Malin Haawind aktuell med bok om smutsens historia och framtid

Malin Haawind har skrivit boken Satans skit – en bok om smuts.
Malin Haawind, etnolog och journalist, har skrivit en bok om vårt förhållande till smuts.
Förr tog man årets enda bad till jul. Nu duschar vi minst en gång om dagen. Smuts är äckligt och skamligt. Men renlighetskulmen kan vara nådd på grund av klimatskäl. Det är helt enkelt inte hållbart att tvätta kroppen och kläderna så ofta. Kan du vänja dig vid mer smuts?

Smuts, lort, skit, stök och snusk – äckligt och motbjudande tycker de flesta. Men det kan också finnas något fascinerande och intressant med det orena, som forna tiders hygienvanor eller snarare brist på dem. Dessutom kan smuts faktiskt också vara charmigt, i alla fall om den hänger ihop med en konstnärligt bohemisk slarvighet.

– Smuts säger mycket om oss människor; om moral, värderingar, kön och klass, säger Malin Haawind, etnolog och journalist, som har skrivit boken Satans skit – en bok om smuts.

Hon menar att smuts väcker starka känslor – äckel är en av dem. Att träffa en person som luktar svett och smuts, har fläckiga kläder, fett hår och dålig andedräkt får oss instinktivt att rygga tillbaka. Det är äckligt! Att umgås med någon som är så smutsig kan vara plågsamt och något många undviker.

Därför är våra vardagsrutiner ett stort klimathot

– Därför är smuts också kopplat till skam. Vi skäms för den. Det är skamligt att inte ha kontroll över smutsen, fortsätter Malin.

Vi ägnar mycket tid och energi åt att kontrollera den, att hålla våra kroppar och hem rena.

– Kontrollen över smutsen är det som gör oss till civiliserade människor, som skiljer oss från djuren. Den som inte följer normen kan rent av ses som galen.

Kroppslig smuts anses värst

Vi för dagligen en ständig kamp mot smutsen, både den som kommer utifrån och den som kommer inifrån. Hudavlagringar, svett, blod och kroppsvätskor måste, helst omedelbart, bekämpas med tvål och vatten och är inget man vill gå omkring med.

Vi överanvänder jordens resurser och måste ändra vår livsstil

– Det är faktiskt värre med svettfläckar än gräsfläckar på kläderna eftersom vi tycker att smuts som kommer från vår kropp är äckligare. Det allra värsta är nog riktigt ingrodd kroppslig smuts, påpekar Malin.

För de flesta ses smuts som något dåligt, det är fult och skamligt medan det rena upphöjs som gott och dygdigt, något positivt man bör eftersträva att uppnå. Fast manisk renlighet och överdrivet pedanteri är inte bra.

Den som slarvar med hygienen kan man rynka på näsan åt eller ge en åthutning beroende på personlig relation. Men motsatsen är också möjlig, som protest.

– Det kan vara något av en revolt att strunta i smutsen, man gör tvärtemot, och det kan ses som positivt bland en del, säger Malin.

Skyddade mot sjukdomar

Inställningen till smuts har varierat över tiden. Omsorgen om den personliga hygienen har gått upp och ner, från att allmänna badhus var vanligt förekommande till att hela familjen badade i samma balja till jul. Smutsigast var folk senast på 1700-talet och större delen av 1800-talet.

– Då ansåg man att smuts var något bra. Ett lager smuts skyddade mot sjukdomar och gjorde att man frös mindre hette det, berättar Malin.

Katrin är doftöverkänslig – tvingas leva med mask

På den tiden var det ingen större skillnad på fattiga och rika. Det sägs att franska drottningen Marie-Antoinette och damerna vid hovet i Versailles ska ha torkat sig där bak med kjolen och låtit vitpudra den smutsiga peruken medan smink och parfym fick dölja att de inte tvättade sig.

I slutet på 1800-talet vände det och renlighet eftersträvades som ett mått på utveckling och för att stoppa spridning av sjukdomar som tuberkulos. Det dröjde dock innan alla fick badrum och möjlighet att hålla sig rena, på 1930-talet åkte Lubbe Nordström landet runt och gjorde reportage om Lortsverige.

Kan inte duscha lika ofta

Men frågan är om inte renlighetskulmen nu är nådd, det menar i alla fall Malin, som ser en tendens till en annan inställning inte minst av klimatskäl.

– Det är inte längre hållbart att duscha två gånger om dagen och tvätta kläder efter man har använt dem en gång. Tidigare såg vi det som självklart och bara körde på, men nu har vi insett att vi överanvänder jordens resurser och måste ändra vår livsstil.

Därför ges nu råd om att vädra kläder i stället för att tvätta så ofta och användningen av torrschampo ska ha ökat när vi inte längre tvättar håret varje dag.

Dessutom kan täta tvättar ge problem med torr hud och hårbotten.

Skillnad på kvinnor och män

Är det skillnad på kvinnor och män när det handlar om smuts? Absolut, menar Malin.

– Att hålla sig själv ren har alltid vilat mycket tyngre på kvinnor som förväntas vara fräscha som nyponrosor, vi har ett annat ideal att leva upp till.

Omslaget till Malin Haawinds bok "Satans skit – en bok om smuts".

Skönhetsindustrin bygger på att kvinnor lägger mycket mer tid, pengar och tankeverksamhet på att rengöra, sköta om och göra kroppen fin än män förväntas göra.

– Vilken kvinna tvättar sig med bara tvål och vatten i ansiktet? En skönhetsrutin i tio steg med flera olika produkter är en stark trend, säger Malin som ett exempel.

Män däremot kan komma undan med att vara smutsiga utan att det ses som negativt.

– Det kan till och med vara sexigt, tänk dig en jeansreklam med en lite skitig man som har arbetat hårt. Sådana reklamfilmer görs inte om kvinnor.

Skillnad på fläckar

Smuts har också betydelse när det gäller klass. Yrkesgrupper som arbetar med att ta hand om smuts, som städare och sopåkare, har ingen hög status trots att varken arbetsplatser eller samhälle skulle fungera utan dem. Det har alltid ansetts som finare att ha ett arbete där man inte smutsar ner sig.

– Smutsen fäster på dig och bestämmer var du befinner dig i samhällshierarkin, förklarar Malin.

Det är i regel inte farligt att vara smutsig av medicinska skäl, men av sociala skäl kan det vara en katastrof

Av den anledningen har fattiga känt en större press att hålla sig rena, även om man inte har haft mycket pengar så har man i alla fall kunnat vara hel och ren och ha ett prydligt och välstädat hem – det har inneburit en form av status. Rika människor som kunnat köpa tjänster för tvätt och städning har en mer avslappnad inställning, deras status påverkas inte på samma sätt av lite smuts.

Miljövänlig begravning – här är allt du behöver veta om en grönare död

– För det är ju skillnad på att få en rödvinsfläck på skjortan om både vinet och skjortan är dyra och det händer på en fin restaurang eller om fläcken sitter på en urtvättad t-shirt och vinet kommer från en bag-in-box i en trist förortslägenhet. I första fallet kan det ses som levnadsglatt och i det andra kan det uppfattas som tragiskt, säger Malin.

Smuts engagerar och berör, men är inte så farligt som en del tror och tycker.

– Det är i regel inte farligt att vara smutsig av medicinska skäl, men av sociala skäl kan det vara en katastrof, konstaterar Malin.

Mer inspirerande innehåll från allas.se: