Introvert personlighet? Då trivs du i coronatider
Det är covidtider. Alltså inga fester, inga spontanbesök, inga fysiska möten, ingen som knackar på axeln vid skrivbordet eftersom nästan alla jobbar hemifrån.
– Nu är det de extroverta som får anpassa sig till vår tillvaro, konstaterar Linus Jonkman, introvert föreläsare och författare.
För många är covidåret 2020 det värsta någonsin, inte bara på grund av sjukdomens följder, utan för hur isoleringen påverkar det psykiska måendet. Men det finns också de som mått ovanligt bra eftersom de sluppit många saker som vanligtvis vållar problem i vardagen, skapar olust och stress. Det handlar om olika personlighetstyper; introverta och extroverta.
Se också: Vardagsproblem du känner igen som introvert
Alla människor är både introverta och extroverta. Det är två behov vi alla har – behovet av sociala relationer och behovet av att stänga en dörr. Vi har däremot olika mycket av dem. De som mer ofta än sällan vill stänga en dörr brukar benämnas introverta. Vet du inte vilken grupp du tillhör, testa detta tankeexperiment: Du står och lagar mat i köket och det ringer på dörren. Vad är din spontana reaktion?
”Vad kul, jag går och öppnar!” eller ”Jag låtsas som om jag inte är hemma.”
Du får syn på en bekant i mataffären. Vad är din spontana reaktion?
”Åh, där är ju min vän! Vi måste småsnacka en stund.” Eller: ”Hoppas min vän inte såg mig, jag smiter bakom den här hyllan.”
Är ditt svar alternativ 1 vid båda tillfällena är du antagligen extrovert. Är svaret alternativ 2 är du förmodligen introvert.
Skillnad i personlighet kan leda till sociala missförstånd
Skillnaden i personlighet mellan befolkningens två hälfter leder ibland till sociala missförstånd.
– Den extroverta som står utanför dörren när du inte öppnar känner sig ju inte precis omtyckt. Och om vännen såg dig i matbutiken börjar hen ju undra om ni är ovänner, säger Linus, som haft många föreläsningar på temat för att få människor att förstå varandra bättre.
– I själva verket är det den introverta som behöver tid för att ställa om mellan olika aktiviteter. Vi introverta har olika ”modes”, som ”praktiskt mode” och ”socialt mode”. Ledtiden mellan dem, omställningen, är längre, medan extroverta byter direkt mellan aktiviteter, de gillar att det händer något nytt.Så när fullt fokus är på att ”handla mat” blir det svårt att plötsligt ställa om till ”socialt mode”.
När den introverta sitter i ”arbetsmode” och blir knackad på axeln; ”har du tio minuter?” blir det inte en rolig överraskning, utan ytterligare en omställningsprocess.
Men den sociala distanseringen under covid-19 har gett introverta den omställningstid de behöver för att byta mellan olika modes, en möjlighet att fokusera utan störningsmoment.
För många extroverta är covidtidens isolering dock ett gissel, ett förlorat år som går till hävderna som tidernas tråkigaste.
– Många klagar över situationen. Men det är så här det är att vara introvert. Vi introverta är vana vid att anpassa oss till de extrovertas verklighet, nu får de anpassa sig till vår. Det är lite lustigt att höra min livsstil bli kallad för ”karantän”.
”Finns alibin att avböja precis allting”
Linus har lagt covidåret 2020 på skrivandet av två böcker och illustrerande.
– Detta är en lugn, fokuserad och stillasittande livsstil – jättebra, den passar mig perfekt, säger han.
– Och nu finns det alibin att avböja precis allting; ”jag känner mig inte helt frisk så vi ska inte riskera någonting genom att ses”. Och man kallpratar inte med främlingar i en hiss för man ska inte sprida sin utandningsluft.
Linus Jonkmans första bok om att vara introvert
Linus första bok på temat kom 2013, Introvert – den tysta revolutionen. I mars 2021 kommer uppföljaren med titeln Handbok för introverta (Bazar förlag).
– Det har kommit så mycket ny forskning på ämnet så det ville jag fördjupa mig i.
Bland annat har forskarna magnetröntgat extroverta människors hjärnor. Dopamin, den viktigaste signalsubstansen i hjärnans belöningssystem, tycks ha stor betydelse.
– Tidigare trodde man att kärnan i att vara extrovert handlade om att socialisera sig med andra. Så är det inte, det handlar om ett dopaminbehov som de uppfyller genom att få uppmärksamhet från andra människor. Ju mer extrovert du är desto mer behov av belöningar i form av dopamin har du, därför dras du till andra människor. Det sociala intresset är bara en vagn, loket är dopaminbelöningen.
Extroverta tycks helt enkelt ha en högre tröskel för att lyckosubstansen dopamin ska ge effekt, medan introverta har en låg sådan. Därför är det inte konstigt att extroverta oftast är de som syns och hörs mest i möten, på fester och i sociala sammanhang.
De reagerar också fortare än introverta, som behöver mer betänketid. Det har gjort att extrovertas egenskaper oftast belönats på olika sätt, till exempel i karriären. Men båda egenskaperna behövs, menar Linus.
– Det jag vill hävda med boken är att det inte ska vara så att en personlighetstyp hyllas medan den andra betraktas som en diagnos. Istället vill jag att vi breddar bilden av vad som är normalt.
Är extroverta lyckligare än introverta?
Forskningsstudier visar att lycka hänger ihop med extrovert läggning. Linus vill nyansera den slutsatsen.
– Sanningen är snarare att lycka har en stark korrelation till den grad av anpassning du måste göra i den kultur du lever i. Vi har en kultur där extrovertas egenskaper hyllas, men vi föds med våra personlighetsdrag. Så hälften av befolkningen måste göra lite våld på sin natur för att passa in. I ett bra samhälle får de utåtriktade vara det de är och de introverta vara som de är.
Linus drar sig till minnes när de på ett företag han samarbetar med skulle göra en minnesövning som en kul utmaning bland de anställda; att lära sig så många decimaler som möjligt av talet pi, där decimalerna fortsätter i oändlighet. Alla fick två veckor att lära sig dem, och fem minuter på sig att skriva ner dem.
– Den extroverta, smarta COO:n skrev ner 55 decimaler, det var ju helt fantastiskt. Men det fanns en tjej på vårt Polenkontor, hon var en sådan som aldrig sa något. Hon skrev decimaler under hela de fem minuterna – 724 stycken.
– Genom den övningen blev de varse att här fanns ju någon som har fantastiska förmågor, men inte framhäver eller hyllar sig själv i olika sammanhang. Det blev tydligt att detta med att prata mest i ett rum är ingen ledaregenskap – utan att vara den som tar mest ansvar. Hon är teamchef nu.
Under covid-19-restriktionerna har de vanliga normerna ställts på ända genom distansarbete och digitala möten.
– Jag tror att detta år på företag och i olika sammanhang kommer göra att de riktiga stjärnorna lyser på ett sätt som de inte gjort innan. Innan var det de som pratade först och högst som lyste. Nu är det de som levererar som lyser.
Extrovert? Så klarar du covidtillvaron bättre
Extroverta har högre tolerans för signalsubstansen dopamin, vilket innebär att de snabbare får långtråkigt – och behöver fylla på dopaminnivåerna. Sociala möten ger mycket dopamin, så här är fem sätt att fylla på dopaminnivåerna under covid-19-isoleringen:
- Att teckna drar igång mycket dopaminutsöndring, eftersom det aktiverar stora och skilda områden i hjärnan. Tecknande är också dokumenterat lugnande på barn med ADHD.
- Att gå ut i naturen är intensivt för hjärnan, med alla synintryck som skog och hav ger – asymmetriskt och detaljrikt. Där blir det en energipåfyllning, motsvarande lunchen med vännerna.
- Spela spel ihop med andra eller ensam. Digitala spel där du är kreativ, som Minecraft eller strategiska spel som Hearts of iron, eller actionorienterade är guld för dopaminutsöndringen.
- Träning är också fantastiskt och ger effekter motsvarande en liten morfindos.