Därför är våra vardagsrutiner ett stort klimathot

Tullia Jack forskare Malmö universitet 2019
Vår rädsla för smuts och svett gör att vi duschar och tvättar långt mer ofta än nödvändigt. Det är enormt resurskrävande och utgör ett stort hot mot vårt klimat, enligt forskaren Tullia Jack som har undersökt hur våra vardagsrutiner påverkar miljön. "Vi borde duscha mindre, tvätta mindre, diska mindre", säger hon.

Vår rädsla för smuts och svett gör att vi utsätter klimatet för hårda påfrestningar – vi duschar för ofta, tvättar våra kläder för ofta och diskar för ofta. Det menar Tullia Jack, som forskat om vilken effekt våra vardagsrutiner och dagliga vanor har på klimatet och miljön.

Det var när hon skulle skriva sin masteruppsats vid Melbournes universitet i hemlandet Australien, som intresset för vardagsrutiner i ett klimatperspektiv väcktes. Egentligen hade hon planer på att studera klädindustrins miljöpåverkan – hur mycket resurser det går åt att skapa kläder ur bomull eller hur miljöfarligt det är att framställa polyester – men snart upptäckte hon något som var ännu mer intressant.

Annons

– Jag läste att det inte är produktionen eller transporten av kläder som har den största miljöpåverkan, utan snarare hur vi använder dem. Det handlar om vatten-, energi- och kemikalieförbrukningen, säger hon.

Tullia Jack forskare Malmö universitet 2019.
Tullia Jack. Foto: Minna Wallén-Widung
Annons

Intresset ledde sedan till att hon flyttade till Lund för att skriva sin doktorsavhandling vid sociologiska institutionen där. I sin forskning har hon undersökt hur  det faktum att vi är närmast besatta av renlighet och en fläckfri tillvaro, hotar miljön.

Vi tror att alla andra duschar lika ofta och att vi därför också måste göra det

Ta en dusch till exempel. När vi duschar går det åt en massa vatten men också energi för att värma upp vattnet och kemikalier som finns i de produkter vi använder i form av schampo, balsam och duschtvål. Stora mängder resurser går åt med andra ord, för en aktivitet som styrs av våra egna idéer om renlighet. För inte blir vi sjuka om vi hoppar över duschen en dag.

– Folk duschar för att de lever i en sådan kontext. Det finns duschar överallt – hemma, på jobbet, på gymmet. Vi tror att alla andra duschar lika ofta och att vi därför också måste göra det. Men vi skulle faktiskt kunna spara mycket vatten och energi väldigt lätt, säger Tullia Jack.

Annons

”Det är ett global fenomen”

I sitt arbete med avhandlingen har hon funderat mycket över det faktum att vi fäster så stor vikt vid renlighet.

– Det är så konstigt egentligen, att vi lägger så mycket tid på att städa hemma för att få ett fläckfritt hem när det faktiskt bara är något vi har hittat på. Det är ju bara en idé vi har, att det ska vara städat hemma. Ju mer man tänker på det, desto mer intressant blir det.

Renlighet kan kopplas till status och makt

Att ha en ren kropp och rena kläder är en norm som få ifrågasätter. I en stressig vardag är det lätt att bara göra som vi alltid har gjort, och att stanna upp och reflektera över vårt beteende hinns sällan med. Här finns också ett klassperspektiv, menar Tullia Jack.

– Renlighet kan kopplas till status och makt. I min forskning upptäckte jag att om man kommer från överklassen är det lättare att bryta normen och att vara lite smutsig. Kommer man däremot från en lägre klass är det svårare att ifrågasätta normerna, annars får man svårare att göra sin röst hörd och hitta sin plats i samhället.

Tullia Jack säger att många av oss duschar varje dag, utan att ens reflektera över varför vi gör det. Vanan är så djupt rotad i oss att vi inte tänker på hur mycket vatten vi faktiskt förbrukar. Och vårt sätt att idealisera renlighet och en fläckfri yta, är inte unikt för oss i Sverige.

– I min forskning gjorde jag intervjuer också i Australien och Indien. Och alla känns lika besatta av renlighet, det är ett globalt fenomen.

Dusch i ett badrum
Till en tio minuter lång dusch krävs ungefär 120 liter vatten. Foto: Shutterstock/TT

Besökte musikfestivaler

Enligt Tullia Jack finns det ingen forskning som visar att ju mer vi duschar desto mer hälsosamma blir vi. Även om det är viktigt med en bashygien, är det helt onödigt att duscha på daglig basis sett ur ett hälsoperspektiv. Och ändras kontexten tenderar vi också att frångå våra krav på renlighet enklare, menar Tullia Jack.

– I min forskning besökte jag två musikfestivaler i Storbritannien tillsammans med två andra forskare, Alison Browne och Russell Hitchings. Vi intervjuade folk där om deras duschvanor. Det visade sig att 75 procent av dem hade tagit med sig handduk och schampo till festivalen, men sedan var det mindre än 50 procent som faktiskt tagit en dusch. Det var inte så nödvändigt för dem att duscha som de hade föreställt sig innan de kom dit, i den kontexten. Ingen annan duschade, så då kände de vi intervjuade att de inte heller behövde göra det.

Vi borde duscha mindre, tvätta mindre, diska mindre

Att klimatet hade tjänat på att vi ändrade våra vardagsrutiner är klart. Enligt statistik från Sydvatten använder vi i Sverige i snitt 140 liter vatten per person och dygn. Att duscha i tre minuter förbrukar i snitt 36 liter varmvatten. Duschar du i tio minuter går siffran snabbt upp till 120 liter. En tvätt förbrukar 50 liter vatten, enligt det kommunala vattenbolaget Miva.

”Borde duscha mindre”

Därför är det hög tid att se över sina vardagsrutiner och ifrågasätta de normer kring renlighet som finns, menar Tullia Jack.

– Vi borde duscha mindre, tvätta mindre, diska mindre.

Själv har hon ändrat sina vanor under tiden som hon forskat i ämnet. Nu duschar hon mer sällan och tvättmaskinen använder hon högst var tredje vecka. Men att säga exakt hur ofta – eller sällan – vi borde duscha eller tvätta för att kunna rädda klimatet går inte.

– Det beror på hur varmt man har det där man bor, om man använder torktumlare eller inte, var vattnet kommer ifrån, vilket tvättprogram man använder, om man använder kemikalier eller naturliga produkter.

Hon säger också att man i vårt totala klimatavtryck även måste ta i beaktande andra faktorer som vilken mat vi äter, vilka transportmedel vi använder och hur vi tillbringar semestern.

– Det går inte att tvätta en gång i månaden och sedan flyga till Thailand med gott samvete.

Tullia Jacks avhandling, Negotiating conventions: cleanliness, sustainability and everyday life, finns att läsa i sin helhet här.

Fakta: Så här mycket vatten förbrukar vi på en dag

I Sverige använder vi i snitt 140 liter vatten per person och dygn.

Vattenmängden fördelas så här (Sydvatten):

  • 60 liter för personlig hygien
  • 30 liter för toalettspolning
  • 15 liter för disk
  • 15 liter för tvätt
  • 10 liter för mat och dryck
  • 10 liter för övrig användning

Men vår vattenförbrukning slutar inte bara för att vi stänger av vattenkranen. Det finns också det som kallas virtuellt vatten, det vill säga sådant vatten som har använts i tillverkningen av en produkt. Så när vi drar på oss ett par nya jeans förbrukar vi plötsligt ytterligare 8 000 liter vatten. När vi klunkar i oss dagens första kopp kaffe, kan vi lägga till ytterligare 130 liter vatten som har använts för att odla kaffebönorna. Av det vatten vi förbrukar under en dag, är 97 procent osynligt, enligt Sydvatten.

Tips för att minska klimatpåverkan i din vardag:

Det här kan du göra för att minska dina fotavtryck på klimatet:

  • Duscha mer sällan. Tänk efter – behöver du verkligen duscha varje dag? Är håret verkligen så smutsigt att du måste tvätta det i dag också? Genom att duscha mer sällan kan du spara in många liter vatten och dessutom mycket energi som krävs för att värma upp vattnet. Och när du duschar, stäng av kranen medan du tvålar in dig.
  • Tvätta dina kläder mer sällan. Ofta slänger vi en tröja som använts bara en dag i tvättkorgen utan att reflektera. Ta för vana att syna plagget ordentligt innan du slänger det i tvätten – är det verkligen smutsigt? Om inte räcker det troligtvis med att hänga ut plagget på vädring. Om du hittar små fläckar på plagget kan du försöka ta bort den lokalt, utan att tvätta hela plagget.
  • Välj rätt material. Kläder i polyester tenderar att börja lukta illa ganska snabbt och kräver därför tvätt oftare, till skillnad mot exempelvis kläder i ull som inte blir smutsiga lika lätt.
  • Diska mer sällan genom att till exempel se till att hela maskinen är fylld innan du sätter i gång den. Kör alltid på eko-programmet. Diskar du för hand, se till att fylla vasken eller en balja med vatten i stället för att diska under rinnande vatten.
  • Konsumera mindre. Att köpa nya kläder och andra produkter sliter hårt på vårt jordklot. Nyligen rapporterade FN att klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än flygen. Tänk över dina inköp före du handlar och investera bara i sådant du verkligen behöver. Handla mer second hand! Och köper du nyproducerat – se till att kvaliteten är så bra att produkten kan användas av flera personer när du tröttnat eller inte har användning för den längre.
  • Ät mindre kött och välj bort bilen om du kan. På Världsnaturfondens hemsida kan du själv testa hur stor miljöpåverkan dina vanor har, genom Klimatkalkylatorn. Där kan du också få tips på hur du kan minska din klimatpåverkan.

Mer inspirerande innehåll från allas.se: