Ann-Sofie tröttade på köphetsen – tipsar om hållbart mode

Ann-Sofie, som vill att vi ska tänk
Hon har haft klädbutik och jobbat som 
personal shopper. Men Ann-Sofie fick nog 
av köphetsen. Nu vill hon att fler ska tänka 
klimatsmart och ta vara på det som redan finns 
i garderoben. ”Det går att vara modeintresserad och ha en egen 
stil utan att köpa nyproducerat hela tiden”, säger 
Ann-Sofie som uppmuntrar klädcirkulation.

Den färgglada klänningen fladdrar till när Ann-Sofie Sköld Åberg gör en tjusig piruett på altanen hemma i Luleå. Hon har alltid älskat färgglada kläder och nu syr hon själv de plagg hon vill ha.

Just den här klänningen har Ann-Sofie tillverkat av ett påslakan som hon fyndat för en tjuga i secondhandbutiken.

Efter många år i klädbranschen har Ann-Sofie hittat tillbaka till sömnaden och skapandet.

– Jag hade en väldigt kreativ uppväxt. Min 13 år äldre storasyster Yvonne var min förebild som jag såg upp till. Jag ville vara som hon och göra allt som hon gjorde. Hon var väldigt kreativ och hade alltid spännande saker på gång. Vi sydde kläder och plockade renfana, rölleka och ljung som vi färgade garner med och sen stickade tröjor av, säger Ann-Sofie och berättar att hon tidigt började skapa egna stickmönster och fick så småningom jobb som designer hos både en av landets största garnleverantörer och på ett ullspinneri.

Annons

Men det var innan hon började jobba med försäljning i klädbranschen.

Ann-Sofie, som brinner för hållbart mode, står i sin ateljé med tyger i handen.
”Oj, vilken miljöbov jag var som uppmanade folk att köpa nytt, nytt, nytt”. Ann-Sofie sadlade om men kärleken till kläder och mode består.

Annons

Konsumtionen började skava

– Mina föräldrar, min syster och jag startade en butik med sport- och fritidskonfektion. Den växte med klädsortiment för damer och herrar och så småningom öppnade jag en egen butik med den nisch jag tyckte saknades. Målgruppen var kvinnor i medelåldern och jag ville erbjuda ett roligt och färgglatt sortiment, säger Ann-Sofie som i många år trivdes med tillvaron som butiksägare.

Men till slut var det något som började skava i henne. Nya klädkollektioner avlöste varandra, tempot drevs upp och hela branschen snurrade fortare och fortare.

Vi köper i genomsnitt 80 plagg per person och år

– Förut producerades fyra kollektioner per år, nu har klädkedjorna en ny kollektion varje vecka! Vi köper i genomsnitt 80 plagg per person och år. Det är galet, vi hinner inte ens använda allt, säger Ann-Sofie, som vill påverka alla att tänka ett extra varv när köplusten slår till, ”behöver jag verkligen det här?”

Annons

– Jag ville inte längre bidra till konsumtionshetsen, även om jag gick vidare till ett jobb som stilcoach och personal shopper efter att jag sålt butiken. Ur butiksägarnas synvinkel var jag kanske inte den bästa personal shoppern. Jag kunde ifrågasätta om kunden verkligen behövde de där byxorna, kanske hade hon redan något hemma som passade?

Ann-Sofie skrattar och säger skämtsamt att hon fortfarande vill hjälpa människor att hitta en personlig stil, men har nu kokat om sina kunskaper till en ny soppa.

– Jag älskar ju mode och kläder och vi kan fortfarande förnya oss – bara vi gör det på ett nytt sätt. Det finns mänger av färdigproducerad textil. Låt oss använda den!

Ann-Sofie, som brinner får hållbart mode, visar här upp ett par hemsydda byxor – som från blöjan var gardiner!
Gardinerna blev byxor i Ann-Sofies händer.

Ann-Sofie lever som hon lär och visar upp sina fina blommiga byxor – skräddarsydda av en gammal gardin.

– Jag har själv varit en del av slit-och-släng-trenden. Oj, vilken miljöbov jag var som drev butik och uppmuntrade folk att köpa nytt, nytt, nytt. Nu shoppar jag själv bara i secondhandbutiker och vill inte längre vara en del av en modeindustri som skövlar vår jord, säger Ann-Sofie och hänvisar till ”Greta-effekten”, som stärkt henne i övertygelsen om att vi måste ta hand om de kläder vi redan har – istället för att bara köpa nytt.

Det är också viktigt att förstå vilka konsekvenser klädproduktionen ger för både miljö och människor.

– Man ska vara medveten om att en nyproducerad topp inte kan kosta 49 kronor. Då är det både människorna i tillverkningsindustrin och vår miljö som får betala. Förstår vi den verkliga kostnaden är det lättare att avstå den typen av kläder.

Slow fashion

Ann-Sofie har alltid varit intresserad av kläder, form och färg och det intresset fortsätter hon att odla, trots att hon inte köper nyproducerade plagg längre.

– Jag går på skattjakt i secondhandbutikerna istället. Jag vårdar mina plagg, lagar dem och syr om dem. Och jag tillverkar nya kläder, av gamla textilier. Jag handlar så att det känns gott i själ och hjärta.

För att sprida kunskap om problem i modeindustrin, vilken skada bomullsodlingar orsakar, och hur tillverkningen bedrivs håller Ann-Sofie en rad kurser i slow fashion. Det är en långsiktig och medveten inställning till mode där syftet är att välja plagg som kan användas under lång tid, som inte skadar vare sig miljö eller människor och inte uppmuntrar slit och släng-trenden.

Ann-Sofie Sköld Åberg visar upp några plagg ur sin egen garderob.
Ann-Sofie Sköld Åberg vill uppmuntra andra att använda de plagg som finns i garderoben och att lämna in plagg som inte används till klädinsamlingar. Hon säger att alltför många kläder hamnar i soporna.

Anordnar klädbytardagar

Ann-Sofie menar att om fler börjar agera som medvetna och ansvarsfulla konsumenter tvingas tillverkarna att ställa om sin produktion. Då måste de arbeta för att nyproducerade kläder är av bra kvalitet och ta hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer.

– Vi brukar avsluta kursen med en klädbytardag, då alla kan förnya sin garderob helt gratis. Förra gången bytte jag bland annat till mig en prickig klänning.

Många tycker att Ann-Sofie är modig som bytt sida och nu tar ställning mot konsumtionshetsen.

– Men jag vill bara vara sann mot mig själv. Jag har många idéer för att sprida tankar kring slow fashion. Jag tror att en secondhandbutik med lite coolare stil skulle få fler att välja återbruk. Alla kan göra något för att bidra till att rädda vår värld och det här är mitt sätt, säger Ann-Sofie och visar upp en rad plagg där gammalt tyg fått nytt liv i form av hemsydda plagg.

Det finns mänger av färdigproducerad textil. Låt oss använda den

– Vi måste alla bli bättre på att ge textilierna ett längre liv, och att tänka utanför boxen.

Ann-Sofie, som vill uppmuntra oss att återbruka mer kläder, visar upp en klänning som hon sytt av ett påslakan.
Påslakanet för tjogs kronor blev en klänning. ”Jag handlar så att det känns gott i själ och hjärta”, säger Ann-Sofie.

Ven är Ann-Sofie Sköld Åberg?

  • Ålder: 54
  • Gör: Hotellreceptionist, entreprenör, stilcoach.
  • Familj: Maken Thomas Åberg, 62, svetsspecialist, jack russeln Sally, 5, och utflyttade barnen John, 27, Robin, 31, och André, 34.
  • Bor: I villa i Luleå.
  • Aktuell med: Ett nytt sätt att se på kläder och textilier.

Ann-Sofies tips för en hållbar garderob

Satsa på plagg du använder

Gå igenom din garderob. Lägg ut lappar på sängen ”sparas”, ”lagas”, ”säljas” och så vidare och sortera alla plagg metodiskt. Prova kläderna och se vilka du kan matcha med varandra! Laga trasiga plagg, sy i lösa knappar och vårda dina plagg. När du sorterat färdigt ska du hänga upp plaggen fint i garderoben. Nu har du bara kläder som du gillar och använder! Själv har jag sorterat mina plagg efter färger.

Gå igenom garderoben innan du köper nytt

Är du bjuden på fest och sugen på en ny klänning? Istället för att impulsköpa ett nytt plagg: kolla i din egen garderob först. Kanske behöver du bara ett nytt smycke för att piffa din gamla klänning? Kanske kan du låna väninnans snygga väska, eller fynda nygamla klackskor i secondhandbutiken?

Fråga dig själv: Behöver jag plagget?

Om shoppingsuget kommer, fråga dig själv om du verkligen behöver plagget, och om du kommer att använda det. Sov på saken, då har begäret oftast gått över – och du sparar både på miljö och pengar. När du köper nytt ska du vara beredd att använda det under en lång tid alternativt att det är i så pass bra kvalitet så att när du ledsnat kan någon annan få ta vid och fortsätta använda det i några år till. Tänk hållbart!

Ordna klädbytardags

Ordna en klädbytardag med dina väninnor. Alla tar med sig exempelvis fem–tio plagg. Se till att alla har någon i samma storlek att byta med. Kör knytkalas och ha en kul kväll med klädprovning och gott att äta.

Våga begagnat

Ge andrahandsbutikerna en chans. Jag lyssnade på en föreläsning där någon tyckte att det var äckligt att köpa begagnade lakan. Men så tänker vi ju inte när vi bor på hotell? Det är ju också begagnade lakan! Jag köper gladeligen kläder och tyger som levt. Det har ju jag med. Begagnade textilier kan få ett nytt liv. En klänning kan bli en topp eller ett kuddfodral. Vi måste börja tänka mer cirkulärt och använda de tyger som finns. Genom att sy egna kläder blir de dessutom skräddarsydda efter dina former.

Släng aldrig kläder

Släng aldrig plagg som du tröttnat på. Lämna in dem på återvinning eller spara dem till en klädbytardag. Jag önskar att vi i framtiden kan ”panta” gamla kläder, precis som vi gör med flaskor idag.

Hur påverkar kläder miljön?

Det krävs stora mängder kemikalier, vatten och energi för att framställa fibrer, färga och tillverka tyger och transportera kläder. De har gått igenom flera tillverkningssteg och ofta passerat flera länder för att bli färdiga plagg. Bomullen i en t-shirt kan till exempel ha odlats i Indien, tyget ha stickats i Pakistan, färgats i Bangladesh och tröjan sytts upp i Turkiet innan den slutligen når butiken i Sverige.

Farliga kemikalier kan skada miljön i det land där kläderna tillverkas och innebär en risk för de som arbetar i odlingarna och på fabrikerna. Det kan också finnas kvar farliga kemikalier i det färdiga plagget som kan innebära en hälsorisk för den som använder kläderna.

Enligt FN:s handelsorgan Unctad är textil- och klädindustrin en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher. Enligt Unctad används 93 miljarder kubikmeter vatten per år av textil- och modeindustrin – lika mycket som skulle kunna tillgodose behoven hos fem miljoner människor. Dessutom är klädindustrins koldioxidutsläpp större än flygsektorns och sjöfartens sammanlagda koldioxidutsläpp.

Källa: Naturskyddsföreningen

Mer inspirerande innehåll från allas.se: