Jag trodde inte detta kunde ske 2026 – glad att det hände mig under semestern

3 tips: Så gör du för att bli skärmfri

Under semestern var jag med om något jag knappt trodde kunde ske år 2026. Vi hamnade i internetskugga – i hela två veckor. Visst fanns det en viss kontakt med masterna där uppe men att surfa var som att göra en resa lååångt bak i tiden. Där majoriteten av din surfande tid är att sitta och titta på hur sidor sakta och väldigt osäkert laddar upp. Många meddelanden om att sidan inte kunde nås och bilder som inte laddas in. Detta var en intressant upplevelse som gjorde att jag fick en resa långt längre bak i tiden än till 80-talet.

Livet, som jag och många med mig lever just nu, går i mångt och mycket ut på att allt ska gå så fort och effektivt som det bara går. Jag är en mästare på att alltid tänka tidseffektivisering. Det kan handla om en så enkel och vanlig syssla som att gå ut med soporna. Kan jag lägga till en liten syssla som så att säga är på vägen så gör jag det – alltid. Jag gör det medvetet och väldigt planerat, ser mig omkring och tänker ett steg längre fram hela tiden. Jag kan säga att nuet är ingen plats jag befinner mig i. Allt handlar om att hålla ett effektivt och väloljat schema i jobb och i vardagen. Allt för att spara tid och vara effektiv.

Som en tidsresa tillbaka till barndomen

Så nu sitter jag här med datorn och inte en enda sida jag tänkt att jag ska in och surfa på har samma väloljade effektivitet som jag är van vid. Jag stirrar som ett fån på skärmen – inget händer. Det är värre än det var på den tiden man hade ett modem, ett sådant där som gav ifrån sig ringsignaler när det drog i gång. Ändå sitter jag här. Som den slav under internet jag blivit. Men så bara står jag inte ut längre.

Det blir en tidsresa i dubbel bemärkelse. Jag har ju i ärlighetens namn levt merparten av mitt liv utan ständig uppkoppling.

Och väldigt många år av mitt liv har somrarna varit allt annat än fyllda med bekvämligheter. Min barndoms sommardröm, den jag fortfarande saknar och den jag älskade mest, där jag tillbringade hela sommaren från så långt tillbaka i tiden jag kan minnas till jag blev 20 år och några till.

Där var det utedass, ville man tvaga sig var det att gå till sjön och hoppa i, oavsett väder och vattentemperatur. Vi hade en kallvattenkran i köket, vedspis, två enkla plattor för matlagning och en bordsugn. Lätt att romantisera kanske eftersom jag var barn många år och det ålades inte mig att se till att alla hade mat på bordet. Men vi plockade galet mycket bär, och det gjorde alla, vi hade diskschema som gällde alla och så fort det gick att plocka svamp var det också något alla gjorde.

När detta paradis försvann ur familjen ersattes det med ett nytt, med exakt samma bekvämlighetsgrad. Min bror säger ofta, och jag kan till viss del förstå honom:

- Hur kommer det sig att vi när vi äntligen är lediga – då väljer av egen fri vilja att ta bort alla moderna hjälpmedel, och helt plötsligt ska vi börja diska för hand, tvätta underkläder i balja och gå på utedass!?

Omfamnade lugnet

Relevant tanke. Men när jag nu sitter här i sommarsverige utan uppkoppling, och med en diskmaskin som krånglar så kommer sommarlugnet till mig. Det där lugnet som innebär att saker får ta tid. Och då är det trevligare att ägna sig åt det som tar tid än att stirra på en skärm som har gått på semester.

Så jag börjar omfamna lugnet. När jag väljer potatis i butiken tar jag den otvättade. Att sitta på en trappa i solen (förhoppningsvis) och skrubba potatis är ren skär lycka. Att diska för hand och stå och titta ut på grönska är terapi. Att vara i nuet är något som jag kanske glömt bort hur man gör och hur det är. Tänk så otroligt mycket av min lediga tid som går åt till faktiskt helt onödigt slösurfande!

Fokus dessa två veckor blev att gå för långa promenader, för jag har ingen tid att passa, andas in havsluft, sitta på en bänk för att den står där - någon har ristat in på bänken att här ska man sitta och njuta. Sen skrubbar vi potatis, diskar för hand. Varför inte börja meta tänker jag när jag ser en man stå på en kaj med ett fiskespö. Snacka om långsam syssla från förr.

Vattenklosetten funkade fint under hela semestern – och jag erkänner att det var jag väldigt nöjd med.