Olivia: Jag avskyr min väninnas beteende – hon är den snålaste jag vet

Vi är ett tjejgäng som känt varandra från studietiden i Uppsala. Fem stycken är vi och alla har bra jobb med ganska bra löner.
Därför kan jag inte förstå varför en av vännerna Susanna, alltid ska vara så snål.
Vi har en bokklubb tillsammans och en gång varannan månad ses vi ute och äter samtidigt som vi pratar om boken. Det är mycket trevligt och vi äter gott och dricker ett par glas vin var.
När notan kommer brukar någon av oss ta den och så får alla andra titta på kvittot och se vad de har köpt, och sedan swisha summan.
Ibland händer det att vi delar på notan rakt av. Allt brukar gå smidigt och problemfritt till ... Om det inte var för Susanna då ...
Hon räknade bort dricksen
Jag märkte det en gång när jag skulle ta notan. Jag litar på mina vänner så egentligen hade jag inte behövt gå in i swishhistoriken och kolla, men jag satt och väntade på bussen och hade inget bättre för mig.
Då såg jag att min vän Susanna hade swishat en mycket längre summa än de andra. Åt hon så lite? tänkte jag och antog att så måste ha varit fallet.
Ett par veckor senare tog jag återigen notan och den här gången bestämde mig för att kolla swishhistoriken igen. Samma sak: Susanna betalade nästan hundra kronor mindre än de andra.
Den här gången hade jag lagt märke till vad hon ätit och visste att siffran hon skickat till mig inte stämde.
Inte nog med att hon hade struntat att räkna med dricksen, så hade hon räknat bort att hon faktiskt delat på vinflaskan med oss andra. Hon hade alltså bara betalat för sin huvudrätt.
Ska jag konfrontera henne?
Ju mer jag tänker på Susannas snåla beteende desto surare blir jag. Men ska jag konfrontera henne? Vissa dagar vill jag det och andra dagar tänker jag att jag bara ska släppa det. Det rör sig om ett par hundralappar hit och dit, det är inte värt att äventyra en vänskap för det.
Samtidigt tycker jag jag att det närmast är stöld att hon satt detta i system. Inte bara mot oss i tjejgänget utan säkert överallt hon är, så hittar hon alltid små kryphål för att spara in hundra kronor här och var. Många bäckar små, brukar man ju säga, och jag har i ärlighetens namn inte lust att vara den som förser en snåljåp på vatten.
Vi får se vad som händer, nästa middag om ett par månader kommer jag i alla fall insistera på att hon tar notan. Och när då ska jag swisha henne för lite så får vi se om hon nämner märker något och säger åt mig, då har jag i alla fall en öppning att konfrontera henne. Och gör hon det inte har jag i alla fall fått ge tillbaka.
Så får det bli, snåla människor som snyltar på andra är bland det värsta jag vet!
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.Vill du berätta din?
Mejla oss på [email protected]
Berättelsen eller delar av den kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Aller Media Norden.