Lisa: Kräftskivan med min blivande man spårade ur – allt avslöjades

Efter reklamen: Se introvertas guide: Så gör vi för att orka med fester under högtiderna

Det är hände mig för många år sedan, närmare bestämt när jag var 16 år. Min tvillingsyster och jag skulle vara ensamma hemma en hel helg, vilket vi aldrig hade fått vara innan.

Våra föräldrar skulle iväg på kryssning till Helsingfors och hade först insisterat på att vår moster skulle komma och bo över, men vi hade övertalat dem att vi nu var gamla nog att få tillbringa två dagar och två nätter själva.

Det har var i augusti så min syster och jag tyckte att det hade varit en rolig idé att bjuda in några vänner på en kräftskiva. Vi ville inte ha någon stor fest, bara ett par nära vänner, lite kräftor, kanske lite stark dryck till ...

Jag får bära det tyngsta lasset

relationerNils: Min fru köpte en dyr båt för hela arvet

Kräftskivan blev värre än vad jag trodde

Våra föräldrar hade ingen aning om våra planer på att ordna en kräftskiva, men vi skulle få hela söndagen på oss att städa, så vi tyckte inte att det var nödvändigt att säga något till dem. Så vi vinkade av dem och de körde iväg.

Så fort de kört runt krönet satte vi igång att ringa våra vänner och därefter åkte vi iväg och handlade kräftor, bröd och annat gott. Snaps och vin lyckades vi också ordna.

Vi dukade upp i trädgården och kände oss så vuxna. Jag hade bjudit en kille som hette Jonas som jag var mycket förtjust i och jag hoppades att han skulle dyka upp.

När klockan slog sju började gästerna att dyka upp. Vi blev tio stycken runt bordet och till min stora glädje kom Jonas, och med sig hade han en söt kille som hette Niklas som en av mina väninnor blev lite betuttad i.

Vi åt och dansade och sjöng. Eddie Meduzas låt Kräftkalas gick på repeat i stereon. Det var livets bästa kräftskiva.

Några fler anslöt och ganska snart var vi dubbelt så många, även musiken blev dubbelt så hög, och drickan dracks dubbelt så fort ...

Men inget av det här märkte jag. Jag satt och pratade med Jonas. Det var inte förrän en arg granne kom in på tomten som jag insåg att festen har spårat ur. Och jag fick en stor klump i magen när jag insåg att grannen förmodligen skulle berätta för mina föräldrar om festen.

Städade i panik

Nästa morgon vaknade jag framåt tio tiden. Några av gästerna hade stannat över och jag lät dem sova medan jag väckte syrran och vi satte i gång att städa. Det var tomma ölburkar överallt, doften från skaldjur hade spridit sig ... Det här skulle ta ett par timmar, insåg vi, samtidigt som vi var tacksamma att inget hade gått sönder.

På eftermiddagen var huset återställt och vi tittade på klockan och såg att våra föräldrar borde vara hemma om en timme.

– Ska vi inte gå över till Göran och kolla läget? föreslog min syster och det tyckte jag var en bra idé.

I kylskåpet hade vi en paj som vi inte ätit så vi tog med den till honom. Eftersom Göran bodde ensam tänkte vi att han skulle uppskatta en sådan gest. Mycket riktigt lös Göran upp när vi sträckte fram den goda ostpajen.

– Och behåll formen! sa jag.

– Ni vill kanske att jag håller tyst om er fest? sa Göran och ett busigt leende började dansa på hans läppar.

Jag log snett tillbaka.

När vi gick hem kunde vi släppa ner axlarna och pusta ut. Göran skulle inte skvallra, vilken tur.

”Min exman avskydde att följa med”

relationerLena: Jag hittade min nya kärlek på loppis

Mina föräldrar retar oss fortfarande

Våra föräldrar kom hem. Mamma såg sig om medan pappa gick till sitt spritskåp och inspekterade. De verkade aningen misstänksamma men kunde inte hitta något konkret bevis för att vi hade haft fest. De gick och la sig, och vi också.

Nästa morgon var det måndag och jag hade satt väckarklockan på sju som varje vardag, men det var inte mitt vanliga alarm som väckte mig utan mammas gälla vrål.

Jag kasta mig ur sängen och for nerför trappan.

Där stod mamma och pekade ut genom fönstret. När jag tittade ut på trädgården förstod jag varför mamma reagerat så starkt: Hela gräsmattan var täckt av kräftskal och ölburkar.

Soporna. Sakta backade jag tillbaka uppför trappan, jag tänkte att mamma får lugna ner sig ett tag innan jag kommer ner igen.

Jonas, den klantskallen. Jag hade bett honom att ta hand om soporna, men han måste ha glömt det och lämnat kvar dem på altanen och nu hade fåglar eller vilket djur det nu kunde vara, pickat hål och spridit ut allt.

Vi var avslöjade.

I dag är jag mamma till tre barn och faktiskt så är pappan till mina ungar just denna Jonas. Ja, han är min kära man i dag, så visst förlät jag honom och vi har levt många år tillsammans. Men även om det har gått många år sedan den där första hemmafesten kan jag inte låta bli att ge honom ett par tjuvnyp ibland och göra honom påmind om fadäsen, särskilt när han är på väg ut genom dörren med soporna i handen.

Efter reklamen: 5 tips på supergoda alkoholfria drinkar

"Du går väl med soporna till en soptunna och ställer dem inte bara någonstans på vägen?"

Men särskilt är det två andra som tycker om att påminna stackars Jonas när de kommer hem till oss besök, nämligen hans svärföräldrar ... Så klart med värme och humor, tror jag i alla fall ...