Göta kanal i sakta mak – då kom beskedet om kanalbåten Juno
5 smarta tips på hur du packar semesterväskan
Dagens sista äventyr – klättringen upp för Bergs slussar – är ett spektakel. Det är en makalös och svårbegriplig konstruktion som ska ta oss upp till den bassäng där vi ska slå läger för natten.
Det brakar till rejält, låter som om något fullständigt håller på att krossas. Och det är väl typ precis så det är. När den nästan sju meter breda och 32 meter långa båten ska placeras rätt i sin slusskammare är det inte några stora marginaler. Båten sugs mot slussens höga och hårda väggar. Våra fendrar är flera meter långa stockar som skyddar skrovet. Men det låter som om att de ska pulveriseras när den närmare 270 ton tunga båten sugs mot slusskammarens vägg.
Kaptenen liknar båten vid en smörklick i en het panna, den glider på vattnet utan motstånd, trots sin imponerande storlek och tyngd.
Ljudet låter mer dramatiskt än det är. De väl tilltagna stockarna skyddar båten och byts ut vart eftersom under resans gång. Men man kan inte låta bli att fascineras av millimeterpassningen när besättningen tecknar till varandra hur mycket plats det är kvar, när tampar ska göras fast och när vi är rätt på plats för att lugnt vänta på att vattennivån tar oss vidare ut på lugnt vatten.
Resa i tiden
Ombord på vår tur är vi 42 passagerare och nio besättningsmän och kvinnor. Besättningen och det otroligt vackra fartyget Wilhelm Tham tar mer än väl hand om oss. Sedan 1912 har denna juvel trafikerat Göta kanal med passagerare. Resan är i mångt och mycket en långsam tur genom ett så vackert landskap att det är som att färdas genom en målning.
Det gamla fartyget i sin prakt får oss att bitvis kännas som att vi är på en resa i tiden. Hon, ja trots namnet så är båten en hon, har glidit fram här i över hundra år. Hur många har inte lyft sitt glas, njutit av de vackra husen och godsen vi glider förbi. Skrattat, läst, spelat sällskapsspel och mött nya människor.
Det övergår mitt förstånd hur man lyckades gräva denna kanal. Det tog 22 år och närmare 60 000 människor, varav många omkom under åren i arbetsplatsolyckor. I början av 2000-talen var Göta kanal i så dåligt skick att det fanns tankar om att faktiskt låta den bli ett minne blott.
Men tack alla ni som såg till att det beslutet inte fattades. Utan att ni i stället kämpade en gång till, för att hedra vår unika vattenväg och alla som slet för att den skulle byggas. Att ni såg till att få till de resurser som behövdes för att ge kanalen ett liv till – så att vi kan fortsätta flyta fram här, minnas det som var och njuta av det som är.
Världens äldsta kryssningsfartyg
Och dessa gamla vackra kanalbåtar, vi älskar vårt fartyg. Det gör även rederiet. Fartygen putsas och plåstras om för att hålla några hundra år till. Så det är verkligen, när nyheten om Juno når oss, som jag känner en sorg. Vid lunchtid hade jag redan fantiserat om att ta en till resa på kanalen, den gången på Juno som är världens äldsta kryssningsfartyg med övernattningsmöjlighet.
Den trafikerar denna sommar sträckan Göteborg Stockholm på fyra dagar – låter som en både en möjlighet att i lugn och ro göra en inre resa och en resa i realtid.
Nu står Juno på grund. Hur illa tilltufsad hon är vet jag inte än. Jag hoppas att det går att plåstra om henne så att kanalen kan få fortsätta njuta av denna juvel som sjösattes 1874.