Varför firar vi midsommar egentligen?
Vi lär enligt vissa källor i Norden ha firat midsommar redan under förkristen tid. I isländska sagor finns berättat om midsommarritualer som ogillades av kristna härskare.
Numera förknippas den stora sommarfesten med Bibelns Johannes Döparen, då datumet för firandet under lång tid sammanföll med helgonets dag den 24 juni. I Olaus Magnus Historia om de nordiska folken från 1555 berättas det att på den helige Johannes Döparens afton samlades människor i skaror ”på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas”.
Midsommarelden fortsatte att tändas långt in på 1900-talet, men försvann sedan så sakteliga. I stället tänder vi numera bål på valborgsmässoafton. Men i exempelvis Norge och Danmark, där man firar Sankt Hans dag (som är ett annat namn för Johannes) i stället för midsommarafton, tänds fortfarande eldar.
Vid midsommar infaller sommarsolståndet, och man firade helt enkelt sommaren och grönskan. I bondesamhället var detta också en brytpunkt i jordbruksåret. Från slutet av 1800-talet finns svenskt folkminnesmaterial som berättar att husen städades grundligt och att alla textilier vädrades, och överallt smyckade man med blommor och löv.
Vid den stora kalenderreformen 1953 bestämdes att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och numera infaller högtiden mellan 20 och 26 juni.
Är majstången en fallossymbol?
Midsommarstång eller majstång (kommer från ordet maja som betyder utsmycka). Att vi lövar och smyckar midsommarstången har sitt ursprung i magiska föreställningar om att åkerns gröda på så sätt skyddas från missväxt.
Se också: Så gör du en klassisk midsommarkrans
Midsommarstången har sannolikt spridits till Sverige från Tyskland under medeltiden. De tidigaste avbildningarna av majstänger hittar vi i Erik Dahlberghs Suecia Antiqua, utgiven på 1600-talet. De tyska majstängerna är i stället pyntade med stora kransar runt en påle.
Det finns en utbredd föreställning om att den svenska midsommarstången skulle vara en uppochnervänd fallossymbol, men det finns inget belägg för det i historiska skrifter. Snarare kopplas utseendet till korset och kristendomen.
Magiska ritualer kring midsommar
Midsommar infaller krig sommarsolståndet, årets längsta och ljusaste dag. Förr trodde man att övernaturliga väsen och läkeörter hade extra starka krafter denna kväll.
En gammal tradition som fortfarande lever kvar är att plocka sju eller nio sorters blommor för att lägga under huvudkudden på midsommarnatten. Traditionen säger också att kvinnan ska klättra över lika många gärdsgårdar som blommor i buketten.
Under nattens drömmar uppenbarar sig sedan den man ska leva sitt liv med.
Att rulla sig naken i den våta daggen i gräset var också en tradition på midsommarmorgonen. Detta skulle hålla en frisk under hösten och vintern. Man kunde också samla in dagg för att bota sjukdomar och för att få bröd och öl att jäsa ordentligt under året.
Många sparade midsommarkransen fram till jul och la den i badvattnet för en god hälsa under återstoden av vintern.
Många barn föds efter midsommar
Midsommarfesten har varit förknippad med kärlek och erotik sedan begynnelsen. Bygdens ungdomar skulle lära känna varandra och dansa tills solen gick upp.
På vissa ställen i Sverige arrangerades även lekbröllop som ett upptåg av ungdomarna. Flickorna kunde också binda kransar till pojkarna, som ett tecken på att de hörde samman.
Och än i dag är det en speciell kväll för många. Statistiken talar sitt tydliga språk. Den vanligaste födelsedagen i Sverige är enligt SCB 10 april – och räknar man 40 veckor tillbaka i tiden hamnar man väldigt nära midsommarhelgen.
Varför äter vi sill?
Maten skulle då som nu vara extra festlig. Enligt Nordiska museets uppteckningar nämns ofta fisk, men även kött och fläsk, vitgröt, då man kokade gröten på mjölk istället för vatten, samt filbunke som exempel på historiska rätter.
I dag äter vi sill, färskpotatis och jordgubbar med grädde samt dricker öl och brännvin, en standardmeny som har vuxit fram under 1900-talet.
Kallaste midsommaren 1813
Aldrig följer vi väderleksrapporten så noga som inför midsommarhelgen. Och om sanningen ska fram är vi inte bortskämda med strålande solsken under festligheterna, snarare brukar det vara duggregn och snålblåst.
Kallaste midsommaraftonen hade vi år 1813. Då var det bara 5 grader på eftermiddagen.
I modern tid klassas midsommar 1987 som en av de kyligaste. Då hade Stockholm 11 grader som högst och i Norrland var det på en del håll nära nollstrecket. Även 2015 var ett kyligt år med futtiga 12 grader i Stockholm. Varmast hade midsommarfirarna 1935 när det i Sveg i Härjedalen uppmättes hela 35 plusgrader.
Text: Malin Forsberg
Källor: Populär historia 6/2009, SMHI, Nordiska museet, Nationalencyklopedin, SCB