Emilia Arvidsson har skrivit bok om att försöka leva köpfritt
– Men jag är inget helgon. Jag tycker att man ska unna sig. Frågan är bara vad.
Emilia Arvidsson har levt köpfritt sedan januari 2016. I början handlade det om en utmaning som hade rent konkreta orsaker. Det fanns helt enkelt ett behov av att leva snålt och ha tid till annat än arbete.
Nu är hon inne på sitt fjärde år som medveten snåljåp. I boken Klimatglädje – Åtta utmaningar för ett hållbart liv listar hon ramarna för sin köpfrihet, en av de åtta utmaningarna i boken.
– Mitt fokus var saker som jag fick göra. Jag sa ett absolut nej till prylar och kläder. Fika och restaurangbesök räknar jag som upplevelser, så det är okej. Till en början sa jag ja till presenter. Det gör jag fortfarande men det får inte vara nyproducerat. En fin olivolja eller något på second hand går bra.
Vilka är de rent praktiska utmaningarna?
– Man måste ha lite framförhållning. Som nu när min son ska ha vinterkläder så har jag ordnat det redan innan det blir för kallt, second hand eller via sociala medier. Hade jag inte haft den framförhållningen är det lätt hänt att man hamnat på något köpcenrum istället.
Mycket kretsar kring att vara personligt hållbar
– Min dator, som jag haft sedan 2012, la av precis när jag skulle börja redigera min bok. Då blev jag nervös och tog reda på om man kunde laga den eller skulle behöva köpa en ny begagnad? Men efter felsökning köpte jag en ny hårddisk och den går som tåget.
Återtillverkad mobil
Vem är Emilia Arvidsson?
Ålder: 40 år.
Familj: Christofer, 42 och Alexander, 4.
Bor: Parhus, Vendelsö (Stockholm).
Titel: Klimatinspiratör. ”Jag vill inte kalla mig aktivist för jag har svårt med domedagsprofetior. Jag brukar förmedla klimatglädje.”
Aktuell: Med boken Klimatglädje – Åtta utmaningar för ett hållbart liv (MIMA)
– Jag är en tävlingsmänniska. Min förra mobil använde jag i fem och ett halvt år tills den verkligen var uttjänt. Då valde jag att köpa en som var återtillverkad.
– Kläder har jag inte köpt på länge men jag hyr några månader om året för jobbets skull. Det finns prenumerationstjänster så att jag kan ha en kavaj och byxor till exempel. Det fina är att man tar hand om de kläderna också. Att man behandlar dem med respekt.
Hur ställer du dig till att ”unna sig saker”?
– Väldigt positiv. Är du glad ska du unna dig. Frågan är vad vi unnar oss och om det måste angå plånboken. Är det till exempel mer tid och naturupplevelser så är det bara bra. Bra mat tycker jag också att man kan unna sig.
Du skriver att du är medveten om vilken präktighetsstämpel ett köpstopp innebär?
Jag vill inte racka ner på någon, jag vill inspirera andra att testa
– Ja. Så fort människor i min omgivning får reda på det så börjar de bekänna att de köpt onödiga saker. Och det är inte min mening. Jag vill inte racka ner på någon, jag vill inspirera andra att testa.
– Och jag förstår att diskussioner om köpstopp är löjliga, nästan kränkande, när man inte har resurserna från början. Vi har turen att inte ha en ansträngd ekonomi.
Hur ser fördelningen arbete/fritid ut för egen del?
– Jag jobbar ungefär halvtid. Det hänger också ihop med att jag tidigare varit utmattad. Jag driver eget för att jag vill kunna bestämma själv. Innan du ringde var jag till exempel ute i naturen en timme och fick lite sol. Man glömmer lätt bort att mycket av lönen lätt flyger iväg på någon sorts konsumtion.
– Jag känner att jag kan tänka mig att jobba hur länge som helst men jag vill göra det i lagom takt. Mycket kretsar kring att vara personligt hållbar. Jag vill kunna portionera ut det.
Det behöver inte vara dyrare med klimatsmarta val
Hushållsekonomi är ett givet huvudbry i de flesta människors liv. Barn ska ha mat och tak över huvudet. Klimatsmarta val konkurrerar med prislapp och bekvämlighet.
Enligt Länsförsäkringar finns det dock pengar att tjäna för den medvetna familjen. Rentav tusenlappar. I räkneexemplet ovan har Länsförsäkringar vägt in hushållskostnader för en familj på två vuxna och två barn under en månad.
Klimatsmart hantering av gamla mobiltelefoner
De flesta svenskar har minst en ”gammal” mobiltelefon i byrålådan. Uppemot 20 % av befolkningen har ännu fler som inte kommer till återvinningen. Det visar en Sifo-undersökning som mobiltelefoniföretaget Tre lät genomföra 2019.
Enligt resultatet hade 81 % av svenskarna en mobiltelefon liggande i någon låda därhemma.
19 % svarade att de hade 5 eller fler telefoner som låg och samlade damm.
Av svaren kan man också utläsa att det var få (22 %) som lämnade in sin ”gamla” mobil för återvinning när de köpte ny senast. Ett skäl var att man ville ha en telefon i reserv hemma.
Kopplat till undersökningen har Tre en mobilpant som innebär att man kan lämna in sin gamla mobil för värdering. Värdet kan man sedan välja att skänka till Barncancerfonden eller använda den till att sänka den egna abonnemangskostnaden.