Anne-Christine: Jag blev överfallen på väg hem från jobbet
– Du ska inte gå någonstans, sa han och tog hårdare om hennes arm.
Det här hände för många år sedan. Men fortfarande drömmer jag om det och vaknar klibbig över hela kroppen. Då går jag ut i hallen och känner på dörren så att den är låst. Jag är inte samma människa sedan den där kväl- len.
När jag slutat mitt jobb småsprang jag hem för det var lite kyligt och jag ville hem. Jag såg någon komma emot mig, det var en lång och kraftig man.
När han kom närmare hörde jag honom säga något. Jag trodde att han var berusad så jag låtsades att jag inte hörde.
Så kom han i fatt mig och frågade efter en adress. Jag sa att han måste ha kommit fel och att jag inte kände till adressen. Han tittade äckligt på mig och flinade och jag blev rädd.
– Jag har nog inte kommit fel, sa han och tog hårt i min arm.
Det gick en iskall stöt genom mig och mina ben började darra. Jag försökte gå, men han höll fast mig.
– Du ska inte gå någonstans, sa han och kramade min arm allt hårdare.
Glömmer aldrig hans ögon
Sedan kände jag hans trevande händer, hans flåsande andedräkt, hans otäcka tunga och såg in i hans iskalla ögon – de ögonen glömmer jag aldrig. Hans händer var på min hals och på väg ner.
Jag började skrika och då fick jag en hård örfil. Mitt skräckslagna hjärta bultade hårt.
Som tur var dök det upp några personer som var ute med en hund. Jag skrek igen och då försvann han illa kvickt.
Jag hade tur som inte blev våldtagen den kvällen, men det var mycket nära.
Hade det hänt nu hade jag omedelbart ringt polisen, men det gjorde jag inte då.
Jag har känt hat och många gånger undrat varför han gav sig på just mig. Kunde jag ha gjort något annorlunda?
Den otäcka upplevelsen förändrade mitt liv. Jag är en av alla kvinnor som blivit utsatt för manligt våld.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]