Jag är en så extremt dålig förlorare – kan jag bara vägra vara med?

Är det okej att komma utan utklädnad till en maskerad?

Jag är en så dålig förlorare. Detta ställer till besvär allt som oftast. Speciellt när släkten ska träffas och alla älskar olika tävlingar med lekar...

Det är ofta femkamp som alla utom jag älskar. Jag vrålar alltid högt att den som får mig i laget är det synd om, dels för att jag är rätt dålig på det mesta och att jag blir sur när det inte funkar.

Jag försöker bita ihop och vara vuxen, men hur jag än gör så skiner den dåliga förloraren igenom allt för tydligt.

Hur ska jag göra – kan man säga att man inte vill vara med, bara för att jag inte tål att förlora?

Allas svarar

Kära frågeställare,

Så du är en dålig förlorare? Jag gissar att du också är en rätt usel vinnare då? För de brukar gå hand i hand.

Mitt korta svar är egentligen bara "väx upp!" Skaffa dig perspektiv. Livet består av vinster och förluster, och det är faktiskt bara att lära sig acceptera dem och gå vidare.

Vi kan inte alla lägga oss ner på golvet och hamra med händer och fötter i golvet som tvååringar som inte får godis i affären en vanlig tisdag bara för att allt inte alltid går vår väg. Visst, det kan kännas frestande i stunden - men allvarligt? Nej, det går inte.

Men jag ska ge dig ett lite längre och mer analyserande svar. För eftersom jag har haft en dålig förlorare i mitt liv så vet jag hur mycket en sån förtar stämningen, och jag unnar dig att inte vara en trist party pooper.

Först, det är inget fel på att vara en vinnarskalle! Den skallen har du säkert nytta av i jobbet, när du pluggar eller ska genomföra ett stort projekt. Men femkamp med familjen på sommarstället är inte tillfället att plocka fram din värsta vinnarinstinkt.

Tänk på varför ni ska leka. Ja, LEKA! För att umgås och har roligt, eller hur?

Fokusera på det, på leken och umgänget med nära och kära, för det är ju vad det handlar om.

Förluster kan enligt psykologer kännas som förlust av kontroll. Är du en utpräglad vinnarskalle så kan din hjärna förväxla en förlust i "bollen i burken" med en verkligt dålig prestation, som i ditt feltänk gör dig till en dålig människa.

Det är du inte – det är det väldigt få som är – men utmana dig själv att bli en god förlorare och trevlig vinnare och se istället DET som din prestation. Intala dig att du ska lära dig att hålla god ton och lära dig en strategi för att kunna delta i familjens femkamp. Det är din seger, inget annat.

Om du vinner så se det som ett tillfälle att öva på att vara en god vinnare.

Om det går dåligt för dig i leken (ja, jag använder genomgående det ordet) och det rinner över – eller innan det gör det – så ursäkta dig vänligt och avlägsna dig. Gör minst tio armhävningar innan du återansluter till sällskapet. Med ett leende och en ursäkt.

När du förlorar så gratulera vinnaren och se ut och låt som att du menar det. Inga "om" eller "men" är tillåtna.

Och om du verkligen, verkligen inte vill ta itu med problemet, så häng då inte runt sällskapet som spelar och leker och har roligt – gå en promenad istället. Gå långt, ensam. Låt de andra får spela i fred utan att ha en surpuppa som hänger över dem och bara väntar på att femkampen ska vara över.

Men för din egen och familjens skull hoppas jag att du kan ha lite perspektiv, ta itu med ditt problem och se det för vad det är.

Lycka till – med utvecklingen menar jag, inte femkampen.

Maria