Läsarberättelse: Mina föräldrar förlät mig aldrig

Ledsen ung kvinna tittar ut genom ett fönster

Foto: Shutterstock/TT

Misstaget under tonåren blev ödesdigert. Långt senare insåg jag hur mina föräldrars agerande påverkade tron på min egen förmåga.

Pappas släkt är katoliker och mamma konverterade innan de gifte sig. Religionen har alltid varit en central del av deras äktenskap och min uppväxt präglades av strikta regler och ständiga förmaningar.

Jag var duktig i skolan och på att spela piano, något som mina föräldrar gärna talade om för släkt och vänner. Ingenting gjorde mig så stolt som deras beröm, men inom mig fanns samtidigt en osäkerhet. Mina föräldrars kärlek var fylld av villkor och jag var rädd för att göra dem besvikna.

Se också: Marianne Mörck om uppväxten: ”Jag blev inlåst i tre dagar”

1:28

Efter reklamen: Marianne Mörck om uppväxten som adopterad: "Jag blev inlåst i tre dagar"

(1:28)

Mina jämnåriga kamrater hade ett friare liv och mindre stränga föräldrar, och det var något som väckte en längtan inom mig. Som tonåring började jag önska att mitt liv varit mer som deras.

En kväll följde jag med dem på en fest, trots att jag inte fick för mina föräldrar, och drack alkohol för första gången. Festen gav mersmak och snart var jag ute allt oftare med mina vänner.

Jag blev gravid på en fest

Snart fick mina föräldrar veta vad jag sysslade med på de där festerna, och ännu värre – att jag var gravid. Det hände på en fest och jag hade efteråt bara suddiga minnen av hur jag hade sex med en kille som jag aldrig hade träffat förut.

Det var skolsystern som övertalade mig att berätta för mamma. Hon menade att jag behövde mina föräldrars hjälp och stöd för att hantera den här situationen. Jag förmådde inte förklara för henne hur jag hade det hemma och jag följde hennes råd och berättade för dem. Det resulterade i en konstant ström av förebråelser från mina föräldrar.

Emelies bebis dog i magen strax före förlossning

Efter att jag valt att göra en abort blev det ännu värre. I mina föräldrars ögon skulle mina synder nu följa mig under resten av livet. Hur kunde de ha fått en så omoralisk dotter? Under tiden därefter ville jag bara bort från mitt liv. Allt kändes förstört och jag mådde så dåligt att jag inte orkade annat än att bara stänga av.

Fick erbjudande om att ta över butik

Efter att jag tagit studenten flyttade jag hemifrån och utbildade mig till florist. Jag fick jobb i en blomsterbutik efter utbildningen och hade jobbat där i ett antal år när min chef Inger som ägde butiken bestämde sig för att gå i pension.

Inger frågade om jag ville ta över butiken och jag blev otroligt glad över förtroendet och allt snällt hon hade att säga om mig. Hon behandlade mig så som jag alltid önskat att mina föräldrar skulle göra.

Pernilla: Jag hade en affär med min chef – och blev gravid

När jag berättade för mina föräldrar om erbjudandet att ta över butiken reagerade de med skepsis. Var det inte en stor risk att försöka gå i Ingers fotspår, utan att lyckas. Hon som var både duktig och populär bland kunderna?

Deras reaktion gjorde mig handlingsförlamad. Inger ville ha ett svar på hur jag ville göra med butiken, men jag kunde inte ge henne något. Efter veckor av grubblerier var jag mentalt utmattad och blev sjukskriven. Till sist såg jag ingen annan utväg än att berätta om min situation för Inger. Och det ledde till något fantastiskt.

Jag har lärt mig att älska mig själv

Hon gjorde motsatsen till vad mina föräldrar gjort den gången i tonåren då jag så desperat behövt deras stöd – hon gav mig all hjälp hon kunde. Inger behöll butiken ett år extra och lät mig ta över hennes arbetsuppgifter steg för steg, i min egen takt.

När året hade gått tog jag över butiken, och nu, många år senare driver jag den fortfarande. Jag och Inger ses ofta. Hon är en av de viktigaste människorna i mitt liv och jag är oerhört tacksam för allt hon gjort för mig.

Mina föräldrar är gamla nu och jag har insett att de aldrig kommer att förändras. Men i dag kan jag hantera det mycket bättre. Jag kunde förlåta, även om inte de kunde det, och jag har lärt mig att älska mig själv.

/ Linda

Homosexuelle Erik Engelv: Jag är död för mina föräldrar

Läsarberättelse: Jag anade inte hans dubbelliv