Lästips: Relationsproblem Vänner för livet Vår familj Föräldraskap Att leva med missbruk

Experten: Därför stör vi oss på goda råd

20 jan, 2020
author Celia Stahl
Celia Stahl
author Jo Brand
Jo Brand
Två personer sitter och pratar på en bänk.
Att få ett simpelt råd i en svår situation kan vara provocerande. Foto: Unsplash
Visst kan goda råd vara omtänksamma och hjälpsamma, men de kan också vara oerhört irriterande. Särskilt när man inte bett om att få dem!
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Vi människor är ofta snabba med att ge goda råd till varandra. Och självklart gör vi det av välvilja – för att vi vill hjälpa till och dela med oss av vad som har funkat för oss själva. Men ganska ofta kan denna välvilja landa platt.

För visst är det oerhört irriterande att få ett simpelt råd i en svår situation. Man tänker: ”Men tror du verkligen inte att jag redan har testat detta för länge sedan – och upptäckt att det inte fungerar.”

När är det egentligen läge att ge sin omgivning goda råd? Och när är råden goda – och inte irriterande.

– Ett gott råd är ett råd som mottagaren gärna vill ha och är beredd att följa, förklarar psykoterapeuten Maria Holkenfeldt Behrendt som är expert på relationsfrågor. Hon förklarar att vi ständigt måste påminna oss själva om hur olika vi människor är.

De flesta har behov av goda råd genom livet – men vi måste själva vara redo att ta dem till oss

– Några tycker att det roligaste man kan göra i hela världen är att hoppa bungyjump medan andra tycker att det skulle vara otroligt ångestfyllt. Om du inte förstår den person som du ska ge råd till så kan det heller aldrig bli ett gott råd.

Ett exempel är när någon som inte alls är rädd för att åka hiss, säger till någon med klaustrofobi att ”det är ju bara att gå in i hissen och trycka på knappen”. Det är ett typiskt exempel på hur fel det blir när man utgår från att alla andra har samma känslor som en själv. Och det gör vi ofta, menar Maria Holkenfeldt Behrendt.

– Det kan handla om att man berättar en historia från sitt eget liv som mynnar ut i någon slags generellt råd.

Lyhörd och eftertänksam

Om man exempelvis har en kollega som känner sig deprimerad, så kan man höra en annan kollega säga: ”Precis så har jag också mått och då började jag ta långa promenader och mådde mycket bättre!” Här utger man sig för att veta exakt hur den deprimerade kollegan mår och att långpromenader kommer att funka för alla eftersom det funkat för en själv. Men så är det ju inte nödvändigtvis och ett sådant råd landar ofta inte bra.

Annons

Det krävs alltså att man är både lyhörd och eftertänksam i sådana situationer.

– Det är ju fint att man gärna vill dela med sig av sådant som har hjälpt en själv, men man ska inte bara dundra på utan ta det lite försiktigt.

Man kan till exempel fråga: "Vill du höra vad som fungerade för mig?" Eller så kan man förklara att man en gång fick ett råd som man uppfattade som väldigt hjälpsamt och undra om personen vill höra det.

Svårt att bara lyssna

Maria Holkenfeldt Behrendt tycker att man ska låta bli att ge goda råd till personer som inte visar något intresse av att få goda råd.

– Ibland är det ju så att vi bara har behov av att få berätta hur jobbigt vi har det. Vi vill inte att någon ska försöka lösa våra problem, vi vill bara att någon ska lyssna.

Men många tycker det är väldigt svårt att bara lyssna – de vill hjälpa till. Och instiktivt försöker de då dela med sig av goda råd.

Men den som öppnar upp och anförtror sig kanske inte vill ha några goda råd, utan kanske bara behöver lätta sitt hjärta.

En annan typ av goda råd är de som är förklädda till frågor. Istället för att säga ”jag tycker du borde gå ner lite i vikt” så frågar vi kanske ”ska du verkligen äta allt det där” eller ”när var du på gymmet senast”.

De flesta har behov av goda råd – men vi måste själva vara redo att ta råden till oss. Foto: Shutterstock/TT

– Om man ställer en sådan känslig fråga till en person man bryr sig om, så är det ju kärleksfullt menat och då kommer det att speglas i ansiktsuttryck, tonläge och kroppspråk.

Viktigt vara mottaglig

Men det är ändå bättre att formulera det på ett sätt så att det inte uppfattas som dold kritik utan visar att man är uppriktigt bekymrad.

Annons

Det brukar inte heller fungera att säga: ”Jag tycker att du ska börja motionera – och jag säger det bara för din egen skull.”

Så länge personen inte har bett om det goda rådet eller är på en plats i livet där han eller hon är mottaglig för det så kan det kännas kränkande.

Men hur ska man då paketera de goda råden på bästa sätt – så att mottagaren lyssnar utan att känna sig ifrågasatt eller kritiserad?

– Det är inget fel med goda råd så länge de landar bra hos mottagaren. De flesta människor har behov av goda råd genom livet, men vi ska självklart vara redo att ta emot dem och de ska vara anpassade efter oss och den plats vi är på i livet.

Vi ska vara mottagliga – annars gör de snarare mer skada än nytta.

Experten: Tänk på det här innan du ger goda råd

Strössla inte med råden

Sluta strö goda råd omkring dig. Ge bara goda råd till dem du känner att du har bra kemi med.

Var lyhörd

Överväg om personen du ger råd till över huvud taget vill ha dina råd. Kanske vill han eller hon bara lätta sitt hjärta eller är mitt uppe i en kris där praktisk hjälp är mycket mer användbar. Om du är osäker – fråga. Och lyssna på svaret!

Tänk efter

Tänk igenom ifall det råd du ger i själva verket handlar mer om dig själv som person än om mottagaren.

Förminska inte

Förminska inte mottagaren genom att ge råd av typen "men det är ju bara att...". Om det ”bara var att” så hade ju han eller hon gjort det för länge sedan.

Visa hänsyn

Leverera ditt goda råd på ett hänsynsfullt sätt.

Annons