Stöd och hjälpmedel för dig med dyslexi

Porträtt av Sofia Wall som berättar om sin dyslexi
Bokstäver och skiljetecken. Det är självklart för de flesta hur de hänger ihop och bildar ord och meningar. Men det är inte alltid så lätt och det kan påverka mycket. Sofia mobbades nästan dagligen i skolan för sin dyslexi.

Sofia Fallström, 43, började skolan med glädje, som de flesta barn, men redan i andra klass märkte hon och alla runt omkring henne att det inte gick speciellt bra. Hon hängde inte med. Störst svårigheter var det med ord och bokstäver, men hon hade också svårt med siffror, att räkna och koncentrationssvårigheter.

– Jag skickades på utredning och fick träffa Maja Witting som är känd för att ha utarbetat sin egen metod för att jobba med dyslexi, berättar Sofia.

Hon återvände därefter till skolan och fick i fortsättningen hjälp av en speciallärare som använde sig av Wittings metoder.

Hade sämst betyg i klassen

Men trots detta blev Sofia utsatt för mobbning nästan dagligen.

Annons

– Det var framför allt en tjej som gav sig på mig och som sa att jag skulle vara tyst för jag kunde ju varken läsa eller skriva, säger Sofia.

Även en av hennes lärare betedde sig illa och erfarenheterna från skolan sitter i än i dag.

– Man får dåligt självförtroende när andra ser ner på en.

Hemma var allt mycket bättre. Sofias föräldrar pushade och stöttade henne. De såg till att hennes rättigheter inte glömdes bort. Trots mycket hjälp var det svårt att komma ikapp de andra i klassen.

– Jag hade de sämsta betygen i nästan alla ämnen på högstadiet. Men om någon satt intill mig gick det av någon anledning bättre. Då fick jag en trygghet som höjde mig i både matte och läsförståelse, berättar Sofia.

Annons

Efter grundskolan började hon på vårdlinjen, men hon hoppade av när hennes mamma drabbades av cancer och dog bara 51 år gammal. Sofia fortsatte ändå studera och sökte sig till ett flertal olika folkhögskolor under de närmaste åren.

– Jag läste bland annat upp mina betyg i svenska och engelska.

Efter en tid hamnade hon i Göteborg och började jobba i receptionen på Migrationsverket.

– Det var väl inte ett drömjobb, men efter en tid blev jag ansvarig för konferenser och då kändes det som jag hamnat rätt. Tyvärr varade det bara i lite mer än ett år, säger Sofia.

Hon märkte allt tydligare att det var svårt att söka jobb som dyslektiker. Själv valde hon bort tjänster som innebar arbetsuppgifter som att skriva protokoll eller andra längre texter.

– Annars är vi dyslektiker duktiga på att slingra oss förbi svårigheter. Man blir snabbt expert på det faktiskt.

Annons

Kände sig utsatt även i arbetslivet

Att skriva och lyssna samtidigt är bland det svåraste och det finns inte en chans att hon sätter sig

i situationen där hon får göra anteckningarna på ett viktigt möte.

– I min dator har jag mallar för brev eller meddelanden. Dessutom finns rättstavningsprogram som underlättar. Även i arbetslivet har hon känt sig påhoppad och utsatt på grund av sin dyslexi.

– När jag sökt nya tjänster har det varit anställda som sprungit till facket och sagt – att mig kan de ju inte anställa för jag kan inte läsa och skriva.

Vid flera tillfällen har hon tvekat om att nämna sin dyslexi vid anställningsintervjuer. När hon varit ärlig har hon sållats bort.

– Jag kommer speciellt ihåg ett tillfälle där tre personer satt med vid intervjun och den yngsta reagerade väldigt negativt när jag berättade. Hon menade att det inte räckte att jag alltid hittade lösningar. Risken att det skulle gå ut texter som inte var rättstavade var för stor, säger Sofia.

Hon är lite oroad över att någon av hennes söner Malte och Frans ska ha ärvt dyslexin eller dyskalkylin och riskera att utsättas på samma sätt som hon själv.

– Det har inte märkts något än, för de är för små, men det är en ärftlig diagnos och min farfar hade det också.

I den närmaste familjen är det däremot bara Sofia som drabbats.

– Ibland känns det lite jobbigt att båda mina systrar alltid haft lätt för sig och båda har universitetsexamen.

Har problem med stavning

I dag har Sofia betydligt mindre problem med sin dyslexi och framför allt läsningen fungerar riktigt bra. Däremot använder hon alltid miniräknaren i mobilen när hon ska räkna, division och att förstå procent är svårt.

– Men allra värst är fortfarande stavning. Jag försöker återanvända texter som jag skrivit tidigare om det går.

Vissa bokstäver är extra svåra att skilja åt – som m och n och p och b. Men hon ger sig inte i första taget och har också lärt sig flera svåra stavningar utantill.

– Jag kan skilja på hjärna och gärna tack vare att jag blev retad när jag blandade ihop dem. Ibland blir man triggad av elakheter också.

Vad är dyslexi?

  • Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär svårigheter att lära sig skriva, läsa och stava. Problemen är ofta ärftliga.
  • Många med dyslexi har låg läshastighet där man hakar upp sig eller utelämnar delar av ord. En del vänder på orden så att ”som” blir ”mos”.
  • Dyslektiker kan ha svårt att rabbla alfabetet, månader eller multiplikationstabellen. Andra har störst problem med stavning.
  • 5–8 procent av världens befolkning anses ha dyslexi. Det är vanligare bland pojkar.
  • Hos barn är ofta första tecken på dyslexi ett ointresse för böcker och bokstäver.

Vad är dyskalkyli?

  • Dyskalkyli innebär svårigheter att förstå siffror och att räkna.
  • Man kan ha svårt för att skilja vissa utseendemässigt likartade siffror åt, som siffrorna 6

    och 9.

  • Om man visar två spelkort – en femma och en åtta, så blir det svårt för en person med dyskalkyli att säga vilket tal som är högst.
  • Personer med dyskalkyli har ofta svårt med att använda analoga klockor, läsa kartor och tidtabeller, förstå pengars värde, och ibland med att förstå skillnad mellan höger och vänster.

Specialpedagogen: Alla dyslektiker är olika

Att lära sig läsa och skriva är som att utöva idrott. Det kan kännas tröstlöst när det går trögt men idog träning är nyckeln till att bli bättre.

Ingen dyslektiker är den andra lik.

– Därför finns det inte en metod som hjälper alla, säger Karin Allenström, specialpedagog med 20 års erfarenhet av att jobba med dyslexi.

Hon har med åren insett att hon måste hitta nya sätt att hjälpa varje gång en ny person behöver lära sig läsa och skriva.

Det första hon gör är att skaffa sig information. Vilka styrkor och svagheter har just denna individ och hur påverkar det.

– Jag pratar med personen själv, sedan föräldrar och lärare om det är ett barn. Ofta visar det sig att inom samma familj kan finnas många olika varianter av dyslexi. Därför kan det vara svårt att hjälpa varandra, om man antar att det ska vara samma.

Det som ofta är gemensamt är att det tar lång tid att läsa och förstå en text och därför är den viktigaste anpassningen att man får längre tid på sig när man ska läsa i skolan eller i jobbet.

– Oavsett ämne i skolan är det viktigt att få extra tid på prov för att hinna med samma som de som läser snabbare.

Måste träna

Att uppmuntra och ge självförtroende tillhör också hennes viktigaste uppgifter. Många med dyslexi tror att de inte kan bli bättre.

– Jag brukar jämföra med idrottare. Du måste träna dina muskler ofta för att bli starkare eller snabbare. Det är ingen skillnad på läsning och skrivande. Det kräver också mycket och regelbunden träning, förklarar Karin.

Hennes erfarenhet är att många elever berättar att det kan vara olika svårt i olika ämnen beroende på lärarens kunskap och förståelse för deras problem. Det är även flera som inte känner till att det finns hjälpmedel att använda – som olika appar som läser upp text, rättstavningsprogram och träningsprogram.

– Men det måste användas parallellt med läsinlärning och då behövs pedagoger som kan detta hantverk, för det är komplicerat om man inte har utbildning för det.

Karin Allenström är specialpedagog.
Karin Allenström, specialpedagog: ”Att lära sig läsa och skriva är som att utöva idrott. Det kan kännas tröstlöst när det går trögt men idog träning är nyckeln till att bli bättre.”

Dyslexin existerar inte heller utan sammanhang och har personen koncentrationssvårigheter kan man behöva lösa det problemet först, medan personer med extremt gott minne kan kompensera för sin dyslexi så att det knappt märks.

– Det finns mängder av framgångsrika människor som har haft dessa svårigheter och ändå klarat sig mycket bra, säger Karin.

Ge aldrig upp

Multimiljardären Bertil Hult, grundare av utbildnings- och språkreseföretaget EF Education, har svår dyslexi. Redan vid skolstarten blev problemet tydligt för honom och hans föräldrar. Till sajten Hejaolika.se har han berättat om bemötandet han fick av en lärare.

”Fröken stod bakom och lutade sig fram över mig och sa ’Läs pojke, läs!’ och så fick man den ena örfilen efter den andra… doing! doing! Det var ingen vidare bra pedagogik och det där går aldrig ur mig”.

EF-grundaren Bertil Hult
EF-grundaren Bertil Hult har lyckats trots dyslexin.

I dag kan han läsa och förstå, men skriver i princip aldrig en text. ”Dyslexi är ett väldigt litet handikapp, men det kan leda till konsekvenser som är förödande. Man mister självförtroendet. Det blir en ond cirkel – man läser dåligt och då blir det inte roligt att läsa.”

Han betonar att träning och att aldrig ge upp är viktigt för att nå framgång.

”Man måste från början vara vaksam på om barnet har läs- och skrivsvårigheter och då måste man börja träna direkt. Som dyslektiker kommer du efter i skolan. I och med det tappar du självförtroende och kanske kommer i fel gäng och mycket kan hända. Du måste få dina barn att hänga med från början. Dels måste du läsa för dem, dels måste du faktiskt tvinga dem att läsa själva”.

Det finns hjälp

Behöver man hjälp med skriv- och lässvårigheter kan man kontakta vårdcentral eller patientföreningar som Dyslexiförbundet eller Svenska Dyslexiföreningen.

Dyslexisimulator

Vill du veta hur det kan vara att läsa en text som dyslektiker?

På webbadressen geon.github.io/programming/2016/03/03/dsxyliea kan du testa genom en simulator.

Hjälpmedel för dig med dyslexi

Talböcker

Biblioteket ger tips och hjälp.

Talsyntes

Gör att digital text på skärm kan läsas upp. Finns på flera språk.

Rättstavningskontroll

Stava Rex är utvecklat särskilt för personer med dyslexi. SpellRight är ett program som rättar grava stavfel och andra språksfel på engelska.

Smarta ordböcker

Gustavas Ordbok är en digital ordbok, där man kan slå upp ord även om man inte kan stava till dem.

Läspennor/skannerpennor

När man för läspennan över texten i en bok kan den läsas upp med tal, översättas till annat språk eller sparas för överföring till dator.

Appar

Det finns i dag appar som till exempel skannar in och läser upp text samt översätter eller överför tal till text.

Källa: Dyslexiföreningen

Av Susanne Stamming

Foto: Privat och TT

Mer inspirerande innehåll från allas.se: