Forskning: Vi blir lyckligare av att ge
Det är ett år sedan sist. Då åkte 27-åriga Evelina Fasth från Göteborg till Guinea. Där möttes hon av både nöd och fattigdom. Den gången stannade hon i fyra månader ombord på skeppet Mercy ships för att bistå plastikopererade patienter. De flesta hade brännskador eller behövde någon form av hjälp med ortopedi.
– Det var väldigt kul, trots att det var första gången jag såg så ovanliga sjukdomsfall. Det ger så mycket och det jag tagit med mig därifrån är glädjen från de hjälpta patienterna, säger Evelina.
Blir tacksam och glad
Hon minns särskilt en kille som hade brännskador i ansiktet och på händerna. Han hade följe av sin lillebror, eftersom han inte kunde äta själv, utan blev matad av sin bror. Innan operationen var hans ansikte spänt och slutet. Efter operationen vågade han möta blicken och visa sin tacksamhet.
– När han kom till skeppet blev han sedd med andra ögon, inte dömd efter sitt utseende eller sin åkomma. Jag blir glad och tacksam, bara jag tänker på det, att han fick tillbaka sitt självförtroende och att jag fått bli en så stor del i hans liv, förklarar Evelina som har flera av patienterna som vänner på Facebook.
Har alltid velat hjälpa
Hon menar att det är något med att ge, att det är större än att få. Det handlar inte enbart om att den som får måste bli tacksam.
– Jag har alltid velat hjälpa de som behöver det. Men det gör något med mig när jag får respons. Visst får jag en ”boost” både för stunden och på sikt som gör att jag vill ge återigen, förklarar hon.
Det är mötet med patienterna som jag gillar mest
Redan när hon gick ut som undersköterska i gymnasiet, valde hon att åka till Sydafrika i fem veckor för att arbeta med barn. Nästa resa går till Senegal. Det är ett land med bättre välstånd än förra stoppet i Guinea.
– Den här gången vet jag mer vad som väntar. Jag känner mig trygg ombord och ser framemot mötena med patienterna. Det är mötet med patienterna som jag gillar mest. Att få dem att känna att de har någon bredvid sig som är stabil.
När patienterna kommer till båten kanske det är första gången som de är i storstaden, eller första gången de ser en vit människa eller går i en trappa eller är på en toalett. Det handlar mycket om att ta sig tid och att informera om hur saker och ting fungerar ombord.
– Framför allt är det viktigt att leka med barnen så att de känner sig trygga och vågar leka med oss. Vi har med klistermärken, ballonger och såpbubblor. Det finns till och med några bobby-cars ombord. Allt för att vi skall kunna knäcka koden med kontakten.
Inte bara vård
Organisationen bakom Mercy Ships anställer tillfälligt lokala personer, så kallat day-crew, när de kommer i hamn. Just för att de behövs som folk på båten mellan patienter och personal. På så sätt går också en del pengar till civilsamhället. Plus att de som tolkar kan sätta upp på sitt CV att de arbetat ombord. Tanken med det hela är inte bara att vårda, utan att försöka hjälpa till att bygga upp samhället.
Evelina Fasth har skolats i konsten att vara medmänniska. Hon har en kyrklig bakgrund och är van vid insamlingar hemmavid och i sin kyrka. Men hon funderar på om att det handlar om mer än vana, om själva givande kan vara genetiskt.
– Jag kan ju se det egoistiska i att ge. Att vilja ha ”cred” och tacksamhet för det man gör för en annan människa. Att man vill höja sig själv. Det beror ju på av vilken anledning man väljer att ge också. Jag tror att det är viktigt att man ger av sitt hjärta så det blir äkta, säger Evelina som får betala för att vara volontär.
Det är inte bara inkomstbortfall från arbetet som nattarbetande sjuksköterska i Göteborg som går bort. Månadskostnaden är 5 000 kronor, för mat och logi på skeppet, kostar det hela, samt resan till plats.
Tre månader stannar Evelina Fasth ombord den här gången.
– Det skall bli intressant och se skillnader mellan länderna. Jag har tagit med mig fotografier på familjen och vykort för att visa hur det är i Sverige.
Läs mer på: www.mercyships.se
Lyckoforskaren: ”Vi blir lyckligare av att ge”
Lyckan kommer och lyckan går. Men den som får kanske inte alltid är lyckligast. Däremot visar färsk forskning att den som ger oftast upplever en stor lycka.
– Det finns forskning från experiment där man lottat in deltagare i två grupper; en grupp som får pengar att spendera på andra och en grupp som får spendera pengar på sig själva. Där är det så att de som ger blir lyckligare, säger Filip Fors Connolly som forskar om lycka vid Umeå universitet.
Bra med socialt stöd
Vad påverkar då vår lycka? Det finns många svar på den frågan. Men några saker som forskningen kommit fram till är att tillit är centralt och goda relationer. Liksom sysselsättning och aktiviteter.
– När det gäller relationer är socialt stöd från vänner och familj det som har starkast koppling till lycka. Det har också en viss betydelse om du har en fysiskt och aktiv fritid. De som ingår i ett större sammanhang, som en rörelse eller en förening och därmed upplever mer meningsfullhet i sitt liv, verkar uppleva större lycka, säger Filip Fors Connolly som även påpekar att ekonomin spelar en viktig roll när det kommer till lycka.
De skandinaviska länderna har legat högt i lyckotoppen under flera år. Det har delvis med ekonomi och hög standard att göra, men även det faktum att man i de skandinaviska länderna har högst mellanmänsklig tillit i världen.
Hitta flow för lycka
Forskning visar även att ett visst mått av problem och motgångar också kan vara bra för lyckonivån. Liksom det flow som uppstår när vi dyker ned i en aktivitet med hela vår uppmärksamhet och lite förlorar oss i tiden och stunden.
– Ett visst motstånd kan ge ett välbefinnande, medan för många motgångar kan få den motsatta effekten, säger Filip Fors Connolly.
Vi mår bra av att ge och till och med bättre än när vi unnar oss något själva. Hjärnans belöningssystem aktiveras nämligen när vi donerar pengar. Det finns även de som påstår att lycka är en medfödd egenskap.
– Det finns viss forskning som visar att både lycka och delvis är ärftliga. Det verkar vara så att hemmiljön spelar mindre roll, i stället verkar det som att miljön utanför hemmet påverkar oss mer som till exempel kamratgruppen eller vilken samhällskultur vi växer upp i, påpekar Filip Fors Connolly.
Vad gör oss lyckliga?
- Vi blir lyckligare av trygghet.
- Vi blir lyckligare av stadig ekonomi.
- Vi blir lyckligare av välfärd.
- Vi blir lyckligare av samhörighet.
- Vi blir lyckligare av att ge presenter som kan stärka sociala band.
Källa: Tidskriften Societies
Vi lär oss bli lyckliga av det vi får
- De nordiska länderna ligger i topp på FN:s lyckorankning.
- 50 procent av lyckonivån kan kopplas till genetiska faktorer.
- Vi tror att det vi drömmer om kommer att göra oss lyckligare. I själva verket har vi ett ”psykologiskt immunförsvar” som ser till att vi lär oss att bli lyckliga med det vi får. Man kan kalla det för ”syntetisk lycka”.
- Lycka och lidande är varandras motsatser. Lite som ändpunkter på samma skala.
- Rättvisa är en nyckelfaktor när det gäller lycka.
- Motgångar kan höja lyckonivån.
- Flow i en aktivitet ger känsla av lycka.
Majoriteten av volontärer är kvinnor
- Under 2018 förmedlade volontärbyrån 8881 intresseanmälningar till 600 organisationer.
- 43 procent av volontärerna engagerar sig för första gången.
- Drygt 46 procent av volontärerna var under 35 år.
- 80 procent var kvinnor och 18 procent var män.
- 45 procent var heltidsarbetande.
- 76 procent kom från storstäder.
- 60 procent hade gått på högskola eller universitet.
- Volontärbyrån ser en 20-procentig ökning av besökare till sajten, där fyra av tio är förstagångsvolontärer.
Källa: www.volontarbyran.org
Lästips på lyckolitteratur
Kloster: Vistelser i stilla rum – Pippi Engstedt
Snubbla på lyckan – Dan Gilbert
Tankar för dagen – manual för ett snällare liv – Bob Hansson
Enklare: Rensa bort det oviktiga för att ge plats åt det viktiga – Bill Hybel
Pionjärvolontärerna: En internationell generation i en föränderlig tid – Cecilia Jonsson
Rik på riktigt – Fredrik Warberg och Jörgen Larsson
The Little Book of Lykke – Meik Wiking
Av Agneta Slonawski
Foto: Anna Edlund, TT/Shutterstock