Resguide: Marrakech – arkitektur, marknader & matkultur
Här finns hantverk, spännande smaker och otrolig arkitektur.
Men det är färgerna som står ut mest i Den röda staden.
Apelsinträden dignar av frukt längs gatorna och det doftar mynta från kryddstånden. Gamla murar och hus är byggda av en lokal röd-rosa lera som gör att Marrakech kallas för ”Den röda staden”. Men klarröda blommor, orange apelsiner och stora krukor i den lokala färgen Majorelle-blå får staden att dansa av färg.
Marrakech är som två städer i en. En modernare storstad med en miljon invånare. Och sen inneslutet i en cirka 19 kilometer lång mur ligger medinan, den gamla staden. Ett par 100 000 bor och arbetar i den mer kulturellt traditionella delen. Här bär många män fotsida dresser och kvinnorna täcker håret med sjal. Många jobbar med traditionella hantverk och säljer sina varor i souken, en levande marknad med trånga gångar som det är lätt att tappa bort sig i.
Staden har verkligen två sidor. Den huserar kontinentens största nattklubb Pacha (enligt klubben själva), men inne i gamla stan är alkohol förbjudet, även om hotell och en del restauranger serverar det till turisterna. Rika kändisar som fotbollsspelaren Zinedine Zidande och förra franske presidenten Nicolas Sarkozy har hus här – samtidigt lever många invånare i fattigdom. Som turist kan du komma hit med billigt flyg, bo bra och prisvärt på ett riad och äta för en spottstyver. Eller så kan du leva som en sultan på ett lyxhotell och äta fine dining.
Marrakech är en intensiv stad så jag har valt att bo strax utanför på Club Med Marrackech la Palmeraie. Mitt i en palmlund som en grön oas med massor av blommor och olivträd ligger ett stort hotellkomplex med rum inredda i marockansk stil och med flera klarblå pooler. Det är ett all
inclusive-hotell där man blir omhändertagen från morgon till kväll och kan delta i en mängd olika sporter, testa lokal och internationell mat och få underhållning varje kväll. Jag har tidigare bott mitt i smeten i den myllrande medinan, men nu blir det att ta en shuttlebuss från hotellets lugn och tio minuter senare kliva av i stadens mittpunkt.
Medinans hjärta – mat, kryddor och shopping
Mitt i medinan ligger det gigantiska torget Jemaa el-Fnaa. Det myllrar av folk, både dag och kvällstid. Kommersen är stor och en del av turismens baksidor blir tydliga, som att man för en summa kan fota sig med en apa. Som hålls fast av en kedja.
Men folkets vänlighet och de kulturella skatterna trumfar snabbt den tragiska apan.
Flera vagnar på torget dignar av färska frukter där man bara behöver peka på vilken man vill ha så pressar de juicen för en billig peng. Tittar man upp ser man att takterrasser gömmer sig här och var. Det är skönt att smita upp för en lunch och lite lugn ovanför folkmassan. Oftast finns både traditionella marockanska rätter som tajinegryta och couscous blandat med västerländska rätter. Är man modig kan man nere på torget testa rätten ”grillat fårhuvud – inklusive hjärna”. Det var inte jag.
I stället vandrar jag in i souken, den vindlande marknaden som sträcker sig genom trånga gränder. Man får se upp för förbipasserande moppar och söta små katter som springer runt när man tar in mängden hantverk. De små butikerna är specialiserade: keramik, träsnide, lampor, kryddor, hudvård. Och kanske det som Marrakech är kändast för när det kommer till hantverk: läderprodukter och vackra mattor. I en liten butik sitter en man och syr ihop ett par läderskor. I ett hörn, över en liten låga, puttrar hans tajinegryta som ska bli hans lunch lite senare. Jag kommer därifrån med ett par ljuvligt mjuka skor i läder och mocka efter en kort sejour av pliktskyldigt prutande – det hör till här.
Det här är Marrakech
Marockos fjärde största stad, ligger i sydvästra delen av landet vid foten av Atlas-bergen. Staden grundades år 1070 och kallas för Den röda staden efter de många byggnaderna av röd sandsten.
Temperatur: Heta somrar och milda vintrar. Runt 12 grader på vintern och 25-30 grader på sommaren, men i perioder ännu hetare. Ofta blir det hett på dagarna och svalnar rejält på kvällarna.
Ta sig hit: Under vinter-säsongen flyger Norwegian direkt Stockholm–Marrakech. Annars kan man via dem eller andra bolag flyga med mellanlandning i till exempel Köpenhamn, Amsterdam eller London. Flygtiden är cirka fem timmar.
Visste du att: Från medeltiden och fram till 1900-talet kallades hela landet för Marrakech? Staden var tidigare huvudstad. Marocko heter fortfarande Marrakech på persiska, urdu och andra sydasiatiska språk.
Hudvård & hälsa – arganoljan är Marockos guld
Ett par gränder bort, oklart hur många då jag redan tappat riktningen, går jag in på en mer ”vanlig affär”, Bloty, där de säljer kryddor, hudvård och hälsokost.
Mohammed visar upp produkterna och får mig att testa arganoljan, Marockos guld, som gör både hud och hår lent och mjukt. I dag är det en lyxig ingrediens i många hudvårdsprodukter världen över men den kommer härifrån. Har man tid kan man mellan Marrakech, Agadir och Essaouria besöka ett av de många kvinnokollektiv som utvinner oljan från arganträdens frön.
Jag fastnar i stället för en burk med små svarta frön. De ser ut som sesamfrön men är svartkummin som blandats med kristalliserad eukalyptus. Man lägger fröna i en liten näsduk och sniffar på dem – det funkar som nässprej, huvudvärkstablett och kaffe i ett.
Mohammed säger att det botar migrän, hjälper mot snarkningar och sömnproblem. Jag tar det med en nypa salt, men härligt är det ändå, som de gamla vicks-stiften som fanns förr. Innan jag hinner smita ut försöker han få mig att köpa färggrann saffran.
– Du måste ha saffran i din tajine. Det är allt som behövs för färg och arom. Men du kan också använda kryddblandningen ras el hanout.
– Den består av 45 olika kryddor – perfekt för den som egentligen inte kan laga mat, skrattar han.
Jag köper ett paket.
Arkitektdröm i moriska färger för tur och beskydd
När jag trasslat mig ur gränderna styr jag kosan mot en guidad tur i Bahíapalatset. Det byggdes under andra halvan av 1800-talet och stod klart år 1900 av ämbetsmannen Si Musa och senare hans son Si Ba Ahmed ibn Musa, med två typiska riad-trädgårdar, kvadratiska fyrdelade trädgårdar med små gångar emellan, inbyggda i huset och med ett gäng sovrum åt Ba Ahmeds harem. Namnet kommer från ett smeknamn på hans favoritfru, al-Bahía, som betyder den lysande.
Det är en arkitektionisk pärla som täcker nästan två hektar. Cederträ – ett hållbart material som inte drar till sig termiter – med snirkliga etsningar pryder tak och dörröppningar, det finns målningar och mosaik och massor av fruktträd. I mitten ligger en gårdsplan med en vacker fontän. Väggarna är krispigt vita med klarblå kantränder.
– Det är moriska färger som står för tur och beskydd, de återkommer i Mellanöstern, till exempel på Israels flagga, förklarar vår guide.
När jag undrar vad det runda hålet i en av de stora träportarna är skrattar han och förklarar att det är en kattlucka.
– Folk älskar katter här.
Utanför ingången till palatset står två stora intensivt blå krukor med blommor i. De är målade i Majorelle-blå. Källan till färgen råkar vara ett av de kändaste turistmålen: Le jardin Majorelle. Eller egentligen så är det den franska konstnären Jacques Majorelle som skapade trädgården på 1920-talet som är källan. Inspirerad av kakel han sett runt om i Marocko och i berberfolkets hem skapade han en intensiv koboltblå färg som han sedan patenterade.
Yves Saint Laurents hus har blivit ett modemecka
Le jardin Majorelle ligger precis utanför medinan, bara 30 minuters promenad från Jemaa el-Fnaa.
En kubistisk villa tornar i trädgården som är full av palmer, kaktusar, dadelträd, apelsinträd och granatäppelträd. Men det är inte trädgårdens prunkade djungel i sig som drar besökare. Det är mannen som på 80-talet köpte både den blå villan och trädgården: Modeskaparen Yves Saint Laurent. Han och hans partner Pierre Bergé levde där tills Yves dog 2008. Hans aska är spridd i trädgården och bredvid finns ett museum tillägnat hans alster. Ett modemecka som folk vallfärdar till från hela världen.
Exotiska kryddor doftar från tajinegrytan
Hettan och intensiteten börjar ta ut sin rätt och jag återvänder till hotellet för ett svalkande dopp i poolen och en stor buffémiddag. Jag testar marockanska specialiteter och tar ett snabbt snack med Ibrahim. Han är chefskock på Club Med och har jobbat på deras anläggningar jorden runt under nästan hela sitt arbetsliv. Han berättar att det marockanska köket är ett av världens stora kök och känt för bland annat couscous, merguezkorv, tajingrytan och pastilla, en sorts matpaj av en deg som liknar filodeg.
– Fast min favorit är nog bakverken, de är inte överdrivet söta, säger han.
Tajine är en rätt döpt efter den konformade terrakottagrytan som den tillagas i. Den kan vara vegetarisk eller tillagas med fisk, kyckling eller kött. Det är mat med historia. Det refereras till tajinegrytan redan i Tusen och en natt, skriven på 800-talet.
– Marockansk mat är väldigt smakrik, det är många kryddor som samspelar. Vi använder saffran, kummin, kanel … Men även torkad frukt som russin eller aprikoser.
Det ska gärna vara en mix av sött och salt.
Maten är full av kryddor men är inte särskilt het. Men de serverar gärna harissa vid sidan av som en sås eller röra. Den förekommer i hela Nordafrika och består mest av chilipeppar och vitlök – och kan bränna till rejält när man råkar ta för mycket.
Många fransktalande i Marocko
Marocko ligger i nordvästra Afrika och har cirka 38 miljoner invånare. Huvudstaden är Rabat. Landet har varit fransk och delvis spansk koloni 1912-1956. Marocko har konstitutionell monarki där kungen har stor makt.
Språk: Arabiska och berberspråket tamazight men många pratar även franska och engelska.
Religion: Islam.
Marrakech ligger vid foten av Atlasbergen. Har man tid är det väl värt en dagstur. Man bör ha lite spring i benen för att vandra och ibland klättra bland bergen men guiderna hjälper till att stötta de lite stelare i sällskapet. Dubbelkolla dock vädret. När jag besökte dem i januari för ett par år sedan så fastande vår bil i snön och vi blev stående en timme i snöstorm i tunna tygskor.
Marrakech är en intensiv och exotisk stad. Men den är också välkomnande och varm och tillgänglig för turister. Ät gott på restauranger fulla av lokala råvaror och bo på hotell som ser ut att vara tagna från Tusen och en natt. Upplev det traditionella marockanska livet blandat med en modern afrikansk storstad.