Intresset för hästar förde samman Lisa och Bengt Göran
Lisa Rossi och Bengt Göran Grönlund möttes i källaren på jobbet 2011. Lisa hade precis fått sin valp Tova och hade med sig henne i en hundbur när de stötte på varandra. Lite hundtricket var det, men kanske framför allt hästtricket, för när de började prata visade det sig att det var ett intresse de båda delade.
– Män som rider och gillar hästar träffar man inte så ofta, säger Lisa som blev förvånad när hon fick veta att Bengt Göran visade sig ha egen häst precis som hon.
Nu var båda två upptagna i andra relationer för tillfället, så mer än vänskap blev det inte. Lisa var förlovad och Bengt Göran var gift. Ingen av dem tänkte romantik, utan var bara glada över att hitta någon som lika intresserad av hästar.
Hästdramatik med militärhistoriska uppvisningar
De pratade mer och mer när de träffade på varandra i lokalerna och till slut följde Lisa med på ett evenemang som Bengt Göran berättat mycket om och som verkade spännande. Han var redan då djupt involverad i en grupp som heter Bohus Elfsborgs Caroliner – en förening som åker runt i Sverige och ibland även i andra länder för att sätta upp militärhistoriska uppvisningar till häst.
– Det var jättehäftigt när jag såg det första gången. Jag fastnade för dramatiken, säger Lisa.
Jag tvekade aldrig trots åldersskillnaden mellan oss
Samtidigt fortsatte de båda två med sina jobb. Lisa som servicetekniker för kaffemaskiner och Bengt Göran med IT-utveckling. Ett par år senare 2013 var båda singlar och det innebar att de började träffas på ett annat sätt. Kärleken spirade. De blev ett par.
– Det som var lite speciellt för mig var åldersskillnaden. Det skiljer ungefär tjugo år mellan oss och jag visste inte hur det skulle fungera och hur andra skulle reagera, säger Bengt Göran.
Men Bengt Görans tankar försvann snabbt och det visade sig att det gick alldeles utmärkt att leva ihop.
– Jag var aldrig bekymrad, säger Lisa.
Lisa Rossi och Bengt Göran Grönlund
Ålder: 33 år och 54 år.
Bor: På en liten gårdi Väröbacka i Halland.
Är med i: Bohus Elfsborgs Caroliner och Compagnie Torpum.
Lisa tyckte om publiken
Deras gemensamma intressen för hästar, uppvisningarna, träningar och hundar var viktigare. Lisa var med i sitt första militära slag med Bohus Elfsborgs Caroliner ihop med Bengt Göran vid invigningen av ridleden i Ale och det var en lagom början med en mindre batalj där det ingick några kanoner och musköter. Trots detta hade många historieintresserade dykt upp tillsammans med den vanliga skaran av barnfamiljer och andra glatt nyfikna. Lisa fick sin första publik och gillade känslan.
Därefter reste hon och Bengt Göran runt med antingen Bohus Elfsborghs Caroliner eller med den medeltida gruppen Compagnie Torpum under nästan varje helg under sommarhalvåren fram till pandemiåret 2020. De historiska uppvisningarna har varit en viktig del i deras liv.
– Det som gör det lättare är att träningen av hästarna är väldigt lika. Det skiljer sig inte mycket om vi åker med den medeltida gruppen. Det enda är att det inte finns kanoner eller musköter under medeltiden – inget pangande, berättar Lisa och ler.
– Men de flesta hästar vänjer sig snabbt vid just det. Det är att människor springer mot dem som kan vara ett problem. Det skrämmer mycket mer.
Det finns olika upplägg för varje slag, men planeringen är oftast inget Lisa håller på med. Hon koncentrerar sig på att sköta sin roll så trovärdigt som möjligt.
– Jag känner mig helt lugn i att allt fungerar. Det måste man om man ska rida.
Något annat som därför är noga genomtänkt är säkerheten. Den är viktig. Hittills har grupperna inte direkt haft några skadade. Det är krig helt utan förluster.
– Varje slag är olika, men det vanligaste scenariet är kanske att det är danskar mot svenskar, precis som det ofta varit historiskt också, säger Bengt Göran.
Uppvisningar i Danmark, Tyskland och Norge
Vid det här laget har han och Lisa varit med i de mest skiftande miljöer och det ställer speciella krav.
– Ett slag satte vi upp utanför Göteborgsoperan mitt inne i Göteborg. Det var en mäktig känsla att rida där, säger Lisa.
Men lika ofta reser de utomlands och grupperna har satt upp slag i Fredrikshavn, Köpenhamn och i Norge. Den största fanskaran de möter är däremot i Wismar i Tyskland.
Veckan då de åker kallas Schweden woche och slaget följs av tusentals i publiken och når ut till närmare 20 miljoner tv-tittare.
– Publiken brukar berömma våra hästar och undra hur vi tränar dem. Vi stannar också längre än vi brukar så det blir som en utflykt för hela gruppen och det gör det extra roligt, säger Lisa.
Hon och de andra brukar enbart få positiva reaktioner, men det har hänt att folk klagat på att ingen dog.
– Då blir man lite förvånad, skrattar hon.
Lisa pluggar till veterinär i Budapest
Att resa runt med sällskapen tar sin tid, men de gör det tillsammans och gemenskapen i gruppen förvandlar varje helg till ett nöje, trots allt hårt arbete och en hel del stora kostnader.
– Det är väl lite nördigt, men jag är både intresserad av historia och att utveckla hästarna, säger Bengt Göran.
– Vi har otroligt kul tillsammans.
Någonstans på vägen har de hunnit med att gifta sig också och bröllopet stod i gamla Stråvalla kyrka med utgång under järnvalv format av kompisarna i Bohus Elfsborgs Caroliner.
– Vi valde kyrkan för det finns mycket historia och det är viktigt för oss, säger Lisa.
– Det var jättefint.
Därefter har Bengt Göran fortsatt inom IT och jobbar på Ringhals kärnkraftverk till vardags, men Lisa har gått vidare, lämnat jobbet som servicetekniker och i stället börjat göra verklighet av sin barndomsdröm – att bli veterinär.
För livet som karoliner och medeltida krigare är inte direkt Lisas enda framtida karriär. Hon är ett halvt år ifrån att bli färdig veterinär efter hårda studier på universitetet i Budapest.
– Det är tufft och man tvingas vara självständig på ett sätt som man kanske inte behöver om man studerar i Sverige. Men jag stormtrivs och det är en otroligt trevlig stad med mycket att göra.
Lisa har redan en del tankar om vad hon vill jobba mest med i yrket och det är lantbruksdjur.
– Bönder har ett professionellt sätt att se på mitt jobb.
Förhoppningsvis betalar det sig i längden för hon har själv bekostat 120 000 kronor för varje läsår.
– Det är mycket pengar, men Bengt Göran har ställt upp en hel del. Det har varit mycket han har fått ta hand om. Bara det att vi varit ifrån varandra mycket och att vi har fyra hundar, fem hästar och två katter att ta hand om här på gården, berättar Lisa och tittar ut över markerna.
Det som ändå gjort deras liv enklare är att flygbiljetter till Budapest är så billiga.
– Mer än en hundralapp har det nog aldrig kostat, säger Bengt Göran.
Nu väntar en ljus framtid tillsammans
Han och Lisa har åkt på besök till varandra under terminerna och det har på något sätt fungerat väldigt bra.
– Dessutom har vi pratat på telefon flera gånger varje dag, skrattar Lisa.
Till sommaren hoppas de på att de flesta av uppvisningarna kommer igång igen och de skulle gärna vilja vara med på Gotland och Battle of Visby.
– Det är en tuff antagningsprocess för många vill dit. Det är väldigt speciellt.
Utrustningen har de redan - att låta sy upp kläder som passar för olika tillfällen är en stor del av intresset och både Lisa och Bengt Göran har måttsydda uniformer och andra historiska dräkter. En del är mer eller mindre exakta kopior av kläder som burits av någon från den utvalda tiden.
– Det är en speciell känsla med måttsytt, för det håller bättre och man kan röra sig på ett annat sätt, säger Bengt Göran.
Precis som Lisa hoppas han på att de äntligen kan dra fram sina kunskaper och klädedräkter snart igen. Hästarna väntar nog otåligt också.
– Vi har fem hästar – Brille, Filur, Wiggo, Drabant och Rey och det ska bli kul att komma igång med deras träning.
Vid sidan om finns även de fyra hundarna, jakttaxen Taxelina och tre små korsningar varav en har varit med Lisa i Budapest under hennes studier.
– Tova är min plugghund. Jag behövde sällskap där och hon flyger lätt med mig för hon är så liten. Nu ser jag fram mot att bli färdig veterinär och att även showen i Wismar kommer igång igen nästa år. Det är verkligen speciellt för oss – festen på torget, musiken på kvällarna och hela stämningen. Det är något man längtar till om och om igen.
– Jag saknar att sitta upp och ge mig iväg med min häst Brille in i ett nytt slag.
Att sedan komma igång som veterinär och lära känna jordbrukarna och deras djur gör att drömmen är fulländad.
– Det finns mycket att se fram mot 2022.