Läsarberättelse: Jag blev knäckt när han ville skiljas – sedan ångrade han sig …

Ett par i 50-årsåldern sitter i varsin ände av tv-soffan och ser ut att vara långt ifrån varandra.

Shutterstock/TT (Bilden är arrangerad)

Att bli lämnad efter så många år tog mig väldigt hårt, men det kom samtidigt mycket gott ur det. Även om Tommy chockade mig två gånger …

Det hade gått ett år sedan jag och Tommy firade silverbröllop, och nu satt han plötsligt mitt emot mig och sa att han ville skiljas.

Det blev en rejäl chock. Nog måste jag ge honom rätt i att vårt liv ihop hade gått på autopilot på senare år, oSch att vi efter att barnen flugit ur boet inte haft så mycket mer gemensamt än hemmet och vardagens rutiner.

Men att Tommy av den anledningen ville skiljas tog mig ändå fullständigt på sängen. Jag hade ju länge hoppats att vi skulle få en nystart ihop, som par.

Oavsett hur jag bönade och bad om att han skulle ge vår relation en chans till, så stod han fast. Han ville skiljas, och det kunde inte gå fort nog. Då det dessutom visade sig att han blivit förälskad i en annan kvinna rasade hela min värld.

Läsarberättelse: Efter 30 år ihop träffade min man en annan

Tommy flyttade snart och lämnade mig ensam i ruinerna av det liv vi haft tillsammans. Eftersom jag inte hade råd att köpa ut honom ur det hus som varit vårt hem under de senaste 26 åren kunde jag bara bo kvar tills det blev sålt.

Jag kan bäst beskriva de första månaderna som ett enda stort känslomässigt kaos, där jag höll fast vid den sista tryggheten jag hade kvar i mitt liv – mitt hem. Samtidigt fruktade jag hur det skulle bli när jag även miste det.

Jag lärde mig att trivas i mitt eget sällskap

Allt eftersom månaderna gick utan att huset blev sålt började jag långsamt vänja mig vid tanken på att leva ensam. Efter ett halvår hade jag inte bara börjat uppskatta att kunna ägna mig mer åt mina väninnor – vi hittade nu på mycket kul ihop – utan jag hade också upptäckt att jag trivdes i mitt eget sällskap.

Men just som jag faktiskt började bli otålig vad gällde att få huset sålt – så att jag kunde flytta till en lägenhet och gå vidare med mitt liv – då kom Tommy tillbaka.

Läsarberättelse: Semestern med min son blev en vändpunkt efter skilsmässan

Förhållandet med den andra kvinnan hade inte blivit vad han drömt om, och nu hade han insett att det fortfarande var mig han älskade. Han hade hamnat i en 50-årskris, och nu var han beredd att göra allt som krävdes för att få mig tillbaka.

Jag måste erkänna att jag först blev lättad. Nu kunde vi ju återgå till vårt gamla, trygga liv. Jag lät Tommy flytta hem igen, och huset drogs tillbaka från marknaden.

Se också: 3 bråk som kan betyda att er relation är på väg att ta slut

0:57

Efter reklamen: 3 bråk som kan betyda att er relation är på väg att ta slut

(0:57)

Slå på ljud

Emellertid dröjde det inte mer än ett par månader innan vårt liv ihop åter gick på autopilot. Den tid jag bott ensam i huset hade varit känslomässigt intensiv på alla sätt, men hellre det än att känna mig så uttråkad som jag nu gjorde. Jag rös vid tanken på vad jag kunde förvänta mig av mitt framtida liv om jag fortsatte det ihop med Tommy. Inte för att han hade förändrat sig, tvärtom var han precis likadan som han alltid hade varit, utan för att jag själv hade gjort det.

Jag hade inte bara lärt känna mig själv bättre. Medan vi hade varit ifrån varandra så hade jag också fått smak på friheten i att leva själv.

Han ångrade skilsmässan – bönade och bad

Inte långt efter fick jag, till Tommys stora förtvivlan, erkänna att jag ändå inte ville fortsätta med honom. Som han själv påpekat när han lämnade mig så gick våra liv på autopilot. Det hade inte förändrats sedan han flyttade hem.

Läsarberättelse: Jag satt fast i en fälla

Nu var det han som bönade och bad mig om att ge honom en chans. Ändå stod jag fast vid mitt beslut.

Det var inte alls så att jag ville hämnas eller ge igen, utan jag ville helt enkelt inte vänta längre på att få gå vidare med min egen nystart. Och efter att huset åter lagts ut av mäklaren tog det nu bara en månad innan det såldes.

Idag, tre år senare, ångrar jag ingenting. Sett i backspegeln var det oerhört tufft att bli övergiven, men det var också det bästa som kunde hända. Nu hoppas jag bara att även Tommy en dag ska komma till samma slutsats.

/Gunilla