17 nyord vi använder varje dag – och som borde finnas med i ordlistan
6 gamla svenska ord som förtjänar en comeback
Det börjar ofta med att vi saknar ett smidigt ord. Så vi hittar på ett.
Vi säger inte längre att vi ”skickar pengar med Swish”, vi swishar. Vi trycker inte på snooze-knappen, vi snoozar. Och den som är hemma med sjukt barn vabbar, i stället för att ”vara hemma för vård av barn”. Språket är fullt av sådana små genvägar.
Ibland blir genvägarna så vanliga att de till slut får en plats i ordlistan. Vabba blev ett officiellt ord redan 1995, googla 2003 och swisha 2021. Särskilt ofta börjar det med företagsnamn, appar och tjänster som blir verb som alla förstår, långt innan ordböckerna hunnit ikapp.
Här är några ord som redan används i folkmun och som vi på redaktionen inte skulle bli förvånade över att få se i ordböckerna framöver.
Sociala medier
Med tanke på att vi scrollar, delar och skickar hela dagarna så är det kanske inte så konstigt att appnamnen blivit verb.
Facebooka: kolla eller vara aktiv på Facebook.
”Jag facebookade en stund och hittade en rolig grupp som jag gick med i.”
Tiktoka: skapa eller scrolla på Tiktok.
”Jag skulle bara tiktoka en stund, sedan var det midnatt.”
Snappa: skicka bild eller chatta via Snapchat.
”Snappa mig när ni är framme.”
Instagrama: lägga upp bilder eller vara aktiv på Instagram.
”Hon instagramar varenda middag.”
Whatsappa: skicka meddelande via WhatsApp.
”Whatsappa mig adressen så kommer jag.”
Youtuba: leta upp något på Youtube, ofta när man vill lära sig något.
”Jag youtubade hur man byter blixtlås.”
Vardagsfix
Ibland vill vi bara att någon annan ska ta hand om det, oavsett om det gäller middagen eller garderoben.
Foodora / Uber eatsa / Wolta: beställa hem mat via app.
”Jag orkar inte laga mat ikväll, ska vi wolta?”
Tiptappa: bli av med saker via appen Tiptap.
”Vi tiptappade hela barnrummet inför flytten.”
Teknik och AI
Våra telefoner kan mer och mer och vi har uppenbarligen inte alltid tid att förklara vad de gör.
Airdroppa: skicka något via Airdrop på telefonen.
”Airdroppa bilderna till mig!”
Facetimea: ringa videosamtal via FaceTime.
”Vi facetimade mormor i söndags.”
Gepetea (ChatGPT:a): fråga AI om hjälp.
”Har du gepeteat receptet?”
Nöje och fritid
Även när vi kopplar av har vi hittat på nya sätt att prata om det.
Netflixa: se serier eller film på Netflix, gärna flera avsnitt i sträck.
”Vi netflixade hela helgen.”
Tindra: dejta eller swajpa på Tinder.
”Hon har tindrat sedan i somras.”
Minea (majna): samla råvaror eller block i spel som exempelvis Minecraft.
”Sonen mineade hela eftermiddagen.”
Carpa: från Carpe Diem, alltså att ta vara på dagen.
”Nu carpar vi den här helgen!”
Vem bestämmer vad som är ett riktigt ord?
Inte redaktionen, i alla fall. Inte språkexperterna på svenska akademien heller, även om många tror det. Ordböckerna fungerar snarare som en sorts efterhandsprotokoll: först börjar vi använda ett ord, sedan skriver någon ner att vi gör det.
Nya ord dyker upp hela tiden, många tusen om året. De bildas ofta genom att vi sätter ihop gamla ord på nya sätt, som klädbibliotek, eller genom att vi snappar upp något från ett annat språk, som emoji. Vem som helst kan få igång ett nyord men det är först när tillräckligt många använder det, och det används över tid, som det har en chans att hamna i SAOL eller Svensk ordbok.
Nyordslistorna som ges ut varje år är för övrigt bara ett litet smakprov. Många av orden på dem försvinner efter en tid, men en hel del stannar kvar och blir så vanliga att vi glömmer att de en gång var nya.
Så vilka av orden ovan kommer med i framtidens ordböcker? Det avgör vi själva, varje gång vi tiptappar, snappar eller netflixar.
Källa: Svenska akademiens ordböcker, Institutet för språk och folkminnen