Här är blommorna som gör dubbel nytta

Stenhumla på vitklöver

Stenhumla i arbete.

TT

Det som på fröpåsen kallas ängsblomma kan vara långt ifrån det som biologer skulle rekommendera på en traditionell äng. Nu vill forskare vid Lunds universitet sprida mer kunskap kring växtval som hjälper pollinatörer och gynnar den biologiska mångfalden.

Ien artikel som publicerats av Lunds universitet delar forskarna Lina Herbertsson och Maj Rundlöf med sig av sina resultat av forskning om pollinering och biodiversitet vid Lunds universitet.

De ser det som positivt att medvetenheten kring våra viktiga pollinatörer har ökat, men ser samtidigt en risk att olika syften med blomsterfrämjande insatser kan krocka.

Kanske har man köpt fröpåsar som marknadsförs som ”ängsväxter” och som innehåller prydnadsväxter eller åkerogräs av utländskt ursprung - växter som forskarna menar inte alls hör hemma på en traditionell äng.

– När vi biologer talar om äng, syftar vi inte på en blomrik plats i största allmänhet, utan på den alltmer sällsynta slåttermarken, som är så unik i sin artrikedom och därför så viktig för många hotade djur- och växtarter, säger Lina Herbertsson i artikeln.

Läs också: Stina brände ut sig - och blev biodlare
2:32

Efter reklamen: Läs också: Stina brände ut sig - och blev biodlare

(2:32)

Slå på ljud

Hur gör man om man vill hjälpa pollinerarna?

Forskarnas råd är att tänka igenom av vilken anledning man vill odla pollinerarvänliga växter. Är det för att öka skörden, få fler pollinerande insekter i sin trädgård eller gynna den biologiska mångfalden? Här kan finnas konflikter, menar de.

Så ökas skörden av pollinerbara jordbruksgrödor

Om syftet är att öka skörden av jordbruksgrödor blir uppgiften ganska enkel, påpekar de: gör plats för nektar- och pollenrika växter som blommar när grödorna inte blommar. Ge insekterna mat hela säsongen, så ökar deras möjlighet att överleva och kunna hjälpa till med grödornas pollinering under flera år framåt.

Här tipsar de om honungsfacelia, olika klöverarter, bovete, käringtand, gul sötväppling och cikoria som med fördel kan växa i kanten på åkermark och dra till sig pollinatörer.

Gul sötväppling.

Sötväppling är en av de växter som rekommenderas för kantsådder inom jordbruket.

Ola Jennersten/TT

Så skapar du en äng som gör nytta på riktigt

Allra störst nytta för pollinatörerna gör den traditionella, men idag sällsynta slåtterängen, enligt forskarna.

Slåtterängen var där som man i det traditionella jordbruket skördade hö till djuren på sensommaren. Den sortens ängar är idag sällsynta eftersom större delen av ängsmarken istället används för att odla djurfoder.

På slåtterängen finns ett stort antal växtarter och insekter, vilket är viktigt eftersom många av våra biarter är kräsna och ibland hämtar sin mat från endast en växtart.

– På en slåtteräng blir mångfalden av inhemska växter så stor att man inte behöver fundera över exakt vilka växter det behövs mer av. Där har pollinatörerna det helt enkelt rätt gött vad man än gör, säger Lina Herbertsson.

Slåtterängen är inte bara livsviktig som pollen- och nektarkälla, utan även som barnkammare åt insekter och fjärilar.

Hur bidrar jag till biologisk mångfald i min trädgård?

Alla har kanske inte utrymmet för att skapa en stor slåtteräng - men det går att hjälpa pollinatörerna ändå - kanske kan du förvandla en del av din gräsmatta till äng. Ängsväxterna trivs i näringsfattig jord - för mycket kväve kan göra att vissa växter breder ut sig och tränger undan andra.

Rölleka med vitfläckig guldvinge.

Rölleka med vitfläckig guldvinge.

Foto: Ola Jennersten/TT

Släpp in det vilda - här är några av forskarnas tips:

  • Har du näringsfattig gräsmatta med blommor som växer fritt är det bara att låta den växa - och klippa eller slå den någon gång per år under sensommaren.
  • Låt det avslagna ligga kvar och torka några dagar - sen vänder du runt det avslagna så att frön trillar ur och lämnas kvar. Plocka sedan bort höet.
  • Har du näringsrik jord kan näringshalten sänkas genom att man gräver bort matjorden och tillsätter sand. Ett alternativ är att låta den näringsrika jorden vara, men satsa på inhemska växter som frön från blåklockor, tjärblomster och rödklöver.
  • Samla frön från dikeskanter med ängsliknande vegetation, exempelvis från blåklockor, tjärblomster och rödklöver. Obs! Undvik frön från invasiva växter som blomsterlupin!
  • Spara en bit av gräsmattan - och se vad som kommer upp: Maskros, brunört, rölleka och vitklöver är några exempel på växter som kan få vara med och bidra till mångfalden och ge mat åt pollinatörerna.

Läs mer!

Här kan du läsa mer om arbetet med nyttodjurparker och om hur du kan locka fjärilar, bin och humlor.

Här kan du läsa mer om pollinering.

Brunört med hagtornsfjäril.

Brunört är en lämplig växt om du vill skapa ett ängsliknande område i din trädgård.

Foto: TT