Utan kvinnorna ingen välfärd

Britt-Marie Mattsson har skrivit boken Kvinnorna byggde välfärden

Britt- Marie Mattsson har skrivit boken Kvinnorna byggde välfärden.

Foto: MAGNUS SUNDBERG

När svenska kvinnor på 1970-talet började yrkesarbeta i stor skala revolutionerade det kvinnorollen och samhället – samtidigt var det en förutsättning för en utbyggd välfärd.
– Vår generation var unik. Det är fantastiskt att ha varit med, säger Britt-Marie Mattsson som skrivit boken Kvinnorna byggde välfärden.

När Britt-Marie, mångårig journalist på Göteborgs-Posten och författare, växte upp på 1950- och 60-talet var hennes mamma hemmafru. Det var de flesta kvinnor då.

Ett välskött hem och en mamma som väntade med äppelkräm och bullar när barnen kom från skolan var en trygg självklarhet för många.

Britt-Marie gick i flickskola där en viktig del av undervisningen var att lära sig sköta ett hem; laga mat, städa och tvätta.

Susanne Lindén: Därför behövs internationella kvinnodagen

– Efter andra världskriget skulle folkhemmet byggas upp och kvinnornas roll var att ta hand om hem och barn på heltid, säger Britt-Marie.

Men det skulle inte dröja många år innan detta ändrades. Fler behövde arbeta och betala skatt för att välfärden skulle kunna förbättras och byggas ut. Och det var kvinnorna som skulle lämna hemmen och börja yrkesarbeta. Allt det arbete kvinnorna utfört hemma kunde inte mätas i pengar och plötsligt kom en nedvärderande syn på den ”onödiga” hemmafrun.

Hur gick det till när Sverige blev ett välfärdsland? Britt-Marie Mattsson skriver att det hade aldrig gått utan kvinnorna.

– Det fanns en både målmedveten och cynisk syn på att kvinnorna behövdes för att driva samhället framåt. De skulle ställa upp. Det insåg jag när jag arbetade med den här boken, berättar Britt-Marie.

Kvinnornas skattekronor var helt enkelt nödvändiga för att tillsammans med männens finansiera välfärden och samtidigt blev det kvinnorna som i stor utsträckning kom att arbeta inom välfärdssektorn; inom vård, skola och omsorg. Utan kvinnorna ingen välfärd alltså.

Såg bara det positiva

Men för Britt-Marie och hennes generation kvinnor handlade det mer om att ”inte bli som mamma” och att skaffa sig ett yrke.

– Då förstod jag inte de starka strömmar som fanns i samhället, det har jag fått upp ögonen för långt senare.

Till att börja med såg hon bara det positiva och att inträdet på arbetsmarknaden gav kvinnor en frihet de saknat tidigare, inte minst ekonomiskt.

Plötsligt blev hemmafrun onödig.

Allt det arbete kvinnorna utfört hemma kunde inte mätas i pengar och plötsligt kom en nedvärderande syn på den ”onödiga” hemmafrun.

Foto: TT

– Nu fick kvinnor en egen inkomst, de var inte längre ekonomiskt beroende av en man. Det ledde till större självständighet och jämställdhet i familjen. Kvinnorna fick också vara en del av gemenskapen på en arbetsplats, fick nya vänner och mer stimulans, säger Britt-Marie.

För många kvinnor hade det tidigare varit omöjligt att lämna ett dåligt äktenskap. De hade inte kunnat försörja sig efter en skilsmässa, utan vare sig utbildning eller arbete, därför ökade också antalet skilsmässor. Så länge kvinnan var hemmafru utförde hon oavlönad hemarbetet och fick be sin man om pengar.

Hemmafruns arbete var oavlönat

Så länge kvinnan var hemmafru utförde hon oavlönad hemarbetet och fick be sin man om pengar.

Foto: TT

När Britt-Marie tänker tillbaka på 1970-talet och starten på sitt eget yrkesliv tycker hon att det är underbart att ha varit med om en tid som hon kallar revolutionerande.

– Vi var de första som bröt ny mark, aldrig tidigare hade kvinnor utbildat sig och gått ut i arbetslivet som vi gjorde. Att vara en del av denna stora våg var inspirerande. Jag ser inte att det fanns ledstjärnor eller förebilder, vi var varandras förebilder och inspirerade varandra!

1970-talet var ett händelserikt årtionde på många sätt, inte minst när det gällde kampen för jämställdhet.

– Kvinnorörelsen tog fart. Kampen för fri abort och smärtlindring vid förlossningar. Synen på sexuella trakasserier – tafsande sa man då – och våldtäkt debatterades och förändrades, säger Britt-Marie men tillägger att vunna segrar aldrig kan tas för givna eller ses som bestående.

Kampen för jämställdhet tog fart på 1970-talet.

Kampen för jämställdhet tog fart på 1970-talet.

Foto: TT

– Det finns alltid en risk att det vi har kämpat för kan tas ifrån oss. När #metoo kom var det som allt som hade hänt under 70-talet glömts bort.

Efterhand blev det tydligt att kvinnors inträde på arbetsmarknaden inte bara hade positiva effekter.

– I min generation skulle vi både yrkesarbeta och sköta hemmet enligt det gamla hemmafruidealet. Hur orkade vi egentligen? Jag tycker att vi är värda guldstjärnor allihop.

Utbyggnaden av förskolan, längre föräldraledighet och att många män efterhand tog större ansvar för hem och barn underlättade till viss del. Men genom åren har undersökning efter undersökning visat att kvinnor drar ett alltför tungt lass och att dubbelarbetet har ett högt pris.

Sjukskrivningarna ökade

– När vi kvinnor började yrkesarbeta steg också sjukskrivningen bland kvinnor och blev högre än bland män. Många kvinnor gick in i väggen och psykisk ohälsa har ökat mycket bland kvinnor.

Se också: Viktiga kvinnor att känna till för Sveriges jämställdhet

1:03

Efter reklamen: 7 viktiga kvinnor för kampen om jämställdhet i Sverige

(1:03)

Slå på ljud

Och även om arbetslivet gav kvinnorna en egen inkomst, gemenskap och självförtroende var kvinnornas villkor långtifrån bra.

– Kvinnolönerna är en skamfläck i svensk historia och de fanns kvar till början på 1960-talet. Mannen räknades som familjeförsörjare och skulle därför ha en betydligt högre lön, det tyckte både arbetsgivare och fack. Fortfarande ligger kvinnors löner generellt lägre än mäns och löneutvecklingen är sämre, säger Britt-Marie.

Ett annat är problem är att många kvinnor arbetat deltid och därmed har fått en dålig pension. Fattigpensionärerna är betydligt fler bland kvinnorna än männen.

Stor erfarenhet

Många av de kvinnor som gick ut i arbetslivet på 1970-talet är nu pensionärer. De har 50 års erfarenhet av hur arbetslivet har fungerat – eller inte fungerat – ur ett kvinnoperspektiv.

Det tycker Britt-Marie att vi måste ta tillvara för att förbättra arbetslivet för kommande generationer, inte minst om pensionsåldern ska fortsätta att höjas. Hon tänker främst på dubbelarbetet som sliter hårt på många kvinnor.

Britt-Marie Mattsson

Arbetstidsförkortning och ökat jämställdhetsarbete i skolan är nödvändigt, menar Britt-Marie Mattsson som vill att en statlig utredning tillsätts för att förbättra villkoren på arbetsmarknaden.

Foto: Erik Fägerwall

– Jag anser att det bör tillsättas en statlig utredning för att se vad som kan förbättras. Vi är en alert generation som kan berätta hur det har varit och vad som bör göras. Det ska sedan resultera i nya lagar.

Själv tycker Britt-Marie att en arbetstidsförkortning är nödvändig för att kvinnor både ska kunna yrkesarbeta och ha familj.

– Vi ska bara arbeta halva fredagen och det behövs fler längre helger under året. Återhämtning är viktigt för att orka med.

Hon vill också att skolan, från lågstadiet fram till studenten, får en viktigare roll i jämställdhetsarbetet.

Åsa driver Klimakteriepodden om kvinnor i övergångsåldern

– Hemkunskap ska vara ett kärnämne. Både pojkar och flickor ska utbildas i att sköta ett hem och den som blir underkänd kan alltså inte gå vidare utan ett betyg i hemkunskap. Det säger hur viktigt det är. Redan Eleanor Roosevelt skrev på 1930-talet att pojkarna måste uppfostras för att vi ska få ett jämställt samhälle.

Så många kvinnor yrkesarbetar utanför hemmet

1950-talet – 30 procent

1970-talet – 60 procent

I dag – 80 procent

Viktiga årtal för kvinnorna på arbetsmarknaden

1853 Kvinnorna får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna.

1870 Kvinnor får ta studentexamen och studera vid universitet.

1918 Kvinnor får bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk.

1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.

1939 Det blir olagligt att avskeda en kvinna för att hon trolovar eller gifter sig.

1940 Det blir olagligt att avskeda en kvinna vid graviditet och barnsbörd.

1958 Kvinnor får bli präster.

1960 Lag om lika lön för lika arbete.

1971 Särbeskattning av makars arbetsinkomst införs.

1983 Alla yrke öppnas för kvinnor, även inom försvaret.

2001 Jämställdhetslagen förstärks och förtydligas gällande jämställda löner.