En kvinna i Vasalopps-spåret var tabu under 55 år!

Britt Dohsé och Birgitta Westhed utklädda till män för att åka Vasaloppet.

Britt Dohsé och Birgitta Westhed åkte Vasaloppet utklädda till män 1978.

Foto: TT

100 år i fäders spår i Dalarna – i år jubilerar Vasaloppet. Efter många år då kvinnor diskriminerats och varit förbjudna att delta åker i dag alla efter samma villkor – och lika förstapris.

Årets vintervecka inleddes i fredags och drygt en och en halv miljon människor har åkt något av Vasaloppen sedan starten för 100 år sedan. Eller ska man kanske säga för 500 år sedan.

Vasaloppssegrare går över mållinjen där kranskulla väntar.

Över 1,5 miljoner människor har åkt Vasaloppet som i år 100-årsjubilerar.

Foto: TT

Det ursprungliga loppet genomfördes av Gustav Vasa då han flydde på skidor från Mora till Sälen undan Kristian II:s soldater vintern 1520–1521, om man får tro historien.

1922 startade 119 av 139 anmälda män, och samtliga utom två kom i mål.

Kvinnor i Vasaloppsspåret – från jubel till förbud

1923, deltog första kvinnan. Margit Nordin fullföljde loppet på 10:09.42 och hyllades efteråt. Många var imponerade och beundrade hennes bedrift och Margit fick också ta emot ett hederspris.

Margit berättade att hon tränat mycket men aldrig tidigare åkt 9 mil på skidor men att ”det inte var så farligt som hon trott”.

Men starka kvinnor var inte populärt i alla kretsar på den tiden. Många män ville ha skidloppet för sig själva.

”Det blir något av cirkus och skådespel över Vasaloppet med kvinnligt deltagande”.

Margit Nordin skidade som första kvinna i Vasaloppet.

Margit Nordin åkte legalt och blev första kvinnliga segraren i Vasaloppet, 1923. Men sedan blev det stopp.

tt

”Man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed. Ty nästa år komma många flickor som vilja starta – var lugna för den saken. Men de måste nekas.”

”Detta kraftprov är inget för flickor, det är för jobbigt och farligt för deras hälsa”.

1924 var kvinnor förbjudna att åka skidor i fädernas spår. Och det skulle dröja 55 år innan de fick komma tillbaka. Legalt, alltså …

Kvinnor åkte i hemlighet

Många är de kvinnor som under årens lopp kämpat för rätten att få starta i Vasaloppet, oavsett kön. Några har också trotsat förbudet och startat ändå.

1964 blev det känt att Berit Ors från Orsa gjorde sitt fjärde ”hemliga lopp”. Berit körde utan nummerlapp och med en kilometer kvar till Mora klev hon av spåret eftersom hon blivit upptäckt av en funktionär och inte ville bråka.

Elisabeth Wikström visar upp tidningsklipp om sin mors som i hemlighet åkte Vasaloppet.

Elsbeth Wikström har berättat om sin mamma Berit Ors kamp föär kvinnans rätt att få köra Vasaloppet.

Foto: TT

– Mamma åkte en skidskyttetävling som var runt fyra mil och då ville hon prova Vasaloppet också, har hennes dotter Elsbeth Wikström berättat i intervjuer.

Berit fick kontakt med fler kvinnor som ville köra Vasaloppet och ett år på 1960-talet genomförde fyra kvinnor loppet i hemlighet.

– Hon var på många sammanträden med Vasaloppsledningen och var alltid ursinnig när hon kom hem. De hittade på så många orsaker till att kvinnor inte skulle få delta, sa dottern till Svenska Dagbladet.

Utklädda till män

1968 hamnade skidvalla-experten Gudrun Walls på en helsida i Expressen när hon med bara någon kilometer kvar av loppet bryskt blev tagen av banan. ”Bara för att jag var kvinna! Jag hade många manliga åkare bakom mig och jag hade gott om krafter kvar”.

Utklädda till män bestämde sig skidåkarkompisarna Britt Dohsé och Birgitta Westhed för att köra Vasaloppet 1978. De fick låna skepparkrans och lösmustasch av Stadsteatern i Göteborg, angav manliga namn när de anmälde sig och lyckades komma iväg utan att bli upptäckta. Men Birgitta blev stoppad av en tv-reporter som ville göra en kortintervju i direktsändning och som frågade vad hon hette.

”Rolf Lejestrand”, svarade Birgitta. ”Ursäkta, men jag tycker att du ser ut som en kvinna”, kontrade reportern. Hela landet snackade om de utklädda kvinnorna efteråt.

Britt Dohsé berättade i Hemmets Veckotidning om kaoset efter att hon gått i mål och blivit upptäckt:

– Man jagade mig ända inne på målområdet, knuffades och slet av mig min nummerlapp. Så det var lite hatstämning. Arrangörerna vägrade också att ge mig det diplom som alla som genomfört loppet får.

Samma prissumma

Nu följde tv-program och debatten kring frågan om kvinnor skulle tillåtas åka Vasaloppet blev het.

1979 luckrades förbudet upp då fick kvinnor fick rätt att delta i det öppna spåret.

En glad segrare i Vasaloppet: Meeri Bodelid i flätor och toppluva.

Mora-Nisse Karlsson ­gratulerar Meeri Bodelid som vann damklassen 1981.

Foto: TT

1981 fick kvinnor åter starta i klassiska Vasaloppet och som andra officiella kvinnliga segrare, 58 år efter Margit Nordin, hyllades Meeri Bodelid med åktiden 5:28.08.

Se också: Inspireras av kungligheterna i skidbacken

1:20

Efter reklamen: Inspireras av kungligheterna i skidbacken

(1:20)

Slå på ljud

2011 fick damerna lika stora prispengar som männen men det var först 2016 som det var helt jämlikt med spurtpriser längs ­banan.

Vasaloppet 2022

* Vasaloppets vintervecka 2022 inleddes 25 februari och avslutas 6 mars då traditionella Vasaloppet körs. Sammanlagt är det 12 olika lopp som Tjejvasan, Öppet spår och Nattvasan. I år hålls också Jubileumsvasan med 139 deltagare, lika många som var anmälda till det första Vasaloppet och där det skidades i utrustning anno 1922.

* Förstapriset i Vasaloppet var 2021 guldmedalj, lagerkrans, en 20 kilos glastrofé och 75 000 kronor för både damer och herrar. I prissumman ingår även en kyss som i dessa tider är reducerad till en slängkyss. Sju spurtpriser för både herrar och damer: 10 000 kr i Evertsberg och 4 000 kr vid de sex övriga kontrollerna.

* Alla människor från alla länder får vara med och åka men man måste vara minst 19 år.

*2022 får dock inga ryska eller belarusiska åkare får delta i loppet, dessa får heller inte medverka i de resterande tävlingarna i långlopps-världscupen denna säsong.

Källa: Vasaloppet