Därför har vissa så dåligt lokalsinne – hjärnforskaren förklarar

5 Sätt att bli mer fokuserad i en distraherande värld

Vissa människor verkar kunna titta på en karta en gång och sedan hitta överallt. Andra går fel så fort de lämnar den vanliga vägen till mataffären.

Känner du igen dig?

Dåligt lokalsinne kan kännas både frustrerande och pinsamt men enligt hjärnforskaren och psykologiprofessorn Hedvig Söderlund handlar det inte bara om att vara ouppmärksam.

I en intervju med P4 Göteborg förklarar hon att lokalsinne är en mental förmåga som skiljer sig mellan människor redan från födseln.

– Det är ju precis som minne, uppmärksamhet, verbal förmåga – det är en kognitiv förmåga, en mental förmåga, som du föds med. Vi har olika hjärnor och de fungerar olika bra, säger Hedvig Söderlund.

Lokalsinne sitter i hjärnan

Lokalsinne handlar om hur hjärnan uppfattar, minns och tolkar platser. Det kan handla om att känna igen riktningar, förstå hur gator hänger ihop eller skapa en inre karta över omgivningen.

Vissa har lätt för det. Andra behöver fler ledtrådar, mer tid eller tydligare hållpunkter för att hitta rätt.

Det betyder alltså inte att den som har dåligt lokalsinne är slarvig eller ointresserad. Hjärnor fungerar helt enkelt olika.

Män och kvinnor använder olika strategier

Enligt Hedvig Söderlund finns det också skillnader mellan kvinnor och män när man tittar på grupper som helhet. Det betyder inte att alla män hittar bra och alla kvinnor hittar dåligt – men vissa mönster syns i forskningen.

– Män som grupp presterar bättre än kvinnor som grupp, berättar hon i P4 Göteborg.

En förklaring handlar om vilken strategi man använder för att orientera sig. Män använder oftare en så kallad allocentrisk strategi, där man försöker förstå området som en helhet.

– Den handlar om att man skapar sig som en mental karta över området där man ska hitta och det är väldigt effektivt, säger Hedvig Söderlund.

Kvinnor använder oftare en mer egocentrisk strategi, där man utgår från sin egen väg genom miljön och tar hjälp av tydliga hållpunkter.

– Då utgår man från sig själv och man använder sig av landmärken som man sätter ord på, verbaliserar, och säger “ja men vid kyrkan här skulle jag svänga höger, sen vid postkontoret skulle jag svänga vänster”, säger hon.

Den strategin kan fungera bra i välkända miljöer men blir ofta svårare om man behöver hitta en ny väg eller förstå hur olika platser hänger ihop. Samtidigt är variationen mellan individer stor. Det finns förstås kvinnor med utmärkt lokalsinne och män som ofta går vilse – skillnaderna handlar om genomsnitt, inte regler för alla.

Kan man träna upp lokalsinnet?

Även om lokalsinnet till stor del är medfött går det att öva upp litegrann, enligt Hedvig Söderlund.

Ett sätt är att träna på att tänka mer som en karta. I stället för att bara memorera en rad landmärken kan du försöka förstå hur området hänger ihop: var du kom ifrån, åt vilket håll du går och hur olika platser ligger i förhållande till varandra.

GPS kan vara tryggt men om du alltid följer mobilen steg för steg får hjärnan mindre träning. Testa gärna att titta på rutten först och försök sedan stoppa undan mobilen en kort stund.

Inget att skämmas för

Dåligt lokalsinne kan vara irriterande, men det är inget att skämmas för. Vissa har lättare för språk, siffror, musik eller ansikten. Andra har lättare att hitta.

Och kanske är det just det som är poängen, att vi hittar på olika sätt. För den som hamnar fel ibland finns dessutom en tröst: även om genvägen blev en senväg kan omvägen leda till upptäckter man annars hade missat.

Källa: Sveriges Radio/P4 Göteborg