Ny studie: Sociala medier bättre stöd än partnern för vissa ofrivilligt barnlösa

Händer på tangentbord på laptop, illustration med gillamarkeringar, tumme upp och hjärtan.
#kampenförettbarn

Foto: TT/Shutterstock

Att gå igenom ofrivillig barnlöshet är en plågsam upplevelse för många. Ändå upplever en del kvinnor att de inte kan prata med sin partner om sin situation. Då kan istället sociala medier vara en plats där man hittar stöd och gemenskap, det visar en ny avhandling.
– Kvinnorna upplever att sociala medier är en ovärderlig plats, ett andningshål, säger Taina Sormunen som har lett studien.

Mellan tio och 15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet, vilket innebär att de har försökt att få barn i minst ett års tid utan att lyckas. Ändå är kunskapen om deras livssituation ganska låg. I en ny avhandling studeras hur kvinnor som kämpar med ofrivillig barnlöshet använder bland annat sociala medier för att hantera sin vardag och livssituation. Att många vänder sig till grupper på Facebook, bloggar eller konton på Instagram för att hitta stöd och hjälp, framgår tydligt av forskningen.

2:53

Efter reklamen: Enkät ofrivillig barnlöshet: "Man känner utanför och oduglig."

(2:53)

– Man vänder sig väldigt gärna till sociala medier. I den här studien är det oerhört många som säger att det är så befriande att kommunicera med andra i samma situation. Kvinnorna upplever att de inte behöver förklara sig, alla andra förstår redan eftersom de har gått igenom samma sak, säger Taina Sormunen, forskare och doktorand vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset, Karolinska institutet och lärare vid Sophiahemmet högskola.

Ofrivillig barnlöshet påverkar den psykiska hälsan

Mellan 2014 och 2021 har Taina Sormunen med hjälp av enkäter, textanalyser och intervjuer studerat hur ofrivilligt barnlösa kvinnor hanterar sin vardag med hjälp av stöttning via sociala medier. Nyligen disputerade hon i ämnet och hon konstaterat att många som kämpar för att få barn utan att lyckas känner ett utanförskap. Det uppstår lätt en känsla av att stå utanför normen, att inte tillhöra den åtråvärda gemenskap som föräldraskapet tycks innebära.

Taina Sormunen är forskare vid Karolinska institutet och lärare vid Sophiahemmet högskola.

Taina Sormunen.

Foto: David Bicho/Sophiahemmet högskola

– Det påverkar ens psykiska hälsa i stor utsträckning. Vissa blir deprimerade, några får ångest. Man upplever att man saknar en mening i livet, att få barn är så viktigt att det blir en rent existensiell fråga. Många säger att de upplever att livet har stannat upp, man har tappat glädjen i livet. Som kvinna upplever man att man inte är komplett, att man på något vis förlorar sin kvinnliga identitet när man inte kan få barn.

Negativa till den egna kroppen

I sin forskning har Taina Sormunen analyserat inlägg från 25 olika bloggar där ämnet ofrivillig barnlöshet tas upp. Genom ett analysverktyg har hon kunnat se att det framför allt är känslorna kring infertilitet som ofta är i fokus. Men många uttrycker också starka känslor och tankar kring den egna kroppen.

#kampenförettbarn
Många har dålig koll på kvinnlig fertilitet – vet inte att den minskar kraftigt efter 35

– Kroppen beskrivs i de här inläggen på ett negativt sätt. Man uttrycker att den inte gör det den borde göra, och man använder väldigt starka ord som hat och besvikelse. Att få barn är så viktigt för de här kvinnorna att när kroppen inte gör det den är ämnad att göra, så blir man väldigt besviken. Kroppen ses inte längre som den del av en själv, utan som ett objekt utan förmåga att göra det man vill.

Pratar inte med sin partner om svårigheterna

Samtidigt som många mår dåligt såväl psykiskt som fysiskt av att gå igenom den process det innebär att vara ofrivilligt barnlös, upplever en del att de inte kan diskutera det de går igenom med sin partner. Sju procent av de tillfrågade i Taina Sormunens forskning svarade att de inte pratar om sina upplevelser med sin partner.

– I den sista studien vi genomförde berättade kvinnorna att deras partner inte riktigt förstod hur mycket alla behandlingar tog på kroppen. De fick inte den responsen de ville ha helt enkelt, och då valde de att inte ta upp det med sin partner. Istället vände de sig till andra i samma situation på sociala medier. Det är ju anmärkningsvärt att man lever i en parrelation, men ändå upplever att man inte kan lyfta den här frågan. Det i sig väcker en del andra frågor.

#kampenförettbarn
Carina Berg om IVF-resan, sorgen, rädslan och att bli gravid efter 40

Sociala medier – ett andningshål

På sociala medier upplevde kvinnorna i studien att de både fick stöttning och viktig information. Taina Sormunen berättar att många av kvinnorna var källkritiska och väl medvetna om att alla behandlingar inte fungerar för alla, men att man däremot litade till stor del på de berättelser och upplevelser som andra delade med sig av på sociala medier. Framför allt ger de här forumen kvinnorna en känsla av att inte vara ensamma i sin kamp för att få ett barn.

– Kvinnorna upplever att sociala medier är en ovärderlig plats, ett andningshål. Man uppger att man får hopp och stöd i de här grupperna – när man läser att andra har lyckats så väcks ett hopp hos en själv. Och självklart skapas gemenskap och kamratskap i de här grupperna också.

#kampenförettbarn
Mia och Lasse kämpade för att få barn – landade till sist i ett liv utan

Vill öka medvetenheten om ofrivillig barnlöshet

Taina Sormunen hoppas nu att hennes forskning i förlängningen ska underlätta för personer som lever med ofrivillig barnlöshet.

– Jag hoppas att den ska öka medvetenheten hos alla. Självklart hos personal som jobbar med det här, men också hos allmänheten. Det framkom tydligt att allmänheten har en ganska dålig kunskap om det här, trots att det drabbar så många par i Sverige. Det här är en sårbar grupp, inte bara när det gäller infertiliteten i sig utan också behandlingarna som påverkar väldigt mycket.