Experten: ”Även i bondesamhället fanns det influencers”

Experten Gunilla Jarlbro #släppsarongen
Kroppspositiva konton på sociala medier ligger i lä när det kommer till inflytande, menar professor Gunilla Jarlbro. Skönhetsindustrin fortsätter att håva in pengar, modellerna inom branschen blir allt smalare och komplexen hos kvinnorna blir fler.

Vit, smal och framgångsrik – det är de ideal som svenska kvinnor dagligen matas med, genom allt från reklam till Instagram-poster. Retusch och filter skapar en påhittad verklighet, omöjlig för gemene person att nå upp till.

Enligt Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, kan budskapen orsaka både komplex och ätstörningar hos mottagaren.

– Modellerna blir allt tunnare och magrare. I reklamen ser man huvudsakligen västerländska kvinnor med ljus hud, superlånga och extremt smala. Det blir samhällsnormen, eftersom det är vad som reproduceras i alla bilder. Många får därför känslan av att de inte duger, säger hon.

Gunilla Jarlbro

Gunilla Jarlbro är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Vad som anses vara vackert varierar från kultur till kultur. Tidsepoken spelar också in – de normer som råder i västvärlden i dag har inte alltid sett ut på samma vis.

– Kvinnor har alltid påverkats av skönhetsideal, även i bondesamhället fanns det influencers. Någon som ansågs vara vacker och som andra ville likna. Men den massiva reklamen som vi möts av i dag är mycket mer intensiv än förr.

Även i bondesamhället fanns det influencers

– Diskrepansen mellan hur människorna ser ut, jämfört med idealen i medierna, är mycket större nu. Går vi tillbaka ett par decennier ser man att mannekängerna hade en helt annan kroppskonstruktion, de var kurvigare. Sedan har de blivit allt magrare, fram till vår tid.

Kvinnors matvanor påverkas

Jarlbro menar att reklam med kvinnor skiljer sig från reklam som innehåller män. Kvinnan framställs ofta som ett objekt som är till för att betraktas och bedömas, till skillnad från mannen.

– Kvinnor i reklam och populärkultur är till för att tittas på, medan männen i reklamen är betraktare. Det sänder ut ett budskap till kvinnorna, att hon är till för att bedömas för sitt utseende och utefter de ideal som råder.

Modell ligger på stranden i bikini

”I reklamen ser man huvudsakligen västerländska kvinnor med ljus hud, superlånga och extremt smala”, säger Gunilla Jarlbro. Arkivbild. Foto: TT

Även maten på ens tallrik kan påverkas av reklamens budskap, beroende på vilket kön man tillhör.

– När kvinnor är med på reklambilder, då äter de sällan. Matreklam som riktar sig mot kvinnor är nästan alltid mat som är till för att hålla formen på något vis, lightprodukter till exempel. Män i reklam marknadsför i stället livsmedel som är till för att bli starka och för att orka mycket. Männen seglar och åker offpist, kvinnorna kan som mest slicka lite syndfullt på en glass. Språket i reklam är helt olika till män och kvinnor, säger Gunilla Jarlbro.

Kvinnorna kan som mest slicka lite syndfullt på en glass

– Mest sårbar för sådana budskap är man troligtvis som ung. Det är ofta då som olika typer av ätstörningar gör sig gällande. Ju äldre och tryggare man blir, desto mindre bryr man sig om skönhetsidealen.

Kroppsaktivister och skönhetsbranschen

Inte ens i sitt eget hem går man fri från de påstridiga budskapen. På sociala medier delas flitigt bilder som säljer illusionen av en perfekt vardag – kanske till och med ett felfritt liv.

– Influencers visar upp sig som smala, tjusiga, lyckliga och framgångsrika med mycket pengar. De reser, är på häftiga evenemang och dricker vin i solnedgången. Om man bor i en etta någonstans i gråa Sverige och äter chips och dricker cola, då är det klart att man kan känna sig misslyckad. Det finns all anledning att tro att missnöjet med våra kroppar har ökat på grund av sociala medier, säger hon.

De senaste åren har en kroppspositiv rörelse spridit sig online. Gunilla Jarlbro ser det som gynnsamt, men menar också att kroppspositiva konton ligger i lä mot de stora skönhetsföretagen.

Influencern Sophia Anderberg

Influencern Sophia Anderberg, @fiaanderberg, driver ett kroppspositivt konto på Instagram. Foto: Privat

– Det är jättehärligt med kroppsaktivister och det har säkert viss betydelse. Men det är trots allt en marginell företeelse om man jämför med alla miljardbelopp som satsas från branschen. Pengamässigt går det inte att mäta sig med all reklam.

Jarlbro tror att medvetenhet kring skönhetsnormer kan hjälpa kvinnor att komma över sina komplex. Genom att kritiskt granska den uppsjö av bilder som samhället dagligen matas med kan man lättare inse hur man själv påverkas.

– Det är först när man förstår hur det faktiskt stjälper en som man kan sätta sig emot. Börja tänka ”är det rimligt att någon ser ut så här?”. Det gäller att genomskåda reklamen – och det första steget till förändring är att man som konsument sätter ner foten.

****

Kroppspositiva konton på Instagram

• Sophia Anderberg: @fiaanderberg

• Annika Leone: @annikaleone

• Anna Suvanna Davidsson: @apansattigranen

• Anna Perlestam: @en.pantertant.i.leopard

• Linda-Marie Nilsson: @lindamariie

• Stina Wollter: @stinawollter

• Fi Lindfors: @heltenkeltfi

• Sara Dahlström: @fitnessfeministen

• Cassandra M Klatzkow: @cassklatzkow

• Matilda Sjöstrand: @gretanikolina

• Jessica Nyholm: @tjockkocken

Läs alla våra #släppsarongen-artiklar här!