Forskning: Därför gråter vissa bebisar mer än andra – så mycket kan du egentligen påverka
Att barn gråter hör till det normala. Dock kan det vara stora skillnader. Men varför gråter egentligen vissa barn mer än andra?
Det har forskare undersökt i en ny studie, från Uppsala universitet och Karolinska institutet, vilket Forskning.se rapporterat om.
I studien deltog föräldrar till 1 000 tvillingar i Sverige. De fick besvara två enkäter, när barnen var två och fem månader gamla. Frågorna handlade om barnens sömn, gråt och förmåga att komma till ro.
Forskarna fick tydligast svar på hur länge bebisarna grät. Och det är stor skillnader.
Så mycket gråter bebisar på ett dygn
Vid två månaders ålder grät bebisarna i genomsnitt 72 minuter per dygn och vaknade 2,2 gånger per natt. Vissa barn kunde även vakna upp till tio gånger per natt. Det tog cirka 20 minuter för dem att komma till ro igen.
Vid fem månaders ålder grät spädbarnen i genomsnitt 47 minuter per dygn, och vaknade 2,1 gånger per natt. Det tog ungefär 14 minuter att komma till ro.
Gråten kan vara tecken på tecken på till exempel hunger, trötthet eller behov av närhet. Men om du har ett barn som generellt sätt gråter mycket eller lite beror inte på slumpen.
– Det vi hittade var att gråt till stor del är ärftligt, säger Charlotte Viktorsson som är postdoktor i psykologi vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Inte föräldrarnas fel
Vid två månaders ålder förklarar generna cirka 50 procent av hur mycket barnen gråter. Vid fem månaders ålder förklarar generna upp till 70 procent av variationen.
Det handlar alltså inte till största del om hur du är som förälder.
– För föräldrar kan det kanske vara en tröst att veta att det främst handlar om gener och att de själva har begränsad möjlighet att påverka hur mycket barnet gråter, säger Charlotte Viktorsson.
Då kan föräldrarna påverka
Däremot spelar föräldrarnas roll betydligt mer när det gäller att söva barnet. Antalet uppvaknanden påverkas främst av miljöfaktorer, till exempel sömnrutiner och omgivningen barnet sover i. Generna spelar mindre roll, iallafall upp till fem månader.
− Hur snabbt spädbarnen kom till ro berodde primärt på miljön vid två månaders ålder, men vid fem månader hade gener fått en viss betydelse. Detta speglar den snabba utvecklingen hos spädbarn, och kan eventuellt tyda på att föräldrarnas insatser kring insomnandet kan ha störst effekt under de första månaderna, säger Charlotte Viktorsson.