Här är bästa och sämsta kommunerna för barn – stora skillnader i landet

VR-spel hjälper barn vid sjukhusbesök

Kommuners verksamhet och prioriteringar påverkar barns uppväxt och utveckling, och vissa kommuner gör mer för barn än andra. Var man väljer att uppfostra barn och skapa en familj har därför väldigt stor påverkan på barnens liv.

I Unicefs nya barninvesteringsindex har man gått igenom alla kommuners jobb utifrån fem faktorer som är centrala i barns liv – förskola, grundskola, socialtjänst, kultur och fritid.

– En bra kommun har väldigt bra koll på sina barn och unga. De har mer dialog med sina barn och unga och har en förvaltning som tar ett gemensamt ansvar, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för Unicef Sverige, till TV4 Nyheter.

Bästa kommunerna

Om man bor i en liten eller lantlig kommun kan det vara en stor fördel för sitt barn. Små- och glesbygdskommuner har nämligen visat sig vara bättre på att investera i barn jämfört med storstäderna, enligt Unicefs rapport. Trots att dessa kommuner ofta har det sämre ställt ekonomiskt så toppar de ändå listan.

På topp ligger Dorotea med ett indexvärde på 96,08, följt av Timrå, Haparanda, Arjeplog och Emmaboda.

Dessa kommuner har en del gemensamt som gör att de ligger i topp. Det är att de generellt har korta beslutsvägar, bra forum som barn kan vara delaktiga i, en god medvetenhet om barns rättigheter samt samordningsfunktioner där det finns tydligt ansvar.

Sämsta kommunerna

Om man bor i en större stad, eller snarare i närheten av en större stad, så kan det innebära att kommunen inte investerar tillräckligt mycket i barn. Det kan tyvärr ge konsekvenser som påverkar barn ända upp i tonåren och vuxen ålder.

– Vi får en stor ojämlikhet bland barn i Sverige, vissa barn får sina rättigheter tillgodosedda och andra inte. Samhällsekonomiskt får det enorma konsekvenser om vi har barn som har livsvillkor som gör att de inte får en tillräckligt bra grundskola, de har inga fritidsaktiviteter eller att socialtjänsten inte tar hand om de barn som behöver placeras, säger Pernilla Baralt.

Den kommun som ligger längst ner på listan i Unicefs rapport är Haninge, med ett indexvärde på 26,59, följt av Lilla Edet, Österåker, Upplands Väsby och Lekeberg.

Dessa kommuner har generellt låga värden inom alla mätta områden. Särskilt inom förskola, grundskola och fritidsverksamhet. Något som kommunerna har gemensamt är att de ofta är pendlingskommuner, alltså sådana som ligger i närheten av en större kommun. Det kan tyda på strukturella utmaningar som påverkar resultatet i Unicefs rapport.

Ska ta reda på skillnaderna

Unicef kommer nu titta närmare på varför just mindre kommuner presterar bättre än större. Redan nu har de dock en teori.

De tror nämligen att det kan ha att göra med kommuners storlek, vilket påverkar dess förmåga att lättare sköta kommunikation och att stegen mellan förvaltningarna blir färre.

För att barns välmående och rättigheter ska tas mer i beaktning menar Unicef att det är viktigt att kommunerna sätter barnkonventionen mer i fokus och göra investeringar som beaktar den. De menar att det kommer göra barns uppväxt och utveckling mer jämställd mellan kommunerna.