Elaine Eksvärd har fått adhd-diagnos: Har känt mycket skam för min ätstörning

Utan sina vänners tjat hade retorikexperten Elaine Eksvärd förmodligen aldrig låtit sig utredas för adhd. I stället hade hon fortsatt att hetsäta kolhydrater och socker, explodera över småsaker och försökt organisera lätt kaotiska middagsbjudningar.

– Det var mina kompisar som fick mig att söka hjälp. De hade märkt att när jag bjöd på middag var maten sällan klar, kanske inte ens påbörjad. I stället kunde jag hålla på och skruva ihop möbler när gästerna kom. Det handlade om en oförmåga att fokusera, organisera och få ihop helheten, säger Elaine, som efter viss övertalning lät sig utredas.

Den visade att hon har den näst svåraste graden av adhd.

– Jag hade tidigare fördomar om att folk med adhd är virriga och röriga. Men nu när jag har kunskap om denna allvarliga diagnos kan jag se att mycket av det som jag trodde var en del av min personlighet har med min adhd att göra. Jag brukade säga att jag hade ett brasilianskt temperament, det var som att jag hade ett gäng raketer i bröstet som kunde brisera för minsta lilla. Jag skämdes över beteendet, men kunde inte hejda mig, säger Elaine, som också har lidit av hetsätning.

Men när hon under utredningen fick frågan om hon hetsåt så svarade hon nej.

– Jag sa att jag var en livsnjutare som kunde smyga upp på natten och mumsa i mig fyra glassar… och det är ju att hetsäta även om jag inte ville se det så.

– Jag har alltid tyckt att det är lite larvigt med folk som bara tar en enda chokladbit och är nöjda. Själv kunde jag trycka i mig en hel chokladask på en gång, säger Elaine och beskriver sig själv som ett rovdjur på ständig jakt efter socker och snabba kolhydrater.

Elaine Eksvärd har haft kort stubin

Personer med adhd har brist på signalämnet dopamin och kroppen försöker kompensera detta genom mat som ökar dopaminnivåerna.

I skolan var Elaine en drömmare med koncentrationssvårigheter. Hon hade också kort stubin. Hon minns hur hon i en rulltrappa fick för sig att en tjej tittade på henne. Hon tände på alla cylindrar och skrek ”vad glor du på?”

Hon har också shoppat kläder av bara farten, kanske i jakt på kickar och en stunds dopaminrus.

– Nyligen upptäckte jag att jag har 40 blusar i garderoben med alla lappar kvar… och jag var inte ens medveten om det!

Adhd-diagnosen – både lättnad och sorg

Att få diagnosen var en lättnad och en aha-upplevelse, eftersom hon har känt mycket skam för sin ätstörning. Men den innebär också en sorg. Adhd ger bland annat en ökad risk för hjärnsjukdomar, som alzheimer, samt en ökad risk för olika typer av missbruk. Föräldrar med adhd kan ha en sämre anknytning till sina barn.

– Det gör ont och jag har gråtit mycket över all tid med mina barn som jag har missat. Alla år som jag har ägnat skärmar av olika slag, i stället för att vara i nuet med min familj… jag sörjer Matheos första nio år, då jag inte var den mamma jag borde ha varit. Samtidigt tänker jag att jag nu har fått en ny chans.

Elaine sitter tyst en stund. Diagnosen är fortfarande färsk, det är mycket att ta in och förhålla sig till. Men hon har fått medicin som fungerar och har strukturerat sin vardag så att hon kan må så bra som möjligt. Det innebär att hon går upp klockan sex varje morgon, tränar, äter och sover på regelbundna tider.

Elaines farmor tog sitt liv och hon tror att farmodern förmodligen också hade adhd, som är ärftligt. Hennes fyra kusiner har alla symptom på adhd om de inte självmedicinerar - vilket de gör - genom att bland annat äta en sockerfri diet och hålla hårt på rutiner.

Svårt att avsluta uppgifter

Det sägs att adhd kan vara en superkraft. Men Elaine känner sig tveksam.

– Jag har mycket driv och har alltid haft tusen järn i elden. Men jag klarade sällan av att avsluta något. Det gör jag i dag. Bruset i huvudet har tystnat och jag kan vara närvarande på ett helt annat sätt med mina barn. Det känns fantastiskt och jag mår bättre än någonsin! Jag är tacksam över att ha fått hjälp, men jag kommer aldrig att skylla ett dåligt beteende på diagnosen.

Se också Sarah Dawn Finer om sin adhd-diagnos ”Sorgligt att det tagit sådan tid”:

Efter reklamen: Sarah Dawn Finer om sin adhd-diagnos: "Sorgligt att det tagit sådan tid"

Elaines energi, drivkraft och framåtanda har också format henne till den framgångsrika retorikexpert hon är i dag. Hon har skrivit en rad böcker om hur man kommunicerar bättre och den senaste heter Snacka snyggare. Där tar hon bland annat upp kränklimanger, något som många människor får, eller ger, utan att tänka på det.

– En kränklimang är en komplimang som också innehåller en kränkning. När jag var stor i kroppen kunde jag få höra att jag var ”snygg i mina byxor – trots att jag var så stor”. Eller att jag är snygg för min ålder. Det bästa är att bemöta komplimangen, men inte kränkningen. Jag tror att många kränker omedvetet och utan baktankar. Men visst är det trevligare att säga ”du är snygg” utan att lägga till ”för din ålder”.

Aldrig för sent träna kommunikation

Elaine erkänner att hon själv trampat i klaveret många gånger. Vid ett tillfälle sa hon till sin chef, som just blivit pappa ”vilken söt dotter du har, hon måste vara lik sin mamma!” I samma sekund insåg hon att hon i och med det menade att pappan inte var söt.

– En annan gång sa jag till en mörkhyad läkare ”vad coolt att du är läkare”. Jag ville bita mig i tungan, varför skulle inte hon kunna vara läkare? Det är alltså lätt hänt att kränka subtilt när man egentligen vill ge en komplimang. Därför gäller det att kunna identifiera vad som är kränkande.

Digitala skitstövlar är en kategori som vi sett mer av under pandemins alla digitala möten.

– Att hålla på med annat under det digitala mötet är arrogant. Om man behöver gå tidigare är det bättre att säga det, precis som under ett fysiskt möte. Sedan har vi monologmonstren som kidnappar hela mötet och inte släpper in andra. Men det är viktigt att inkludera även de introverta. En introvert tänker ofta ”jag tar plats om jag tar till orda”. I stället ska personen tänka ”jag bidrar med mina tankar och synpunkter”. Extroverta lappar ofta över andra som pratar, men det kan vara bra att försöka vara lyhörd för andra och också lyssna.

Retorik handlar om kommunikationen och det är aldrig för sent att lära sig att snacka snyggare, menar Elaine. Den som snackar snyggt får sin röst hörd och når längre. Det är helt enkelt en framgångsfaktor i kommunikationen med andra.

Går att träna bort

Särskilt så kallade strålande nördar – personer med stor kunskap som har svårt att göra den begriplig för andra - skulle gagnas av att lära sig snacka snyggare. För långt ifrån alla har en naturlig fallenhet att övertyga genom sitt tal.

– Svårighet att nå fram med sitt budskap är en verklighet för många och kan vara omänskligt. Min mamma, som har invandrarbakgrund, har brister i sin kommunikation och lyckas inte alltid göra sig hörd. Jag har själv upplevt hur jobbigt det är att slussas mellan olika myndighetspersoner när vi har sökt stöd för vår dotter Evelyn, som föddes med Williams syndrom. Det är mycket byråkratspråk som stänger ute en stor del av befolkningen. Myndigheter borde bli bättre på att uttrycka sig att alla förstår!

Elaines ledstjärna är att ju mer kunskap du har, desto ödmjukare behöver du vara när du kommunicerar men andra. Att lägga skulden på den som inte hänger med i resonemanget är inte okej.

– Kommunikation är som en muskel. Det går att träna bort kommunikationsbeteenden som sårar eller kränker. Men man måste vara medveten om det för att bli en bättre retoriker.

Fakta adhd hos vuxna

* Cirka 2,5 procent av den vuxna befolkningen har adhd. Ungefär lika många kvinnor som män får diagnosen, som är ärftlig.

* Typiska problem är uppmärksamhetssvårigheter eller koncentrationssvårigheter. Man får inte saker ordentligt gjorda på jobbet, har svårt att fokusera på sina uppgifter och orkar inte lyssna aktivt på andra människor. Man blir inte klar i tid, har svårt att hålla ordning och undviker uppgifter som kräver mental ansträngning. Det kan vara svårt att hålla inne med sina reaktioner, vilket kan leda till att man pratar för mycket och avbryter andra.

* Många vuxna med adhd psykisk ohälsa, som ångest, depression eller ätstörningar. Somliga har även stora problem med sömnen och en ökad sårbarhet för olika typer av missbruk.

Källa: Socialstyrelsen