Lästips:RelationsproblemVänner för livetVår familjSkilsmässaFöräldraskap

Ellen: Vilken tur att jag tappade min mobil

05 jun, 2024 
Anonym läsarberättelse
Kvinna glad med sin mobil
Foto: TT/Shutterstock (arrangerad bild)
Så förargligt att Monica blev av med mobiltelefonen. Men det var det bästa hon gjort på länge!
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: 7 onödiga saker som kan sabba ditt förhållandeBrand logo
Se också: 7 onödiga saker som kan sabba ditt förhållande

Det var en sådan där hektisk eftermiddag under julrean och min syster och jag hade varit ute och handlat i allt kaos.

Jag hade händerna fulla av kassar när jag klev ur Karins bil. På något vis måste min mobil ha glidit ur handväskan och ner på trottoaren.

Självklart så märkte jag ingenting förrän senare när vi väl var uppe i lägenheten hos mig.

Då hade mer än en timme gått sedan vi kom hem och jag letade efter den för att ringa min dotter.

Min syster ringde upp den men det hördes ingen signal i lägenheten. Alltså måste jag ha tappat den ute.

Vi gick ner och tittade runt bilen, men ingen mobil där heller. Om jag nu hade tappat den i någon av alla affärer som vi varit inne i så hade jag inte en chans att få tag på den resonerade vi.

Annons

Mer än att försöka ringa upp mobilen och hoppas att någon skulle svara innan batteriet tog slut kunde jag inte göra.

Att någon som kommit över den, eller kanske rent av hade stulit den ur min väska, skulle höra av sig kunde jag nog glömma enligt Karin. Så jag vande mig vid tanken på att skaffa mig en ny.

Han lät trevlig på rösten

Men det var förargligt med alla nummer och foton som jag inte hade sparat någon annanstans ...

Dagen därpå ringde min dotter på min hemtelefon. En man hade ringt upp henne och sagt att han kvällen före hade hittat en mobil på gatan där Karin parkerat.

Efter lite detektivarbete i telefonlistan hade han räknat ut att min dotter var den jag ringt flest gånger och att hon därför säkert skulle kunna veta vems mobilen var.

Han lämnade sitt mobilnummer till Linda och bad henne framföra att jag skulle ringa upp honom.

Robert lät väldigt trevlig på rösten när jag ringde upp. Han bor på gatan bakom min och föreslog vi skulle ses på caféet runt hörnet, dricka kaffe och så skulle jag få min mobil.

Annons

Jag vet inte riktigt vad som hände men det var något speciellt med hans röst och även hans sätt att så självklart be om att få bjuda mig på kaffe.

Mer än ett år hade gått sedan min man och jag gick skilda vägar men jag hade ännu inte vant mig vid tanken på att träffa en ny man.

Mårtens och mitt äktenskap hade präglats av så många lögner och otrohet från hans sida att jag stängt av den känslomässiga delen av mitt liv helt efter honom.

Jag förstod direkt vem som var Robert när jag klev in på caféet. Han hade ett sådant trevligt och inbjudande leende där han satt vid ett fönsterbord och roat väntade på vem som skulle komma in och slå sig ner vid hans bord.

Han lämnade över min mobil och försäkrade att han inte hade snokat bland fotona. Sedan beställde vi in varsin bakelse som verkligen smakade underbart.

Det var som om vi känt varandra länge. Vi hade massor att prata om trots att vi inte kände varandra alls. Innan vi skildes bad han att få bjuda mig på middag på en trevlig italiensk kvarterskrog i närheten.

Annons

Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat

Lätta ditt hjärta är en podcast från Aller media, där du får ta del av vanliga människors berättelser. Problemen som lyfts diskuteras med en psykolog.

I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!

I dag är jag så tacksam över att jag tappade min mobil för det blev början på en mycket trevlig tid i mitt liv. Robert var singel precis som jag men i hans fall så var han skild sedan många år.

Vi har så många gemensamma intressen och skrattar åt samma saker. Han älskar att läsa precis som jag och vi går gärna på bio tillsammans.Trots att vi nu varit ett par i ett år så har vi inga planer på att flytta ihop. Vi bor så nära varandra att det bara är gångavstånd om någon av oss skulle ha glömt något hemma.

Och vi kan se över till varandras lägenheter tvärs över gatan så vi vet när den andra kommit hem. Det tog flera månader innan min dotter erkände att Robert hade frågat lite om mig när han ringde henne för att berätta att han hittat en mobil.

Och att hon då hade sagt att jag levde ensam men att jag var en mycket trevlig kvinna att umgås med.När hon väl berättade det för mig så var det tillsammans med Robert. Fram till dess hade det varit deras lilla hemlighet.

Berätta din historia!

Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.

Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]

Annons