Våldsporr och gamla könsroller – trenderna som oroar kvinnojourerna

En man pekat pa en kvinna och talar om hur hon ska vara.

Våldsporr och pånyttfödelse av kvinno- och mansstereotyper. År 2020 finns flera trender i samhället som riskerar att göra mäns våld mot kvinnor värre, enligt Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
– Ungdomsbarometern visar att den yngre generation är konservativare än någonsin och sånt oroar oss, säger ordförande Jenny Westerstrand.

Flera tendenser pekar på att mäns våld mot kvinnor riskerar trappas upp, menar Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks).

Jenny Westerstrand, ordförande, listar tre: gamla könsstereotyper som är påväg tillbaka, ett språkbruk som skuldbelägger kvinnan och den våldsamma porren.

– En sak vi tycker oss förstå, är att det kommit en konservativ våg med tydligare förväntningar på hur män och kvinnor ska vara. De förväntningarna har stärkts i samhället de senaste åren.

Unga mer konservativa

Jenny Westerstrand ar ordforande for Riksorganisationen for kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Jenny Westerstrand är ordförande för Roks, som vid sidan av organisationen Unizon, organiserar kvinno- och tjejjourerna. Foto: Roks

Den konservativa trenden märker Roks av på de omkring 90 jourer de organiserar runtom i landet. Men det finns också en risk med en generell tillbakagång till äldre värderingar och uppfattningar i samhället, menar Jenny Westerstrand.

Hon hänvisar till Ungdomsbarometern, det största analysföretaget i Sverige på att mäta och undersöka unga människors åsikter.

– Ungdomsbarometern visar till exempel att den yngre generationen är mer konservativ än någonsin och sånt oroar oss. Ju striktare uppfattningar det finns om hur kvinnor och män ska vara och ju mer upptaget samhället är med att sätta gränser för kön – desto större risk för att män är våldsamma mot kvinnor i nära relationer, menar vi.

Hur menar du att mer konservativa könsstereotyper hos män och kvinnor leder till mer våld?

– Både våldsforskningen och våra erfarenheter i jourrörelsen har visat att den våldsamma mannen knyter sin våldsutövning till hur kvinnan är "som kvinna". Han kallar henne könsord, säger att hon är värdelös, att hon är ful, att hennes matlagning är usel, att hon skrattar för högt eller något annat som innebär att hon betett sig fel som den kvinna han vill, ja kräver, att hon ska vara. Hans våld är en gränssättning, ett besked om att hon ska följa hans påbud.

En kvinna haller i en fylld tvattkorg i hemmet.

Mannen rättfärdigar ofta sitt våld till att kvinnan inte lever upp till hans bild av hur en kvinna ska vara. Foto: TT

Med mer traditionella och trånga stereotyper för hur kvinnor och män ska vara ligger det också närmre till hands för mannen att ta till våld för att upprätthålla gränserna, menar hon. I ett könsuppdelat och konservativt samhälle där män och kvinnor har mer fastställda förväntningar på sig, ges han ännu tydligare rollen som stark och bestämmande.

Det är väldigt grova saker man får höra talas om som tjejerna varit med om, och det tror vi absolut är kopplat till porr.

– Han är den som anger ramarna. Som bestämmer hur en rätt sorts kvinna eller tjej är, säger hon och fortsätter:

– Den här berättelsen går verkligen igen hos våra stödsökande kvinnor och tjejer. De uppfattar att det är dem det är fel på, att de förtjänar eller har orsakat hans våld och att de, om de bara ”blir bättre”, kan få ett slut på våldet.

Skulden läggs på kvinnan när kön försvinner ur språket

En annan trend som kan bli negativ när det kommer till frågan om mäns våld mot kvinnor, är att man språkligt allt mer sällan knyter ihop våld med kön.

– Att se våld som en fråga om kön och makt har ersatts av ett perspektiv som talar mänskliga rättigheter. Helt välmenande har det inneburit ett skifte i hur man pratar. Mäns våd mot kvinnor har blivit "partnervåld" eller ”våld i nära relation” och våldsutsatta kvinnor har blivit "stödsökande person" och så vidare. Det betonar att det är individer som utsätts men det osynliggör att våldet sitter ihop med samhället och hur makten är fördelad mellan män och kvinnor.

Det har ett egenvärde att språkligt peka ut att det faktisk handlar om kvinnor som blir utsatta för våld av män, menar hon.

– Tappar man det perspektivet så blir en kvinna som blir slagen väldigt ensam. Det blir ofta en slags sjukdomsförklaring där blir hon blir "en annan typ" och inte en vanlig kvinna, säger hon och fortsätter:

– Utifrån den kunskap vi har på kvinnojourerna efter att ha drivit vår verksamhet nästan 40 år, vet vi att känslan hos en kvinna att definieras som "fel" eller "onormal" faktiskt kan förhindra att hon vågar ta klivet ur en våldsam relation.

En man ar hotande med sin knytnave nar en kvinna sitter i ett horn i hemmet.

Om vi tar bort kön från språket när vi pratar om våld i nära relationer finns risken att skulden läggs på kvinnorna. Foto: Shutterstock

Kvinnojourernas idé handlar om att hjälpa varje kvinna att inse att hon är helt normal och inte gjort något fel. Genom att till exempel träffa andra kvinnor som varit med om samma sak och prata med dem blir det lättare att förstå att skulden ligger på mannen.

– Genom att ge kvinnan det här stödet, kan man också hjälpa henne att själv orka ta steget och beslutet att lämna den våldsamma mannen. Det blir svårare om vi inte vågar säga att det handlar om män.

Dödliga våldet ökat

Under jul- och nyårshelgen hittades tre kvinnor dödade i Sverige. Män är misstänkta för morden i alla tre fall – och i två av fallen är det bekräftat att mannen hade, eller tidigare haft, en nära relation med kvinnan.

Än finns ingen officiell statistik på totalt hur många kvinnor som mördades av en närstående man år 2019 – men år 2018 var siffran 22 kvinnor, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). Då en ökning jämfört med åren innan: 2008-2017 var det i snitt 13 kvinnor om året som blev dödade av en före detta eller nuvarande partner.

Han är den som anger ramarna. Som bestämmer hur en rätt sorts kvinna eller tjej är.

I en rapport påminner Brå om att det inte är ovanligt med relativt stora variationer bland de tragiska talen i den här brottskategorin, eftersom den från början är liten. Även om det är otroligt sorgligt att fler kvinnor dödades år 2018 än tidigare, ska man alltså vara försiktig med att tala om en markant förändring eller ny samhällstrend.

När Jenny Westerstrand listar sina orosmoln är också hon noga med att inte slå fast vad ökningen beror på.

Mia levde med en våldsam man: ”Jag trodde det var mitt fel”

Men förutom hårdare könsstereotyper och ett språk som gör mannens roll osynligt, vill hon nämna porren som en struktur som gör henne bekymrad.

– På våra tjejjourer hör vi till exempel talas mycket om tjejer som hör och tänker att, är man ihop med en kille ska man ligga med honom och gå med på vissa saker, säger Jenny Westerstrand, ordförande i Roks.

"Grova saker tjejerna varit med om"

Att göra saker man inte vill under sex blir i praktiken detsamma som att utsättas för sexuellt våld, menar hon. Och den växande uppfattningen att det "ingår" att acceptera mäns önskemål i sovrummet, kommer från flera håll.

– Pornografin är ju vanvettigt utbredd och sådant som våldsporr mycket mer normaliserat. Våra tjejjourer upplever att det är väldigt grova saker man får höra talas om som tjejerna varit med om, och det tror vi absolut är kopplat till porr och en normalisering av ganska råa praktiker som visas i porren, säger Jenny Westerstrand.

Hur har porren blivit mer rå eller våldsam, menar du?

– Det kan vara sånt som att det spottas på tjejer eller strypsex som blivit jättevanligt i porr. Och är man med om det här i verkligheten som tjej, trots att man inte vill, kan det vara lätt att trilla dit och känna "du är en stark tjej, herregud , du klarar väl detta?". Det här möter tjejjourerna mycket i sina chattar, bland annat.

Mer samhällsinnehåll hos allas.se: