Cecilia Gustavsson: Nya trenden gör mig galen – får lägsta betyg

privat, TT
Hur var din upplevelse av att hämta paketet? Tack, men den var ingenting, för det var inte ens en upplevelse.
Sätta-betyg-epidemin gör mig galen – den får en etta, skriver Allas redaktör Cecilia Gustavsson.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Antikrundan-fynd till nya rekordpriser!

Brand logo
Antikrundan-fynd till nya rekordpriser!

Ni känner säkert igen detta enträgna tjat om att tycka till. Företagen har gjort oss kunder och besökare till medarbetare – givetvis utan lön. Inte nog med att vi redan handlat en vara eller besökt stället, nu förväntas vi lägga tid på att hjälpa till att öka kvaliteten och dessutom göra reklam för dem. Mejlkorgen är full av uppmaningar:

Vad tyckte du om handla din linsvätska? (Tråkigt)

”Sätt ditt betyg på airbnb i dag – din värd har redan gett dig ett betyg.” (Men hallå – jag vill inte ha ett betyg!)

Hur var det att hämta ditt paket? (Fick det gjort)

Hur lätt var det att ta ut pengar från internetbanken på skalan 1-5? (Hade varit roligare att sätta in)

Och i telefon: Får vi ringa upp dig och göra en kundundersökning efter samtalet? (NEEJ! Över min döda kropp)

Man hinner knappt lämna ett ställe innan det ska sättas stjärnor och betygsättas hit och dit. Det går knappt att komma ut från restaurangen innan den förväntas bli recenserad. Efter att ha handlat mat ska vi kunder helst inte prata med en enda personal, men däremot trycka på en färgglad gubbe om vår upplevelse.

Den lilla panelen med smiley-gubbar i olika färger dyker upp lite varstans och jag undrar i mitt stilla sinne om någon faktiskt kollar av resultaten. Blir flygplanstoaletterna fräschare om många trycker på röd gubbe? Kommer fler att anställas på akuten om sjukdomsfallen är missnöjda? Vad händer om många trycker grönt? Dras det in på något?

Snälla alla företag, kan ni sluta försöka snika åt er av min tid? Alternativt ta tillbaka 80-talet och anställ människor på marknadsavdelningar som utför riktiga marknadsundersökningar och får lön för det – och dessutom frågar personer som säger ja till att svara.

Ett par nätbutiker som jag handlat av har till och med fräckheten att ställa öppna frågor som kräver eftertanke och tid: Vad krävs för att du i framtiden ska välja oss? Finns det något i vårt sortiment som du saknar?

Nej, men det jag saknar är respekt för min fritid. Det är väl ert jobb att räkna ut det här?

Snart börjar vi ge grannarna betyg

Den här tyckarinflationen – som för övrigt också pågår på många andra sätt – gör att jag snart inte tycker någonting om någonting.

Det är inte osannolikt att detta oskick kommer att spridas till det privata rummet eftersom precis allt ska användaroptimeras. Efter fikat med en vän kommer det att blippa till av ett sms:

”Hur var det att fika med mig i dag? Sätt betyg på: A. Min trevlighet B. Min respons på dina problem C. Återkopplingen på förslag om nästa fika. Bifogat: En länk till kaféts hemsida där du kan skriva en recension om din upplevelse.

Jag ser framför mig hur mina grannar börjar sätta betyg på mig på Facebookgruppens hemsida: "Cecilia har struntat i städdagen, hon sprang hukande förbi med neddragen keps – hon får en överkorsad stjärna.”

Finns det ens något värde i tyckanden och recensioner längre? Jag undrar faktiskt, eftersom allt fler som svarar på mejl eller skriver recensioner heter Claude.

Allas tycker till

Allas tycker till är personliga och kommenterande texter där våra skribenter tar till orda om ämnen som berör och engagerar oss. Åsikterna är skribentens egna.