Anton gör mästerverk av miniatyrträd – så lyckas du med bonsai hemma

"Krickelin" om att hämta kraft från trädgården

Bonsai är ett asiatiskt hantverk och en konstform. Även om vi inte helt förstår vidden av all den symbolik och filosofi som är invävt i formspråket, så kan vi ändå uppskatta skönheten. Men ska man göra allt enligt konstens alla ­regler, så blir kanske ingenting ­någonsin gjort. En egen ­’tolkning’ av bonsai kan ­också bli fint.

För Anton Karlsson är det annars just djupet och vidden som gör det lite extra ­spännande med bonsai. Han är typen som lätt nördar ner sig och vill veta mer. Vetskapen om att det finns mycket mer att lära sig, gör att det fortfarande finns utvecklingsmöjligheter.

Från ståltråd till bonsai

Ordet bonsai betyder ’litet träd’ och små träd var just vad Anton brukade tillverka i ungdomen – fast då av ståltråd. Små knotiga, lätt förvridna träd. Steget var därför inte långt, när han fick upp ögonen för bonsai. Levande miniatyrträd var en lockande utmaning. Verktygen hade han redan och växtmaterial för att komma igång fanns på nära håll.

– Jag lade beslag på en sockertoppsgran i en julgrupp som mamma fått, minns Anton. Det var bra material för en ­nybörjare som jag.

Många år senare finns denna bonsai kvar i hans samling. Likt en fårad karta bär den lilla granen spår och ärr från hans läroprocess. Den skulle inte vinna priser i en bonsai-tävling, men för Anton var det första steget in i bonsaiernas värld.

– Konsten att tukta och forma bonsai är ett uråldrigt hantverk, till och med en konstform. Men precis som målade tavlor kan bonsai göras både på amatörnivå och i mästarklass. På ett mästerverk ska det inte synas att det är gjort av människohand, utan se naturligt ut och samtidigt fulländat vackert.

De verkligt skickliga mästarna finns förstås i Japan. De som vill lära sig hantverket utan och innan för att själv nå mästarnivå, kan gå som ­lärling hos en bonsaimästare. Intresset hos unga japaner har svalnat lite, så nu kan också västerlänningar ha en chans att få plats som lärling. Då får man framför allt lära sig tålamod och respekt.

Gammalt träd med mycket karaktär

Förmodligen får man mest sopa golv och vördnadsfullt iaktta det första året, innan man anses värdig nog att vattna bonsaierna och så småningom prova på att forma en bonsai själv. Utbildningen ­består av fem års hårt arbete till ringa betalning. Många stannar också ett sjätte år, för att arbeta gratis för mästaren som ett tecken på sin tacksamhet.

Det gäller lyckligtvis inte för oss amatörer som vill göra bonsai för nöjets skull och likt Anton hitta en ny hobby. Det är inte katastrof att göra fel och det duger utmärkt att ta vad man har. Likt den ­stackars vipphortensian som höll på att stryka med efter att ­rådjuren fejat hornen på den stackarn.

– Den såg bedrövlig ut, medger Anton, men som ­blivande bonsai var den perfekt. Rådjurens misshandel hade givit stammen en redan åldrad karaktär. Dessutom hade rådjurens upprepade besök fått den att avstanna i tillväxten.

För det är kärnan – en bonsai är inte bara ett litet träd. Tanken är att det ska se ut som ett gammalt träd med mycket karaktär, inspirerat av naturen men i miniatyrform. Då ska det helst inte ta hundra år för att åstadkomma det. Processen påskyndas genom att tukta växten, klippa in, stamma upp och formar det.

– Det är en myt att växten ’plågas’ av behandlingen. Förvisso utsätts växten för en del stress när den tuktas, men samtidigt vårdas den och pysslas om. Växtens välmående prioriteras över estetiken.

Anton håller egna kurser

Formningen görs ofta genom att linda grenarna och ibland också stammen med aluminiumtråd. Det görs medan ­växten är ung, ännu mjuk och formbart. När det sedan ­förvedas stannar det i den formen, men emellanåt kan man behöva linda ny, mjuk tillväxt. Ibland kan man också använda tyngder för att böja ner grenarna.

– Mycket har jag faktiskt lärt mig via Youtube. Där hittade jag en man som just gick lärling hos en bonsai-mästare. Han var duktig och gjorde bra instruktionsfilmer som verkligen fångade en. Snart var jag fast och började bygga upp en bonsaisamling.

Sedan var steget inte långt för Anton att bli medlem i Bonsaisällskapet, gå kurser, ställa ut sina bonsaier och till och med tävla. Nu har han till och med börjat hålla egna kurser. Hemma bygger han vidare på sin samling av egenhändigt formade bonsaier.

Skötseln av bonsai kräver närvaro

Det är inte bara bonsaiernas trädkronor som tuktas. ­Deras rotsystem får också ­begränsat med utrymme, ofta planterade i väldigt låga krukor, för att hindra tillväxten. En ­bonsaikruka är försedd med generöst stora hål i bottnen för dränering. Ofta står den upphöjd på små fötter för att dränera bättre.

Sommartid får bonsaierna flytta utomhus, men det betyder också att när det är varmt och torrt, måste de bonsaier som står soligt vattnas flera gånger om dagen.

– En del har en hund som måste rastas tre gånger om dagen. Det känns inte så ­konstigt att ha träd som ska vattnas tre gånger dagligen, tycker Anton, om man nu inte löser det med automatisk ­bevattning förstås.

Allt eller inget! Anton är inte typen som gör något halvdant. Fast de goda nyheterna är att det funkar också att göra bonsai även med en lägre ambitionsnivå. Efter en ­rolig bonsaikurs med Anton står det ett par krokiga små granbonsaier också hemma hos mig själv.

Jag glömmer att vattna ibland, men de överlever hyggligt ändå. Några grenar har torkat in. ’Jin’ kallas den döda veden på japanska. Såi stället för att knipsa bort dem, får de vara kvar som en del av bonsaiens historia och karaktär.

Halvbra duger också! Huvudsaken är att man vågar prova och har kul på vägen.

Så gör du en egen bonsai

Verktyg:

Entusiasten: Stamdelare, rotraka, konkavtång­ – ­halvrund, trådavbitare, jin-tång, azaleasax, enklare budgetsax för rotbeskärning.

Nybörjaren: Vass sekatör, vass smidd kraftig sax, gaffel att peta bort jord med, vanlig avbitartång.

Därtill aluminiumtråd i olika grovlekar för formning.

Steg för steg

1. Skrapa fram ytrötterna och ta bort extra stammar/skott.
2. Glesa ut genom att klippa bort döda, svaga eller obefintliga grenar.
3. Korta toppen rejält. Har stammen delat sig, kapa båda – den ena mer drastiskt.
4. Bestäm framsida. Putsa bort grenar så att stammen syns tydligt.
5. Sitter stammarna för tätt? Sätt in en spetsig metalltråd mellan dem för att tvinga isär.
6. Linda grenarna med aluminiumtråd (2–3 mm) och stammen med grövre (4–5 mm). Forma med varlig hand.
7. Låt trädet vila i sin djupa kruka ca 6 månader.
8. Plantera i låg bonsaikruka: kamma bort jord från rötterna, trä metalltråd genom krukans botten, gör en jordkulle och placera trädet ovanpå. Surra fast stammen med metalltråden.
9. Täck jordytan med mossa, sten eller bark.