4 fula växter trädgårdsexperten jag aldrig skulle rensa bort

Knep för att bevara din trädgård under vintern

Allt är inte tip top i trädgården. Det finns en del växter som skaver och som jag egentligen inte vill ha där. De är skräpiga, tråkiga eller fula och minner om barndomstrista villatäppor och kommunala planteringar.

Några växter har jag fått, tagit skott av eller köpt på rea som en chansning – kanske ändå?

Men nej. Varför tog jag en in denna fuling? Ändå tar det emot när det väl kommer till att rensa ut dem. Här är fyra fula växter som jag trots allt väljer att behålla – och varför.

Flox – doften

Aldrig att flox kommer innanför min grind, dessa krafsiga, tråkiga ruskor som spretar och gör sig till. Så tänkte jag länge.

Men en sensommardag under ett besök vid Linnés Hammarby i Uppsala, vände min avoghet till ren kärlek. För där bågnade rabatterna av prunkande höstflox i alla möjliga färger. Och doften var himmelsk!

I samma veva hade handelsträdgården rea på halvvissna perenner... och, ja, ni fattar. Nu lyser väldoftande stånd av flox i flera fräcka färger lite här och var. Nog är de aningen skräpiga, men när mycket annat i trädgården har tackat för sig, ger floxen ett tivolipirr av små kulörta lyktor.

Stjärnflocka – designen

Den gnistrar inte av lyskraft, så stjärna den är. Tvärtom drar stjärnflockans blommor mer åt grådaskigt smutsvitt eller gammelrosa.

Men tittar man nära på designen – oj, vilken perfektion! En rundel av spretande pistiller på en bärande bädd av tjusigt ­avsmalnande kronblad.

Ja, det är en doldis med inre strålglans. Och det är med alldagligheten som stjärnflockan vunnit mitt hjärta. Den koketterar inte med blommor i förföriskt chockrosa eller skinande vit elegans. Den står bara där i vardagsjeansen och prunkar.

Och den är pålitlig. När jag flyttade växten från solläget kom den mer till sin rätt. Nu blommar skuggornas stjärna både länge och frodigt år efter år.

Bergenia – överraskningen

Som en matta av elefantöron ligger den där och tråkar sig i slänten hela året. De tjocka bergeniabladen fyller ut bra mellan stenarna, det får man ge den. Men inte ser det roligt ut. Praktiskt och skötselfritt som från 70-talets mexitegelvilla. Kanske dags att rensa ut dem?

Knappt har man tänkt den förbjudna tanken, så kommer vårens vackraste överraskning! Tjocka stänglar reser sig ur bergenians bladverk och en ljuvligt vacker rosaröda blomkvast utvecklar sig.

Javisst, ja, det var ju därför: Ful ankunge blir svan, det är väl värt att vänta på.

Kungsljus – insektsmagneten

Kungsljuset är ingen höjdare av skönhet. Spirorna är fyllda av blekgula krafsiga blommor, några redan vissna nertill medan andra i toppen ännu i knopp. Den sprider sina rosetter runt om i rabatterna och måste ryckas upp här och där. Kanske ska alltihop bort helt?

Mitt släktarv praktkungsljuset är en annan femma, dessa värnar jag om i trädgården. Men det taniga enkla kungsljuset, till vilken nytta?

Jo, insekterna älskar den! Blommorna kryllar av skalbaggar, bin, flugor och fjärilar. Och när augustikvällarna infaller, då vet man var namnet kommit ifrån. För då lyser kungsljusets spiror majestätiskt i backen upp mot mörka skogen.