Jag har aldrig känt mig så ensam och stressad som nu – rädd för att bli bitter
Det är snart februari och nu börjar pratet om Alla hjärtans dag. Jag får känslan av att allra flesta tycker att det något mysigt som de ser fram emot, men för mig väcker bara tanken på det obehag. Jag är ganska så nyskild och även om beslutet var både rätt och ömsesidigt, så känns ensamheten extra mycket just nu.
Singellivet blir mer liksom mer synligt när allt runt omkring handlar om par, kärlek och romantik. Mina vänner säger att jag ska “unna mig något” för att pigga upp mig, men allt jag kommer på känns mest som en påminnelse om allt det jag inte längre har.
På samma gång vill jag inte fastna i bitterhet eller självömkan. Hur lär man sig att bli vän med det som känns som ensamhet, utan att känna att man går miste om något? Och hur hanterar man egentligen alla dessa högtider och temadagar som hela tiden påminner om ens liv förändrats?
Vi hjälper dig med ditt dilemma
Ibland är det skönt att bolla sin fråga med en medmänniska. Vi på Allas redaktion är just medmänniskor med hundratals års erfarenheter av vardagliga utmaningar. Vi är gärna ditt bollplank om du kört fast i dina tankar.
Har du ett dilemma? Skriv till oss här!
Allas svarar
Kära frågeställare,
det är helt naturligt för dig att känna dig stressad över Alla hjärtans dag i din situation just nu. Men glöm inte att Alla hjärtans dag egentligen är ett kommersiellt jippo där butiker, blomsterhandlare och restauranger bygger upp en känsla av förväntan om att ”riktig” kärlek ska visas genom presenter, middagar och blommor. Många känner sig nog mer tvingade att fira denna dag än att det handlar om en genuin kärlekshandling.
Du kan göra dagen till något helt annat, eller bara ignorera den. Du skriver
inte om du har barn, men Alla hjärtans dag behöver inte betyda att man ska
skämma bort sin partner, utan det kan lika gärna betyda att fira med sin familj
eller någon annan som står dig nära.
Själv har jag gjort dagen till en familjedag. Min man och jag har slutat att ge
varandra presenter under Alla hjärtans dag, i stället gör vi något kul med familjen, till exempel unnar oss en godare frukost eller gör en utflykt med
gofika.
Jag vet inte riktigt vad du menar med att dina vänner tycker att du ska
”unna” dig något, men jag tycker att det verkar som att du har vänner som bryr
sig om dig. Varför inte fira med dem på Alla hjärtans dag?
Du skriver att du inte vet hur du ska hantera alla högtider som påminner dig om
att ditt liv förändrats. Förändring behöver inte vara dåligt. Just nu befinner
du dig kanske i ett mellanrum i livet, men du kommer också att landa och till
slut se tillbaka på den här tiden och tänka: Vad bra det blev.
Jag önskar dig
all lycka till på vägen!
Angelica
