70 år sedan första charterresan – så turistade vi förr
Så vad är historien bakom det som blev ett nytt sätt att resa – och vart gick färden?
Den 23 april 1955 gick startskottet för ett nytt folknöje – den svenska charterturismen. Just det datumet lämnade nämligen ett glatt gäng resenärer den svenska huvudstaden och begav sig i flygmaskin mot sydligare breddgrader.
Vart gick de första charterresorna?
Men det var knappast raka spåret. Nej, först efter 10 timmars resa och fyra mellanlandningar kunde dessa charterns pionjärer sätta ner fötterna i Palma på Mallorca för en 16 dagar lång vistelse bland vajande palmer, kristallklara salta vågor och en sol som aldrig tycktes sluta skina.
Så reste svenskarna förr
Rest hade svenskarna förstås gjort redan innan. Bussresor runt om i Sverige hade länge varit populära, med en och annan exotisk utvikning utanför landets gränser. Men stränderna runt Medelhavet hade tidigare varit reserverade för de bättre bemedlade. Med charterresans intåg skulle det bli ändring på det. En allt bättre ekonomi för gemene man, och en lagstadgad rätt till tre veckors semester gjorde att även den vanlige svensken kunde bege sig mot nya äventyr.
Och fler äventyr blev det. Ett år efter den första Mallorca-resan var det Kanarieöarnas tur att få besök av soltörstande svenskar.
Mellanlandningar slapp de dock inte undan. Ja, i Barcelona fick passagerarna rentav hoppa av och hjälpa till att borsta av snö från planet. Sägs det i alla fall...
Sedan blev det övernattning i Marocko innan chartersvenskarna nådde sin slutdestination – Teneriffa. Där fick de ett förstklassigt mottagande av såväl borgmästare som musikkår. De hade till och med rullat ut röda mattan för de långväga besökarna.
Resmålen som lockade – därför blev det populärt
Charterresan blev snabbt populär. Researrangörer poppade upp som svampar ur jorden och reseledare blev ett attraktivt yrke. Lockande broschyrer och kataloger fick svenskarna att vilja lägga sina sparade semesterslantar på det nya sättet att resa och uppleva.
Bekvämt var det också. Researrangören bussade runt turisterna till sevärdigheter, mål- tiderna kunde intas på hotellet och dessutom fanns det ofta swimmingpool om havets vågor rullade alltför höga. Souvenirer fanns att införskaffa på behörigt avstånd, vykort att skicka hem likaså. Även om resenären ofta hann hem långt före vykortet ...
Tätt efter Teneriffa följde resor till de övriga Kanarieöarna. Inte minst Gran Canaria som alltsedan dess varit en kär destination för svenskarna. Just den ön skulle ju förresten odödliggöras av Lasse Åberg och hans klassiska film Sällskaps- resan från 1980.
Lasse Åberg lyckades verkligen sätta fingret på svenskarnas beteende på solsemestern. Allt från det ymniga partajandet och grisfesterna till jakten på sol, havsutsikt och kollektiva utfärder porträtterades knivskarpt.
Och det svenska resandet? Ja, det har stadigt ökat. I dag är svenskarna ett berest folk som beger sig allt längre och längre ut i världen.
Numera väljer allt fler bort chartern för att ta sig an nya resmål på egen hand. Men för den som vill få det mesta serverat finns den hederliga gamla charterresan kvar – även om grisfesterna nog hör till det förflutna …