Säpochefen: "Sett ökad hotbild"

Ubåtsjakt i Stockholms skärgård 2014

Foto: TT

Det är nu 40 år sedan den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund utanför Karlskrona. Ett tydligt hot från en tydlig fiende. Idag ser hotet från främmande makt annorlunda ut.
– Vi har ju sett ökad hotbild från främmande makt under de sista sista fem, tio åren. Och hur hotet både breddats och fördjupats, säger Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.

Det hör rent statistiskt till ovanligheterna att personer grips och döms för spioneri i Sverige. På senare år har det dock varit någon form av ketchupeffekt på den fronten. Under hösten 2021 fälldes en 47-årig konsult för att ha överlämnat information från Volvo och Scania till en rysk kontaktman mot betalning. Samtidigt utreds en chef på en statlig myndighet, som tidigare arbetat på Säpo, för brottet ”grov obehörig befattning med hemlig uppgift”. I november rapporterade Säpo att en man gripits misstänkt för grovt spioneri. Ett ärende som uppgetts höra samman med den tidigare gripne chefen, skriver DN.

Det kalla kriget är visserligen över men säkerhetshoten består och har intensifierats, enligt Daniel Stenling.

Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage

Daniel Stenling är chef för Säpos kontraspionage

Foto: Säpo

Med främmande makt menas inte längre bara Sovjet. Numera räknar Säpo att attackerna kommer från fler håll. Ryssland är fortfarande med i leken men även Kina och Iran identifieras som hot mot Sveriges säkerhet.

– Dels är det fler länder och dels är det fler faktiska aktiviteter på svensk mark från andra stater.

Militärt skyddsobjekt

Flera personer har dömts till fängelse för att de tagit bilder på och sammanställt information om militära skyddsobjekt i Sverige de senaste åren.

Foto: TT

Spioneribrotten spänner över en ganska bred palett och olika aktörer. Det finns till exempel de militärt överintresserade män (så kallade MÖP:ar) som dömts till fängelse för att de tagit bilder på och samlat information om svenska skyddsobjekt i den ena änden av skalan. I den andra änden finns den ryske medborgare som överföll en tjetjensk dissident med en hammare i Gävle.

Någonstans mitt emellan finns den iranske journalist som fotograferade och kartlade motståndare till regimen från sitt hem i Sverige. Journalisten fotograferade till exempel demonstranter och deras registreringsskyltar. Uppgifterna mejlades, enligt domen, till hans uppdragsgivare.

– Prio ett för de här länderna, Ryssland, Kina och Iran är ju att den sittande regimen ska behålla makten. De är rädda för alla krafter runtomkring som kan inverka och hota den makten. Verksamhet de uppfattar som hotande. Vi värnar det fria ordet och har ett starkt demokratiskt system. Det är många individer i Sverige som uttrycker sig på ett sånt sätt att de här regimerna känner sig hotade.

Hemliga uppdrag var Carolina Angelis vardag

Kartlägger svenska beslutsfattare

Hotet handlar inte bara om att kartlägga, påverka eller tysta aktivister i exil. Enligt Daniel Stenling görs det även kartläggningar av svenska beslutsfattare och försök att påverka dem.

– Det sker på ett sätt som vi inte har sett tidigare.

Men även om säkerhetshoten duggar tätt så har de, så klart, ändrat karaktär i takt med att omvärlden förändrats. När chefen för kontraspionaget räknar upp vad främmande makt är ute efter så är det flera olika mål som identifierats. Som till exempel attacker mot svensk ekonomi där man försöker komma över information om vad våra exportföretag sysslar med.

– Vår innovation och vår forskning. Alla de delar där svensk industri ligger i framkant. Man vill helt enkelt stjäla vad våra forskare kommit fram till för att stärka den inhemska industrin eller föra över det till den egna militärmakten.

Pengar från gripen spion

Konsulten hade runt 28 000 på fickan när han greps. Han dömdes senare, mot sitt nekande, för spioneri.

Foto: Polisen

Se också: Obehagliga saker din telefon vet om dig

1:17

Efter reklamen: Obehagliga saker din telefon vet om dig

(1:17)

Cyberhotet

Det spionaget utförs både av värvade agenter (som konsulten ovan) och i form av cyberintrång. Och konsulten greps efter långt spaningsarbete på restaurang med en rysk ambassadtjänsteman vid bordet och närmare 28.000 kronor i jackfickan.

It-intrång är inte lika lätta att upptäcka. Hotet mot svensk ekonomi är större än intresset för vår militära förmåga. Det finns fortfarande intresse för Sveriges militära förmåga inte minst från Ryssland som vill hålla rågången mot Nato.

– Vi ser ju att Ryssland rustar upp men det ligger mer på försvarsmakten att bedöma det militära hotet. På svensk mark ser vi mer underrättelseverksamhet riktade mot civila mål än militära.

För Säpos del är utmaningen inte bara att aktiviteter från ”främmande makt” ökat. Det finns, som sagt, även ett terrorhot att ta hänsyn till. Sprängningen på Bryggargatan i Stockholm 2010 och attacken på Drottninggatan i april 2017 krävde människoliv.

Guillou om KGB-kontakterna: "Har jag haft nytta av"

Enligt en känd författare av spionromaner så lägger Säpo allt krut på att jaga muslimer?

– Vi har ett högt hot både från främmande makt men också förhöjt hot från främst våldsbejakande högerextremism och våldsbejakande islamism, något vi behöver hantera samtidigt. Det har inte varit vanligt förekommande förr. Det är klart att det är en utmaning men jag känner mig inte det minsta stressad över att vi inte skulle kunna bedriva kontraspionage och kontraterrorism parallellt. Vi får vara smarta i hur vi använder våra resurser.

Det här med att amerikanska underrättelsetjänsten NSA kommit över information från till exempel Saab via dansk fiber. Hur ser ni på att NSA genom signalspaning kan komma över information som svenska teknikbolag lägger i amerikanske molntjänster?

– Det där exemplet är inget vi kan kommentera överhuvudtaget, säger Säpochefen som dock menar att det finns fog för en generell uppmuntran till företag att hålla en hög it-säkerhet.

– Vissa företag och myndigheter lyder under säkerhetsskyddslagen. Den är mycket tydlig för att skydda verksamhet och information. Men vi uppmuntrar egentligen alla att fundera över vad har man som behöver skyddas. Sedan beror det så klart på vilken verksamhet som bedrivs. Ett större svenskt exportföretag har kanske andra behov än ett mindre skomakeriföretag.

Se också: Krimfallen som skakade Sverige

2:36

Efter reklamen: Krimfallen som skakade Sverige

(2:36)

Hur ser Säpo på att samarbeta med andra länders säkerhetstjänster?

– Vi har ett omfattande internationellt samarbete. Vi skulle inte klara vårt uppdrag annars.

Knappast med Ryssland och Iran va?

Vi samarbetar med de länder vi bedömer är viktiga för Sveriges säkerhet, så kan man säga

Om vi säger att Jan Guillous Hamilton hade sin peak under kalla kriget. Vad behöver den moderna agenten kunna?

– Vår styrka ligger verkligen i att vi har väldigt många olika bakgrunder och förmågor. Ett teamwork med allt ifrån språkvetare till statsvetare och jurister. Det är snarare det vi behöver än en ensam fiktiv hjälte med en pistol nerkörd i byxlinningen.