Jessica: Rädd för min mammas liv – hemtjänsten funkar inte

Jag är så bedrövat ledsen och orolig för min älskade lilla mamma. Hon är 81 år och har hemtjänst. Men allt fungerar bedrövligt dåligt. Jag är chockad, vad har hänt med svensk välfärd?
För drygt 20 år sedan jobbade jag själv inom hemtjänsten medan jag studerade på universitetet. Jag minns det som ett fantastiskt yrke. Det var en ynnest att få komma hem till alla rara äldre och hjälpa dem med alltifrån att laga mat, handla, duscha och ge mediciner.
Ofta fanns det tid över så jag kunde sitta och ta en kopp kaffe med dem och prata om livet. De satt på så mycket visdom och erfarenheter och jag tog ofta deras råd om alltifrån karriärsval till kärleksrelationer.
Hur blev hemtjänsten så här dålig?
Jag studerade till jurist och minns hur goda råd jag fick av Lennart som jobbat som domare hela livet. Det är faktiskt tack vare honom som jag hamnat så rätt i livet. Lennart var klok som en bok. Samma sak med en kvinna som hette Birgitta som övertygade mig om att göra slut med en kille jag var hopplöst kär i, men som behandlade mig som en trasa.
Vilken tur att Birgitta var så frank – hon som också hade stött på såna karlar i sitt liv – för annars hade jag inte mött min Mats som är mitt livs kärlek.
Jag trodde att det var detta min egen kära mor skulle få uppleva nu när det var dags för henne att få hemtjänst, me så har det absolut inte blivit.
Vilket förfall det har blivit under dessa 20 åren. Hur har man låtit detta hända?
Jag skulle kunna skriva en hel bok om allt jag fått uppleva som anhörig under det dryga år som mamma behövt hemtjänst, men jag ska hålla mig kort.
Mina fem punkter som är fel med hemtjänsten i dag
För det första, tiden. När jag jobbade inom hemtjänsten fick jag som sagt tid att ta hand om de äldre. Jag kunde dricka en kopp kaffe också och umgås. Man måste komma ihåg att många av de äldre är ensamma och vill ha sällskap, och det kändes därför viktigt att ta sig tiden att inte bara vårda, utan också utbyta ett par meningar.
Men den tiden finns inte i dag. Personalen är så stressad och springer ut och in genom mammas hus. Det kan röra sig om minuter.
För det andra, språket. Flera av de som kommer hem till mamma kan inte prata svenska. Det är omöjligt för mamma att uttrycka vad hon behöver ha hjälp med när de inte kan förstå varandra.
För det tredje, alla dessa människor. Jag räknade en gång att mamma hade haft närmare tio olika personer hemma hos sig på bara en vecka. Det är alltid nya ansikten och hon lär aldrig känna någon. Det är otroligt otryggt att inte känna människor som kommer in i ens hem. Mamma ringer mig ofta och är förtvivlad över hur otrygg hon varit och undrat om hon nyss släppt in en inbrottstjuv eller om det var hemtjänsten, hon kan inte veta. Särskilt inte när det är främmande män som kommer hem till henne. Tänk själv att det är sent och mörkt ute och så kommer en stor och okänd man och knackar på dörren som du ska släppa in?
För det fjärde, personal dyker inte upp. Ibland har personal vänt i dörren när de ser att min mamma har en liten pudel. De är rädda eller allergiska. Ingen ersättare kommer så mamma får inte hjälp att gå på toaletten och ringer mig och är förtvivlad.
För det femte, fel mediciner. Det har hänt att mamma inte fått sina mediciner, eller fått fel mediciner. Eftersom det är så mycket olika personal och alla är stressade missar de detta livsviktiga.
Jag hade kunnat göra en ännu längre lista, ja, en hel bok som sagt, men jag vill hålla mig kort så alla ska orka läsa.
För jag känner mig så bedrövad och desperat. Jag bor flera mil bort, har barn som behöver mig, men en del av mig fundera på om jag ska säga upp mig från mitt jobb och själv börja vårda min mamma. Jag är så besviken över svenska samhället, på välfärden, som ska finnas där för min mamma som slitit hårt och betalat skatt i hela sitt liv. Vilket svek!
Jag sover knappt om nätterna för att jag är så orolig för min älskade mamma.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.Vill du berätta din?
Mejla oss på [email protected]
Berättelsen eller delar av den kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Aller Media Norden.