Dessa mor- och farmödrar passar sina barnbarn mindre – ny studie förklarar varför

Annika Jankell om att vara mormor

Att passa barnbarn kan vara både underbart, meningsfullt och stundtals ganska utmattande. En eftermiddag med hämtning, mellanmål, lek, läxläsning och små barnben som aldrig verkar bli trötta kan kännas i kroppen – även när hjärtat är fullt.

Nu visar en ny amerikansk studie att mor- och farmödrars hälsa spelar stor roll för hur mycket de tar hand om sina barnbarn. Men resultatet är inte riktigt så självklart som man kanske tror.

Studien, som publicerats i The Journals of Gerontology, visar nämligen att kvinnor som uppgav bättre fysisk hälsa i vissa fall passade barnbarn mindre.

Hälsan påverkar hur mycket man hjälper

Forskarna ville undersöka hur hälsa och barnpassning hänger ihop hos äldre par. Tidigare har man ofta utgått från att barnpassningen påverkar mor- och farföräldrarnas hälsa negativt genom stress och belastning, eller positivt genom mening och social kontakt.

Men här såg forskarna främst det omvända: det var mor- och farföräldrarnas hälsa som påverkade hur mycket de senare passade barnbarnen. Själva barnpassningen verkade däremot inte ha någon tydlig effekt på deltagarnas hälsa längre fram i studien.

Studien bygger på data från över 5 500 amerikanska par över 50 år, där minst en person i paret hade barnbarn. Forskarna följde deltagarna under flera år och tittade på fysisk hälsa, psykiskt mående och hur mycket de hjälpte till med barnbarnen.

Mormor och farmor sätter ofta takten

Ett tydligt mönster var att kvinnans hälsa ofta påverkade hela parets barnpassning. När mor- eller farmodern hade mer depressiva symtom minskade både hennes och partnerns tid med barnbarnen.

Forskarna såg också att far- och morfäders engagemang ofta hängde ihop med kvinnans tillgänglighet och hälsa, snarare än med deras egen fysiska hälsa.

Det kan spegla gamla könsmönster, där kvinnor oftare förväntas ta huvudansvaret för omsorg – även när vi är äldre.

Varför passar friskare kvinnor mindre?

Det mest oväntade resultatet var att kvinnor med bättre fysisk hälsa ofta passade barnbarn mindre.

Forskarna tror att en förklaring kan vara att friskare kvinnor helt enkelt har fler valmöjligheter. De kanske arbetar, reser, tränar, har fritidsintressen eller ett aktivt socialt liv.

En möjlig tolkning är att kvinnor med sämre rörlighet oftare tillbringar mer tid hemma och därför kan bli mer tillgängliga för barnpassning.

Det betyder inte att friskare mor- och farmödrar inte vill vara med sina barnbarn. Snarare visar studien att barnpassning också handlar om livssituation, förväntningar och hur mycket man själv har möjlighet att välja.

Viktigt att få sätta gränser

För många mor- och farföräldrar är tiden med barnbarnen en av livets stora glädjeämnen. Men hjälp med barnbarn ska inte behöva bygga på dåligt samvete eller outtalade krav.

Att säga ja ibland och nej ibland kan vara nödvändigt – även när man älskar sina barnbarn.

Samtidigt visar studien hur tätt generationerna ofta hänger ihop. När en mormor, farmor, morfar eller farfar mår sämre kan det påverka hela familjens vardag – inte för att de äldre ska vara en självklar barnvakt, utan för att relationerna och stödet mellan generationer betyder mycket.

Studien visar samband

Det är viktigt att komma ihåg att studien är amerikansk och visar samband, inte säkra orsakssamband. Den säger alltså inte att god hälsa i sig gör att man passar barnbarn mindre.

Familjens ekonomi, kultur, avstånd, arbetsliv och relationer kan också spela stor roll.

Kanske är den viktigaste påminnelsen att mor- och farföräldrar inte bara är en resurs. De är också människor med egna kroppar, egna liv och egna behov.

Att passa barnbarn kan ge glädje, närhet och mening. Men för att det ska bli hållbart behöver hjälpen ske på ett sätt som fungerar för alla. Mor- och farföräldrar ska också få ha ork, tid och utrymme för sina egna liv.