Lästips:RelationsproblemVänner för livetVår familjOtrohetLivet med en hund

Sofie Weidemann gav ut bok och startade rockband efter 40: ”Livet är bara här och nu”

21 mar, 2022 
Maria Coull
Närbild på författaren Sofie Weidemann, blont hår och röda läppar.
Carpe fucking diem. Titeln på Sofie Weidemanns nya roman kunde lika gärna vara titeln på hennes eget liv. Vid 45 fick hon sitt första bokkontrakt, och året därpå blev hon medlem i rockbandet Wolf Hour med bara medelålders kvinnor.
– Vi får inte slösa bort våra dagar, säger hon.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Södermalmsbon Sofie Weidemann har nära till skratt. Hon talar mjukt och med värme, och svarar utförligt på frågor. Lika noga är hon med att lyssna och återkoppla till vad föregående talare har sagt. Hon är lättsam och underhållande, men också eftertänksam och empatisk.

Författaren Sofie Weidemann med röd stickad sjal framför vass.
Både mammans sjukdom och bästa vännens död har satt spår hos Sofie, som gärna skulle arbeta mindre för att få mer tid över till annat i livet.

– Jag får mycket energi av att träffa andra och blir lite deppig när jag inte får göra det, säger Sofie och syftar på den isolering vi genomlevt under covid-pandemin.

Ett värdeladdat ord råkar slinka ut vid minnet av de ensamma åren och hon ber väluppfostrat om ursäkt… personligen är hon glad över att vara tillbaka på kontoret igen efter två års arbete hemifrån.

Att skriva böcker är fortfarande en bisyssla för Sofie, som till vardags är arkitekt. Det började som ett tidsfördriv när familjen var i Thailand på jobbresor. Hennes make Anders hade skrivit manus till tv-serien 30 grader i februari som spelades in där, och Sofie som var föräldraledig behövde något att göra medan bebisen snusade bort en timme eller två om dagarna.

Annons

Först tänkte hon bli bra på att teckna palmer, men tyckte det var för likt det hon redan kunde, och bestämde sig i stället för att skriva förutsättningslöst en timme om dagen.

Carpe fucking diem handlar om vilsna själar

Lusten att skriva fördjupades i takt med att orden fick eget liv, liksom en växande insikt om hur viktiga orden faktiskt är som ett verktyg för att komma varandra nära.

– Man kan visa kärlek på många sätt, men för att nå fram till någon på djupet har vi bara våra ord och förmågan att kunna lyssna, säger Sofie.

Författaren Sofie Weidemann i Thailand med sin make Anders Weidemann, manusförfattare, och barnen Viola och Manne.
Familjen Weidemann har tillbringat mycket tid i Thailand. Sofies man Anders skrev manus till tv-serien 30 grader i februari som filmades där, dottern Viola spelade en av rollerna.

Första boken fick hon bekosta själv. Andra gången, efter tre års skrivande, fick hon napp hos ett bokförlag.

– Det blir något helt annat, med PR-hjälp och duktiga redaktörer som leder en rätt, jämför Sofie.

Annons

Resultatet, romanen Carpe fucking diem, handlar om vilsna själar, tre udda fåglar som har tappat sin inre kompass, inte riktigt passar in någonstans och flaxar runt lite planlöst i tillvaron.

Huvudkaraktären Hanna söker ett liv i avskildhet, unnar sig inget, byter jobb, pojkvänner och kompisar. Inte ett dugg lik Sofie, enligt henne själv, förutom att de båda är arkitekter.

– Jag har träffat ganska många Hannor genom åren, det finns många arbetsnarkomaner som hon inom vår yrkeskår. I övrigt har jag inte så mycket Hanna inom mig, hon är en påhittad figur och en antites av hur jag själv lever mitt liv. Hon väljer ensamheten – jag umgänge, förklarar Sofie.

Det här är Sofie ­Weidemann

Bokomslag till Sofie Weidemanns bok Carpe fucking diem.

Ålder: 48 år.

Bor: På Södermalm i Stockholm. Uppvuxen i Ronneby i Blekinge.

Gör: Arkitekt och författare.

Familj: Maken Anders, 51, manusförfattare, och barnen Viola, 18, och Manne, 11.

Fritid: Spelar keyboard i pop/rock-bandet Wolf Hour.

Aktuell: Med boken Carpe fucking diem ­(Bazar förlag), en ­roman om kärlek, vänskap och att våga leva – innan det är för sent.

När Hanna inser att hon inte har någon att ringa efter att hennes liv ställts på ända – trots att telefonboken är full av kontakter – flyr hon till Los Angeles. Som många andra har hon en längtan efter att knyta an med sina medmänniskor på ett djupare plan, men vet inte riktigt hur. Det problemet har inte Sofie.

Annons

– Jag är extrem åt andra hållet, väldigt social!

Gick på kändisfester i Los Angeles

Den extroverta sidan har Sofie haft god användning för i sitt författande. Genom åren har hon samlat på sig minnen och inspiration från mingel och fester, bland annat från kändisvärlden i USA.

– Bor man i Los Angeles, som jag och min familj gjorde ett tag när min man arbetade med en egen tv-serie där, är det oundvikligt att inte komma i kontakt med kändiskulturen. Jag var med på en del fester…

Författaren Sofie Weidemann i solglasögon på en solig strand i Los Angeles.
Makens arbete har även tagit familjen till Los Angeles.

Som läsare blir man i Carpe fucking diem därför serverad cat-fighter mellan divor och uppåtsträvare, samt skitsnack bakom ryggen på andra. En lite spetsigare version av en vanlig firmafest, kan tänkas… något renodlat nöje handlar dessa fester inte om, menar Sofie.

Annons

– Det är väldigt mycket jobb med att gå på de här kändisfesterna för att synas och marknadsföra sig själv. Det är mer jobb än fest, sammanfattar hon.

En annan av Sofies inspirationskällor är filmen Priscilla – öknens drottning, en roadmovie-komedi från 1994 om ett gäng drag-artister som reser genom Australiens öken. Sofie tycker den beskriver hur gränslös kändisdyrkan kan vara.

Författaren Sofie Weidemann under neonbokstäver som säger Venice.
Under tiden i Los Angeles gick Sofie Weidemann på en del kändisfester, vilket gav stoff till innehållet i hennes nya roman.

– En av huvudkaraktärerna i Priscilla bär med stolthet ett glas-smycke runt halsen med en ”Abba-turd” i, och påstår sig ha fiskat upp den (en bajsklutt, reds. anm.) ur toaletten efter Agnetha Fältskog, säger Sofie och skrattar gott åt det absurda i scenen.

Alla i bandet Wolf Hour är i klimakteriet

Sofie Weidemann må låta ödmjuk och lågmäld, men drag under galoscherna saknar hon inte. Något hon får ge uttryck för som keyboardist i bandet Wolf Hour. Bandet bildades för två år sedan och repeterar en gång i veckan.

Annons

– Jag fick frågan av en kompis vän som nyss fyllda 50 var nyskild och alltid hade velat spela bas i ett band. Nu avsåg hon att förverkliga den drömmen. Vi var 15 kvinnor som nappade. Av dem blev sex stycken kvar.

FörfattarenSofie Weidemanns band Wolf Hour, sex kvinnor i medelåldern.
Sofies band Wolf Hour består av endast kvinnor över 40.

Kravet? Att man skulle vara en total nybörjare och börja från scratch.

– Vi skaffade replokal via ett studieförbund och fick öva bland ”coola och riktiga band”, berättar Sofie.

Medlemmarnas projekt är mer av typen punk: alla kan, och alla får vara med.

– Det är så roligt. Alla blir så uppfyllda av glädjen över att få lära sig något helt nytt mitt i livet som man aldrig tidigare hållit på med. Det ger ringar på vattnet. Man blir nyfiken även på andra saker man aldrig provat. Att spela musik med andra ger så mycket energi och lust.

Annons

Namnet Wolf Hour speglar att medlemmarna alla är kvinnor över 40.

– Det kommer av att alla medlemmar är i klimakteriet. Vi vaknar ofta i den så kallade vargtimmen mellan natt och gryning och kan inte somna om, förklarar Sofie.

Spelar covers av The Cure och The Smiths

Wolf Hour spelar mest covers av grupper som exempelvis post-punkbandet The Cure och indiepopparna The Smiths, men har nu skrivit sin första egna låt.

– Den heter Jag väljer dig i dag och handlar om en relation som är skör men som ändå inte vill ta slut.

Författaren Sofie Weidemann och hennes två barn på stranden vid Santa Monica Pier i Los Angeles, USA:
Sofie och barnen vid Santa Monica Pier.

Sofie skriver svenska texter till bandets covers. En av dem heter just Carpe fucking diem.

– Allt hänger ihop, konstaterar Sofie, som om det fanns en röd tråd som genomsyrar våra liv, som vi till en början kanske inte har koll på eller ens känner till finns.

Annons

Än har bandet inte haft någon spelning inför publik, covid kom i vägen.

– Men om jag ska ha någon slags jippo i efterhand för min nya bok ska vi spela på den bokfesten, konstaterar Sofe.

Se också: 5 tips till dig som drömmer om att skriva en bokBrand logo
Se också: 5 tips till dig som drömmer om att skriva en bok

Sofies 18-åriga dotter Viola tycker det är coolt att hennes mamma vågar. Maken är stolt, medan sonen Manne, 11, ännu inte bryr sig så mycket, Sofie är hans mamma, kort och gott.

Ställer sig livets stora frågor

Man kan undra vad uttrycket carpe diem, latin för ”fånga dagen”, betyder på ett privat plan för Sofie. Om det finns någon händelse som gjort att hon själv vill våga lite mer, leva lite mer medan tid finns?

– Det finns händelser som har påverkat mig. Som att min mamma blev väldigt sjuk och nästan dog av ett brustet blodkärl i hjärnan när jag var 20 år. Och att min bästa vän tog livet av sig när vi båda var i trettioårsåldern. Jag hade just fått mitt äldsta barn när det hände och det har satt spår hos mig, med tankar om att vi inte får slösa bort våra dagar. Att livet bara är här och nu.

Annons

Huvudpersonen Hanna i boken ställer sig en fråga som säkert många andra söker svar på: Hur vet man att man lever rätt? Att man lever det liv man är ämnad för?

– Det är en jobbig fråga som jag inte har något svar på, värjer sig Sofie, men kanske kan man fråga sig hur man skulle leva om man inte behövde yrkesarbeta för sin försörjning. Vad man skulle göra mer om dagarna än måsten som att äta och sova, och på så sätt upptäcka något man vill ändra på?

Författaren Sofie Weidemann sitter i jeansjacka på en terass med krukor och spaljé, ler.
Sofie Weidemann började skriva när hon var föräldraledig och bekostade utgivningen av sin första bok själv innan hon fick kontrakt på sin andra bok.

Sofie och hennes man Anders – som varit ett par i 27 år sedan de träffades på krogen under studietiden i Lund – har ofta ställt sig själva och varandra just den frågan. Svaren är lite olika:

– Min man gillar äventyr och utlandsresor. Jag är väldigt nöjd här i Sverige, men skulle gärna jobba halvtid om jag kunde.

Annons

Sofie Weidemann drömmer om att ha en ateljé nära hemmet dit hon kan gå och jobba med olika kreativa projekt, som litteratur, arkitektur eller konst i det offentliga rummet.

– Jag skulle bjuda in olika samarbetspartners, vänner på långlunch och ändå ha mycket tid över för att laga en god middag och verkligen ha tid för familjen, säger hon.

Sofies bästa tips!

Till dig som vill ge ut en bok:

  • Bara börja! Det ­måste inte bli något av projektet, men du har kul medan skrivandet pågår och du utvecklar dig själv.
  • Skicka ditt manus till flera förlag.
  • Nobben? Om ingen nappar ingen finns så kallade hybridförlag, där man betalar tryckkostnaden själv och får lite redaktörshjälp.
  • Hyr en redaktör via så kallad redaktörstjänst, som kan läsa din text och ge feedback.
  • Gör om, gör rätt! Skriv om efter de råd du får och skicka ut ditt manus till olika förlag igen.

Till dig som vill ­bilda ett rockband:

  • Hitta medlemmar! Sök bland likasinnande, bland dina vänner och deras kompisar. Det finns säkert fler än du som drömmer om att spela i ett band.
  • Hitta en replokal, finns till exempel hos en del studieförbund.
  • Ha rätt inställning. Det måste inte bli ett band som fortsätter ­spela år ut och år in, eller ger ut en skiva eller åker på någon turné. Prova på för att det är kul och se vart det leder.
Annons