Jag är avundsjuk på min egen fru – skäms över mina känslor
Här överraskar Danny Saucedo Min stora dag
Jag och min fru har två barn i lågstadieåldern. Jag älskar dem över allt annat, men ibland känner jag mig som en bifigur i deras liv.
Min fru är utan undantag den som barnen vänder sig till först, den som har koll på alla aktiviteter och som verkar “kunna” allt. Den där riktiga projektledaren som det pratats så mycket om.
Jag är väl medveten om mina brister på många sätt, men när jag försöker engagera mig och ta mer plats så känns det som om jag förstör – eller åtminstone stör – något som fungerar. Jag vill inte vara en pappa som är lite utanför.
Jag har insett att jag skäms över min svartsjuka, för det borde väl bara vara fint att de har en så trygg relation? Samtidigt gör det ont i mig när jag känner mig mindre viktig.
Är det vanligt att känna så här? Vad ska jag göra för att hitta jag min egen plats i vår familj utan att det blir en tävling om barnens uppmärksamhet mellan oss vuxna?
Vi hjälper dig med ditt dilemma
Ibland är det skönt att bolla sin fråga med en medmänniska. Vi på Allas redaktion är just medmänniskor med hundratals års erfarenheter av vardagliga utmaningar. Vi är gärna ditt bollplank om du kört fast i dina tankar.
Har du ett dilemma? Skriv till oss här!
Allas svarar
Kära frågeställare,
grattis till att du bestämt dig för att ändra på era roller i familjen – och grattis till din fru, skulle jag vilja säga. För många kvinnor tar på sig rollen som projektledare för att de tror att det förväntas av dem, och blir ”supermammor” av samma orsak.
Nummer ett är att säga till din fru att du verkligen vill sätta dig ner och prata om det här, inte bara att du klagar lite i förbifarten. Förklara precis hur du känner, även att du blir lite svartsjuk. Det är inget att skämmas för.
Fråga henne vad hon tycker om situationen – vill hon inte att du ska vara lika mycket förälder som hon? Vill hon vara ”bäst i hemmet”? Om hon inte vill det så måste hon lära sig att släppa ansvar. Förklara att du vill ta hälften. Det finns stor chans att hon blir jätteglad över det här samtalet!
Om det finns praktiska orsaker till att barnen vänder sig mer till henne, som att hon jobbar deltid och du heltid (en klassisk fälla som ger ojämställdhet) eller att hon gör mer saker tillsammans med dem, så är det nog dags att ändra på det. Och det kan du göra, bara du vill.
Om din fru är en sådan som tycker att hon vet hur allt som har med barnen ska göras, så måste hon släppa det. Du får faktiskt göra på ditt eget sätt.
Lycka till!
Cecilia