Misse Wester: Saker att tänka på vid en samhällskris

Misse Wester forskar om beteende vid kriser
Tänker alla bara på sig själva i en farofylld situation? ”Ensam är inte stark”, säger Misse Wester som forskar om beteende vid kriser. Vi människor är programmerade att ta hand om varandra och klarar oss dessutom bättre tillsammans.

Terrordåd. Skogsbrand. Skjutningar. Snökaos. Långvarigt elavbrott. Det finns mycket som kan skaka om den trygga vardagen och vända upp och ner på livet. Hur reagerar vi när det blir kris? Hur klarar vi en ny och annorlunda verklighet – en vardag utan de moderna bekvämligheter och snabba kommunikationsmöjligheter vi är vana vid?

– När något oväntat händer reagerar vi lite för långsamt. ”Vad är det här?” tänker vi. Vi är lite oförstående och har en ovilja att ta in det som sker, säger Misse Wester, doktor i psykologi och gästprofessor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds tekniska högskola.

Annons

Nu hör ju inte katastrofer till vanligheterna och det gör väl också att det tar lite tid att greppa en händelse långt från det normala, men när vi väl förstår att det är fara å färde infinner sig en fas av akut stress.

Instinkten tar över och vi gör vad vi kan för att fly, som att knuffas och trampa ner andra

– Det är lite olika hur vi upplever det. En del tycker att allt går i slow motion, andra att livet passerar revy, några ser i svartvitt. Vi får ofta tunnelseende och ett extremt fokus när vi inser att det handlar om att överleva. Instinkten tar över och vi gör vad vi kan för att fly, som att knuffas och trampa ner andra. Det låter osympatiskt men utan överlevnadsinstinkten hade vi ju stått kvar och väntat på savannen när lejonet kom, fortsätter Misse.

Annons

När vi inser att vi själva har klarat oss går vi in i nästa fas och då handlar det om att hjälpa andra. Misse menar att det är ett grundläggande mänskligt drag att ta hand om varandra när farofyllda saker inträffar – och det gäller både familj, närstående och främlingar.

Människor tar hand om varandra

Ett exempel är terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 då många stockholmare öppnade sina hem för okända människor som inte kunde ta sig hem i det efterföljande kaoset. Ett annat är tsunamin i Thailand 2004 då många stannade kvar och hjälpte till efter katastrofen.

– Vi är sociala varelser som behöver varandra. Även om vi lever i ett samhälle där individualismen har gått långt söker vi oss till flocken när det är kris. Då behöver vi prata, då behöver vi någon att krama. Ensam är inte stark, säger Misse.

Att människor skulle uppträda egoistiskt och själviskt liksom att plundring, laglöshet och våld skulle öka vid katastrofer stämmer inte.

Annons

– Människor som är kriminella i vanliga fall fortsätter att vara det även när det är kris, men det är inte så att alla blir det. Det är en myt, säger Misse och tillägger att verkligheten ligger långt från amerikanska actionfilmer om olika katastrofscenarier.

Hur vi klarar av en lite längre kris som ett elavbrott på flera dagar då mycket av vardagens självklara bekvämligheter slutar att fungera beror på saker som ålder, erfarenhet och var man bor. En person som bor på landet kan ju ha lättare att klara sig med vedspis, egen brunn och egna grödor än någon som bor i lägenhet i en stad där affärerna har stängt. Men till fördelarna med att bo i en stad hör att man har tillgång till andra människor, nätverk och idéer.

– När det är kris behövs både äldres erfarenhet och kunskap och yngre människor som kan vara bättre på digitala tjänster och är mer innovativa. En mix är bäst för att man ska klara sig, säger Misse.

Vi är bra på att anpassa oss

Hon menar att vi är förvånansvärt bra på att anpassa oss till ett mer primitivt liv. Det kan rent av upplevas som skönt med en paus från det moderna, ständigt uppkopplade samhället där man förväntas hålla koll på och uppdatera sociala medier stup i kvarten. Stearinljus och en värmande brasa erbjuder både mys och magi i en stressig vardag.

Vad vi däremot har svårt att klara är ovisshet och brist på information. Forskningen visar att människor mår bättre av att få höra att det inte finns någon information att ge än att det inte ges något besked alls. När inte information finns tillgänglig kan i stället falska rykten spridas och ställa till med stor skada.

Att inte få tag på anhöriga vid en kris är otroligt stressande – att hålla ihop flocken vid fara är ett nedärvt grundläggande beteende. Misse vet själv hur det känns:

– Vid terrorattentatet på Drottninggatan satt jag med min son på tunnelbanan medan min dotter befann sig på Centralen och när jag inte fick tag på henne höll jag på att freaka ut. Vi känner ett starkt obehag när vi inte vet var de anhöriga är och gör allt för att ta reda på det.

Traditionella könsroller vid kris

Forskningen visar också att det är vanligt att vi går in i traditionella könsroller vid en kris. Grovt generaliserat kan man säga att männen lämnar hemmet för att bekämpa faror och skaffa mat. Ofta tar de stora risker för att släcka skogsbränder eller röja stormfällda träd.

Kvinnor stannar hemma, tar hand om familjen, lagar mat, sköter hemmet och står för kontinuiteten.

Misse Wester tittar mot en punkt i fjärran
”Vi är sociala varelser som behöver varandra. Även om vi lever i samhälle där individualismen har gått långt söker vi oss till flocken när det är kris. Då behöver vi prata, då behöver vi någon att krama”, säger Misse Wester.

En del människor tar på sig en ledarroll, antingen för att de har fallenhet för det eller för att de har erfarenhet. Vid kriser knyts främlingar till varandra och banden mellan dem som upplever krisen tillsammans stärks snabbt – och blir ofta bestående.

Var medveten – men inte orolig

Det pratas mycket om att man ska vara förberedd på en tänkbar kris. Vi förväntas klara oss själva när det gäller vatten, mat, värme och kommunikation i en vecka – och inte förlita oss på att samhället omedelbart tar hand om detta. För en del är det en anledning till oro, för andra ett skäl att fylla källaren med konserver. Kan man vara tillräckligt väl förberedd?

– Jag tycker att man ska vara medveten, men inte orolig. Det är bra att det har blivit en större medvetenhet på senare år för vårt moderna samhälle är oerhört sårbart. Men om tankarna på det här upptar mycket tid och påverkar vardagen i stor omfattning är det förstås inte bra. Då mår man nog inte så bra, säger Misse.

Hon förklarar att vi ofta är bättre förberedda än vi tror och klarar oss bättre än vi tror. Samtidigt som det är högst mänskligt att inte planera för mycket och föreställa sig möjliga katastrofer i förväg. Du är helt normal om du inte har vattenrenare, stormkök, vevradio och matförråd för en månad hemma – människans hjärnan är inte konstruerad för sådan planering.

– Jag är själv usel, säger Misse med ett skratt. Vi har otjänligt vatten på landet, men de tomma vattendunkarna står hemma i Stockholm. De borde ju vara fyllda eftersom det är en ganska enkel sak att ha stående, men jag kommer mig inte för att fylla dem. Ganska dumt faktiskt!

Förändras man av att ha genomlevt en kris? Får man lärdomar som man bär med sig och som innebär att man därefter lever annorlunda?

– Det är nog individuellt. För en del kan det vara så, men inte för alla. Det finns inget genomgående mönster att vi blir annorlunda efter en kris. Det blir vardag igen och livet rullar på. Vi rycker på axlarna och tänker att vi klarade oss rätt bra. Sådana är vi människor, säger Misse.

Vem är Misse Wester?

  • Gör: Doktor i psykolgi.
  • Ålder: 49 år.
  • Familj: Man, två tonårsbarn och katt.
  • Bor: I Stockholm och Lund.
  • Gör på fritiden: Kör motorcykel, går i fjällen, läser deckare.

Hemberedskap – vad du ska göra om det blir kris

  • Om det blir ett längre strömavbrott eller någon annan kris i samhället då allt inte fungerar som vanligt förväntas du ha en hemberedskap. Det innebär att du själv måste ordna vatten, mat, värme och ha möjlighet att kommunicera med andra och få information från media och myndigheter.
  • 113 13 är samhällets informationsnummer vid stora olyckor och kriser. Du kan ringa dygnet runt.
  • På webbplatsen krisinformation.se samlas uppdaterad krisinformation.
  • Information om krisberedskap finns på hemsidan dinsakerhet.se
  • Du kan också kontakta din kommun för att få information.
Omslag till Om krisen eller kriget kommer
När alla hushåll fick broschyren Om krisen eller kriget kommer från Myndigheten för samhällsskydd, Msb, skapade den debatt. Många tyckte den skrämde mer än den hjälpte. Du kan beställa eller ladda ner den på hemsidan msb.se.

Hur löser vi vatten vid en kris?

Varje person behöver 3-5 liter vatten per dag. Har du hund, katt eller andra husdjur ska de också ha vatten. Förbered dig genom att lägga PET-flaskor med vatten i frysen, fyll inte ända upp då spricker flaskan.

Bra att ha hemma:

  • Dunkar
  • Flaskor
  • Hinkar med lock
  • Mineralvatten
  • Kokmöjlighet, t ex stormkök

Bunkra mat för kris

Om affärerna stänger på grund av strömavbrott eller matleveranserna inte fungerar blir det snabbt brist på livsmedel. Vid strömavbrott fungerar inte kyl, frys och spis.

  • Börja med att äta upp maten i kylskåpet, medan det fortfarande är kallt där.
  • Frysen kan hålla sig kall ett par dagar. Öppna dörren så få gånger som möjligt och stäng snabbt igen.
  • Om det är kallt ute kan du förvara maten utomhus, på altanen eller balkongen.
  • Laga mat på stormkök, utegrill eller grillplats.

Livsmedel som håller länge

Vi listar smart mat att ha hemma vid en kris eller nödläge.

  • Hårt bröd, skorpor, kex.
  • Mjukost och andra pålägg på tub.
  • Kokta bönor, linser och grönsaker på burk.
  • Konserver med tonfisk, makrill, köttfärssås, krossade tomater mm.
  • Färdig nypon- och blåbärssoppa, fruktkräm och juice som håller i rumstemperatur.
  • Nötter, mandlar, torkad frukt, choklad, energibars.

Hur håller vi värmen?

Det kan snabbt bli kallt inomhus om värmen slutar fungera och du inte har någon alternativ värmekälla.

  • Vistas och sov i ett rum.
  • Använd sovsäck och liggunderlag. Bygg en koja att sova i.
  • Lägg extra mattor och/eller filtar på golvet.
  • Täta fönster- och dörrspringor.
  • Klä dig i lager på lager i varma kläder.
  • Stearin- och värmeljus ger både värme och ljus, men var uppmärksam på brandfaran.
  • Skaffa en alternativ värmekälla som gasolvärmare eller fotogendrivet element.

Kommunikation – sätt att få information vid en kris

Din lokala P4-kanal sänder information vid en kris, t ex var du kan hämta vatten, var du kan få hjälp och om det är evakuering på gång. Detta kan kompletteras med flygblad, torgmöten och personliga informatörer om det behövs. Det kan också öppnas trygghetspunkter där man kan få information och hjälp.

Bra att ha hemma:

  • Radio som drivs med batteri, solcell eller vev.
  • Extrabatterier/power bank till mobiltelefonen.
  • Papperslista med viktiga telefonnummer.

Krisberedskapsveckan 6-12 maj

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Msb, genomför krisberedskapsveckan vecka 19, 6-12 maj. Det är en årlig informationskampanj för att öka människors beredskap inför samhällskriser, i yttersta fall krig. Målet är att fler privatpersoner ska reflektera över hur de klarar vardagen vid en kris och få fler att skaffa hemberedskap, samt att den lokala kriskommunikationen ska utvecklas. Läs mer på msb.se

Av Anette Bülow

Foto: Pernilla Wästberg

Mer inspirerande innehåll från allas.se: