Årets livsstilstrender – så vill vi leva, bo och må 2022

Delad bild: En ung kvinna i gul kofta på en äng, samt en interiörbild med blå detaljer.

Foto: Shutterstock/TT

Bort med kroppsskam, ålderism och hemarbete. In med kulmagar, blåbärsblått och puffärmar. Men framförallt – 2022 är året då vi möts igen och omfamnar livet.

Vilka kläder som är inne och vilken mat och färg som är rätt och “hipp”, kan vara kul att ha koll på. Samtidigt har de senaste två årens strömningar legat i träda på grund av covid-19-pandemin. Så är det inte längre.

När detta reportage skrivs är svenskarna på väg ut ur covidbubblan och på väg mot att omfamna livet och varandra igen. Men för den som är intresserad av att följa svängningarna inom tycke och smak – vilken livsstil och vilka trender gäller för 2022? Trendexperterna Stefan ”Trendstefan” Nilsson och Frida Zetterström guidar oss rätt.

Prinsessan Diana i rutig blus.

Fluffig frisyr och puffärm à la prinsessan Diana? Ja tack!

Nils Jorgensen/REX

I sitt yrke som trendspanare drivs Stefan Nilsson av nyfikenhet på nya människor och hur våra värderingar förändras i takt med att vi får ny kunskap.

– Jag har ett stort behov av att försöka förstå hur andra tänker och resonerar. Som om vi köper nya gardiner bara för att boa, eller för att det ser fint ut.

Namntrenderna som spås bli populära 2022

Även journalisten och stylisten Frida Zetterström drivs av nyfikenhet, och att ständigt få lära sig nya saker. Hon talar om en fortsatt hållbarhet inom mode som en övergripande faktor under 2022. Som att hitta nya material att sy kläder och inredning av, eller återanvända genom att handla dem second hand. Plus att vi handlar allt mer på nätet, efter det är bekvämt och spar tid.

Trendanalytikern Stefan Nilsson.

Trendspanaren Stefan Nilsson drivs av nyfikenhet på nya människor.

Foto: Pressbild

– Vi ser hur massor av innovativa och spännande material som är mer hållbart producerade tar plats på marknaden nu, säger Frida och fortsätter:

– Exempelvis polyester som är tillverkad av återvunna PET-flaskor, och konstläder tillverkat av ananasblad eller kork. Men viktigast är nog att våra kläder fortsatt är ett medel för att kommunicera vilka vi är.

Vi vill ha rymliga kläder och detaljer som syns

Frida menar att mode är ett fantastiskt verktyg om man vill leka med identitet och uttryck, för oss alla.

– Genom att förändra din klädstil kan du antingen passa in eller sticka ut i olika sammanhang. Kanske vill du dra på dig en skarp kostym och höga klackar inför ett möte för att utstråla pondus, för att dagen därpå bära en svepande kjol, boots och stickad tröja när du går och fikar med vänner.

Sara Danius i en spektakulär vit klänning med svarta blommor på Nobelfesten 2017.

Gärna uppseendeväckade klänningar likt den Sara Danius bar på Nobelfesten 2017.

Foto: Karin Törnblom/TT

Stefan tror på koftornas återkomst.

– Vi vill ha mysiga och rymliga kläder, men även detaljer som syns – som puffärmar eller en blommig klänning. Diadem och fluffiga frisyrer. Och uppseendeväckande klänningar som den Sara Danius bar under Nobelfesten 2017, designad av Per Engsheden. En annan förebild i sammanhanget är prinsessan Diana, säger han.

Vi satsar även på accessoarer som sticker ut lite, som en fin liten brosch som vi ärvt eller köpt på second hand.

Beiga kök och blåbärsfärgad inredning

Men angående just shopping så går vi nu in i en antikonsumtions-värld. Om vi handlar nytt får det gärna vara second hand eller vintage. Det handlar om omtanke om miljö, och att den yngre generationen inte har samma behov av att äga som vi kanske har haft själva enligt Stefan Nilsson.

Ett kök som går i vitt, beige och trä.

Våra kök kommer gå i vitt och beige, nyanser man inte tröttnar på.

Foto: Shutterstock/TT

Och vi kommer försöka köpa saker som håller länge. Därför inreds nu våra kök i sobra nyanser, som vitt och beige som man inte tröttnar på så fort.

Tänk att trender är som utvalda praliner i en lyxig chokladask. Du behöver bara äta de du gillar bäst

Frida Zetterström

Däremot tar årets färg inom annan inredning och mode för sig och syns, med inspiration från våra skogar – nämligen det vackra och goda blåbäret.

– Det är allt från rent blåbär till nyanser som blåbär och mjölk, säger Stefan Nilsson.

Inredningsbild med mycket blått – alltifrån väggen till soffan och tavlorna.

Blåbärsblått blir en färg som trendar i mångas hem enligt Stefan Nilsson.

Foto: Shutterstock/TT

En annan stark livsstilsfråga är fortfarande att välja sådant som är odlat eller tillverkat i närheten av där man bor, fortsätter Stefan.

– Att handla lokala råvaror och närproducerat är ledord. Vi handlar hellre närodlad mat än kravmärkt till exempel.

Ålderismen blir ett minne blott

Ytterligare ett fenomen som seglat upp och blir allt starkare under året är motrörelsen mot ålderism, det vill säga att bli bortvald på grund av sin ålder för att man i omgivningens ögon är ”för gammal”.

– Vi blir mer och mer medvetna i vårt samhälle om att ”alla ska vara med”, även våra äldre med sina erfarenheter och kompetenser, berättar Stefan och fortsätter:

– En ytterligare trend, som är internationell, säger ”inget mer kroppsskammande”. Vi vill se alla sorters kroppar, man får ha skavanker och kurvor. Det är en positiv utveckling att inte bara 20-åringar får synas.

En äldre kvinna på en arbetsplats, ler mot sina yngre kollegor.

Ålderism är SÅ ute – alla ska med, även äldre med sina erfarenheter och kompetenser.

Foto: Shutterstock/TT

Att må bra och göra vad vi kan för att behålla en god hälsa är alltid aktuellt.

– Hälsoperspektivet är väldigt centralt för 2022. Vi ska röra på oss och bli av med coronakilon, men vi måste inte ha ett ”sexpack” på magen. Målet är god fysik genom exempelvis långa promenader i vardagen. Andra vinterbadar ute för att hålla sig i form, säger Stefan Nilsson.

Träna för att må bra – inte för att få magrutor

Yoga är en fortsatt stor trend, allt för att bli våra bästa jag, och att må så bra som möjligt.

– Vi vill inte vara för smala eller för muskulösa, det känns osunt att vara perfekt. Den lilla kulan på magen är okej numera, även för de som går på gym för att hålla sig i form, säger Stefan Nilsson.

En kvinna som inte är pinnsmal och som gör yoga med ett leende på läpparna.

Träna gör vi för att må bra, inte för att få rutor på magen.

Foto: Shutterstock/TT

Frida Zetterström menar att när det gäller motion så tänker vi mer att det inte alltid behöver handla om prestation.

– Utan mer om att investera i sin egen framtid. Det behöver inte vara så extremt, som att bli vegan eller träna inför ett marathon, utan vi tränar för att må bra, säger hon.

Se också: De hetaste hälsotrenderna för 2022
1:35

Efter reklamen: Se också: De hetaste hälsotrenderna för 2022

(1:35)

Under de stillsamma åren som har gått har vi lärt oss att det är viktigare än vi tror att träffas på riktigt, att vara i samma rum som andra, och inte bara umgås digitalt via skärmen på en dator eller telefon.

– Det uppstår en energi när vi pratar om våra tankar och idéer med andra öga mot öga. Och initiativ, som att ”vi borde starta en bokklubb”. Digitala möten som att dricka en öl tillsammans via Facebook är inte samma sak.

Pandemin har påverkat våra relationer

Både Stefan och Frida tycker att det ska bli spännande att se hur pandemin har påverkat oss. Det har ju funnits världskriser tidigare, som den ekonomiska depressionen under 1930-talet, och farsoter som influensaepidemin spanska sjukan kring första världskriget, där de flesta offren var unga vuxna som var vid god hälsa innan viruset.

En korg med lokalprocerade svenska grönsaker och en karta med ägg.

– Att handla lokala råvaror och närproducerat är ledord, säger Stefan Nilsson.

Johan Nilsson/TT

Nu längtar vi efter att livslusten får frodas igen och ges utrymme, och anar ett år med mer dans och konfetti som en motreaktion mot det tidigare så stängde samhället. Med eller utan alkohol.

För pandemin har påverkat våra relationer. Vi har inte kunnat träffa nära och kära som vanligt, förutom dem vi lever med. En del har varit isolerade hemma, andra jobbat hemifrån och tillbringat mer tid med sina partners än vanligt. Det kan slita på kärleken att sitta i tv-soffan med samma person dag efter dag, och kanske börja gå varandra på nerverna.

– Men det dröjer innan vi kan se om pandemin har lett till fler skilsmässor än tidigare år, säger Stefan Nilsson.

Vi vill resa för att träffa andra människor

Dessutom längtar vi efter dem vi saknat och inte träffat på länge.

– Efter att ha umgåtts med några få personer hemma har vi ett uppdämt behov av att träffa andra människor, de vi bara umgåtts med på social medier under en period, säger Frida Zetterström.

En ung kvinna med kamera runt halsen på en äng med berg i bakgrunden.

Vi har saknat att resa, och suget efter att komma iväg är nu starkt. Gärna i mysiga, rymliga kläder och koftor som är helt rätt 2022 – helst köpt på second hand.

Foto: Shutterstock/TT

Många har sett fram emot att kunna boka en resa igen och vidga sina vyer. Mänskliga möten är ledorden även här. Enligt booking.com kommer vårt resande under året se ut såhär:

”Många ser fram emot att kunna träffa nära och kära igen eller lära känna nya människor runt om i världen. I år handlar resandet till stor del om att knyta kontakt med andra.”

– Vi människor har ett behov av att resa och den glädje som det medför. Vi kan inte sluta med att besöka nya platser, nya länder. Det som driver oss är lusten att planera för nya äventyr, förklarar Stefan Nilsson och fortsätter:

– En del gör det med ”hemester”, det vill säga semestra här i Sverige, andra drar iväg till något annat land.

Vi vill flytta tillbaka till städerna från landsbygden

Bostadspriser dyker alltid upp när man pratar om trender och som förstås påverkar vår livsstil. Men även vart flyttlassen går.

– En trend har varit att flytta ut på landsbygden. Nu vill många flytta tillbaka till storstaden igen, eftersom de upplever att det inte är så kul när det är kallt och regnigt ”på landet”, säger Stefan Nilsson.

Från den gröna vågen tillbaka till betongen, med andra ord.

Kulturhuset Sara i Skellefteå, världens högsta byggnad i trä.

I norra Sverige finns framtidens städer, som Skellefteå med sitt nya kulturhus och hotell Sara.

Foto: Shutterstock/TT

Norra Sverige blomstrar och utvecklas och ses som framtidens städer, såsom Kiruna, Umeå, Luleå och Skellefteå, med det nya kulturhuset och hotellet Sara, ett av världens högsta trähus, namngivet efter författaren Sara Lidman.

– Även i Skåne händer det saker, till exempel planeras en batterifabrik i Malmö hamn som kan skapa upp till 5 000 nya jobb, berättar Stefan.

Vi ”äter med ögonen” och inspireras av matbilder

Klart är att hemmet under pandemin har varit väldigt centralt för oss, och att vi försökt laga mat som inte kräver en massa tid – gärna tre ingredienser och så in i ugnen.

När vi väljer vad som ska stå på middagsbordet är synintrycket viktigt enligt Frida Zetterström, eftersom vi ju ”äter med ögonen”.

– Vi inspireras av fotografier av mat som ser god ut på sociala medier.

Tre unga kvinnor som skrattar och lagar pizza.

Som vi har längtat efter att umgås i grupp! När vi nu kan laga mat tillsammans är synintrycket viktigt, och vi inspireras av bilder på sociala medier.

Foto: Shutterstock/TT

Många har arbetat hemma under pandemin, och tankar har uppstått om att man inte kommer att gå tillbaka till sin fysiska arbetsplats, utan fortsätta jobba i sin bostad. Stefan Nilsson ställer sig dock tveksam till att det faktiskt kommer att bli så.

– Färre än vi trott kommer fortsätta arbeta hemifrån. Vi har insett fördelarna med att mötas på riktigt och ”hänga med varann i samma rum”. Det handlar om energi och kreativitet och att vara en del av det som ”sägs mellan raderna” under fikapauser. Kanske blir det ett mellanting, där vi arbetar hemma på halvtid och på vårt kontor halva veckan, funderar han.

Även Frida Zetterström talar om ett högre krav på tillgänglighet på arbetsplatsen.

Trender handlar om att vi är nyfikna på varandra

En undran som behöver ett svar är varför man ska följa trender? Är det för att vi vill hänga med i vår samtid, eller för att vi är ängsliga för att göra ”fel”?

– För mig handlar det inte om att aktivt ”följa”, utan att vi helt enkelt är nyfikna på nya saker, säger Stefan Nilsson. Det är så vi pratar med varandra med frågor som ”har du sett nåt nytt tv-program?”, ”har du testat någon ny mat?”, ”har du provat nån ny träning?”

Frida Zetterström är journalist, programledare, moderator och stylist.

Foto: Lisa Barryd/PR

Vi provar på, och gillar vi något gör vi det igen – annars inte. Som den pågående padel-trenden.

Frida Zetterström tycker att vi ska se på nya trender som inspiration med oanade möjligheter.

– Tänk att trender är som utvalda praliner i en lyxig chokladask. Du behöver bara äta de du gillar bäst och se till att njuta av dem fullt ut.