Bondepraktikan 29 juli - 4 augusti: Dagarna som spår vinterns längd
Knyta slips på 10 sekunder? Så här gör du!
Den sista juliveckan är här och den sista sommarmånaden gör intåg. Trots det värmer solens strålar fortfarande och det är lång tid kvar tills kylan lägger sig över vårat avlånga land.
Om man ska tro den gamla boken Bondepraktikan kan den hjälpa oss att läsa av naturen och veckans väderlek, som kan avslöja vad som komma skall under årets resterande månader.
Denna vecka består av en så kallad Tychobrahedag, eller en förkastad dag som det också kallas. I gammal folktro var man övertygad om att vissa dagar var förhäxade och var extra otursdrabbade. Varför dessa dagar kallas för Tychobrahedagar beror troligtvis på att den danska 1500-talsastronomen Tycho Brahe fick i uppdrag att fastställa vilka dagar på året som är otursamma.
Veckan bjuder även på en så kallade märkesdag. Dessa dagar har folk knutit an diverse attribut till, såsom tidsbestämning av särskilda sysslor och förutsägelser om framtida väder och grödors tillväxt. Det hela grundar sig i naturens och hushållsårets kretslopp. Dessa dagar hjälpte folk att få struktur på vardagen genom att tillägna dagarna särskilda göromål eller händelser.
Julius/juli – hömånad
Julius består av 31 dagar:
”Dagen är 15 timmar och 31 minuter lång. Och solen löper uti lejonet och är deruti ifrån den 14 dag juli, intill den 14 dag augusti.”
Juli månad säger:
”Nu skär jag rågen, åker hem mitt hö, och det, som wått är, månd jag kringströ, hundedagerne gå nu an med största makt, derföre gifwer jag på min sundhet akt.”
Allmänt om juli:
”Småfåglar i flock om sommaren sjunger om blåst nästa dag.”
Källa: Bondepraktikan
29 juli
I dag är det Olsmässodagen. Den firas till minne av den norska kungen Olav Haraldsson som dog denna dag år 1030. Han var en viking som kristnades och blev den första personen från Norden att helgonförklaras.
Efter denna dag kan det bli svårt att slå skörden. Årets hetaste period har gjort sitt på naturen.
Det säger Bondepraktikan: ”Efter Olof är det svårt att slå, gräset börja torka. lien biter inte.”
Det spår Bondepraktikan om vädret: ”Faller Olsmäss i fullmåne får man en full och god vinter.”
30 juli
Sakta men säkert gör kylan sig påmind...
Det spår Bondepraktikan om vädret: ”Olof kastar den första kallstenen i sjön, Lars den andra, Bartolomeus den tredje.”
1 augusti
Veckans märkesdag är här och den är tillägnad aposteln Petrus som befriades från fängelset av en ängel. Petri fäng var en högtidsdag i gamla bondesamhället och det var en dag då man skulle ha ett extra vakande öga på väderleken.
Det spår Bondepraktikan om vädret: ”Regnar det Petri fäng, regnar det tre veckor i fläng.”
2 augusti
Veckans förkastade dag har anlänt och i dag vore det klokt att undvika vissa sysslor och aktiviteter som kan ge upphov till ännu mer olycka och otur.
En vit vinter är att vänta om rätt väder infaller denna period.
Det spår Bondepraktikan om vädret: ”Är första augustiveckan varm, blir vintern längre vit.”
3 augusti
Det instabila och luriga vädret fortsätter in i augusti månad.
Det spår Bondepraktikan om vädret: ”Vindarna äro denna månad föränderliga, åska och regn vanliga.”
Bondepraktikan
Bondepraktikan är ursprungligen en folkbok från 1500-talet. Den översattes till svenska år 1666 och spreds bland folket och lästes av många. Det är faktiskt en av de mest sålda och lästa böckerna i Sverige genom tiderna.
Boken är uppbyggd som en handbok eller kalender för jordbrukare och husfolk. Den förutsäger väder och jordbrukets gång. Bondepraktikan är strukturerad kring kalenderåret och baseras på observationer av naturen, himlakropparna och märkesdagar.
Språket i Bondepraktikan har justerats allt eftersom, men sedan förrförra seklet har allt nästintill varit oförändrat. Texten i utgåvan som denna artikel är baserad på trycktes första gången 1875.
Källa: Bondepraktikan (Lind & Co), Wikipedia
Källa: Bondepraktikan (Lind & Co), Väderkalender 2026 med Bondepraktikan (Granngården), Isof Olsmässodagen, Isof Petri fäng