Därför behöver du gödsla dina växter – och så väljer du rätt gödsel


Växter behöver näringsämnen, precis som människor behöver mat. Näringsämnena tar växterna upp från jorden via sina rötter. Men efter en tid tar dessa näringsämnen slut, särskilt om man odlar mycket eller skördar ofta. Då måste man gödsla.
– Att gödsla innebär att vi fyller på med näring i jorden, så att växterna vi odlar där får kraft att växa. I naturen sker det av sig självt genom att organiskt material fylls på allteftersom under säsongen, med löv, grenar, visset gräs och så vidare. Men i våra odlingar tar vi ju bort det som vissnar ner och då behöver vi fylla på med annat. Grönsaker och blommor som vi odlar tätt tillsammans kräver också mer näring än många fleråriga växter, så det är viktigt att vi fyller på - med rätt saker - så att växterna orkar producera det vi önskar, säger Sara Bäckmo, journalist, författare och influencer som driver Skillnadens Trädgård, Nordens största trädgårdsblogg.
Det här är Sara Bäckmo
Sara Bäckmo driver nordens största trädgårdsblogg med titeln Skillnadens trädgård.
Hon har släppt flera böcker om allt från att odla med barn till hur man grönsaksodlar som nybörjare.
Sara driver även en podd och en Youtubekanal om odling. På sin hemsida delar hon med sig av recept och har dessutom en öppen frågelåda.
Näringsämnena i gödsel
Det du tillför när du gödslar är näringsämnen som växterna mår bra av. De viktigaste näringsämnena i gödsel är:
Kväve (N) – ger grön tillväxt, särskilt blad.
Fosfor (P) – hjälper rötter och blomning.
Kalium (K) – stärker växten och förbättrar motståndskraft.
Vissa gödselmedel innehåller också mikronäringsämnen som magnesium, järn och zink.
Varför står det NPK på gödsel- och jordpåsarna?
N-P-K står för kväve, fosfor och kalium som är de tre makronäringsämnena – alltså de näringsämnen som växter behöver mest av. Det kan till exempel stå: N-P-K, 14-7-5, vilket innebär att jord/gödningsblandningen innehåller 14 procent kväve, 7 procent fosfor och 5 procent kalium.
När är det bäst att gödsla?
Våren är den vanligaste tiden att gödsla på, innan tillväxten startar. Men var du bor och vad som växer i din trädgård påverkar också.
– Vi gödslar när vi har saker som växer i jorden. I stora delar av Sverige kan vi odla mycket tidigt och sent på året, utöver sommaren som ju är vanligast. Det gör det viktigt att gödsla oavsett årstid och oavsett växtplats, säger Sara Bäckmo.
– I norra halvan av Sverige börjar tillväxten senare. Då är försommar då tillväxten tar fart. Poängen är just att man inte kan nöja sig med att bara gödsla en gång, säger trädgårdsexperten Filip Johansson, som delar med sig av trädgårdshacks på Instagramkontot gardenr och har skrivit två böcker i ämnet.
Det här är Filip Johansson
Filip delar smarta spar- och hållbarhetstips under instagramkontot gardnr. Han har släppt två böcker på ämnet: Trädgårdshacks och Budgetträdgården. Böckerna är fyllda med tips kring att bygga upp en personlig trädgård med ekonomi, miljötänk och slow-gardening.
På hans hemsida går det att se när och var han föreläser. Filip har även faktagranskat denna text.
När ska man inte gödsla?
Under hösten och vintern behöver man inte gödsla.
– Generellt är det onödigt att gödsla sent på året eftersom vi inte har växter som kan tillgodogöra sig näringen då. De ettåriga växterna är sedan en tid borta ur jorden och de fleråriga växterna går ner i sin vintervila och behöver inte näring då. Om jorden är fullproppad med näring när vi inte använder den blir det ett onödigt överskott som läcker ut i naturen istället. Dessutom är det onödigt eftersom vi gör en massa jobb som inte kommer oss till nytta, säger Sara Bäckmo.
Därför är täckodling undantaget – och så gör du
Däremot går det bra att ägna hösten åt så kallad täckodling för att förbereda trädgården för nästa säsong.
– Ett undantag här är täckodling; att lägga organiska material (löv, gräsklipp och växtdelar) ovanpå jorden, som med mikrolivets hjälp omvandlas till ny näringsrik mylla. Det kan vi göra hela säsongen, också sent på året, utan att det blir onödig tillförsel av starka näringspreparat. På senhösten och vintern blir mikroorganismerna långsammare och bryter inte ner materialet lika fort, så det blir ett mer organiskt samspel, säger Sara Bäckmo.
– Det du ska undvika att gödsla med sent på säsongen är till exempel pelleterade gödselpreparat, hönsgödsel, starkt stallgödsel och gödselvatten. Om man vill kan man använda stallgödsel på platser där man ska komma igång och odla tidigt, men då kan det vara bra att täcka jorden med organiska material så att inte näringen sköljs bort i regn, säger Sara Bäckmo.
Du behöver även jordförbättra i din trädgård – såhär gör du i 3 steg.
Hur vet jag vilken typ av gödsel jag ska välja?
Att välja rätt gödsel handlar om att ha koll på vilka växter du har i trädgården. Du behöver också ha koll på vilken jordtyp det är hos dig. Och bestämma vad du vill uppnå. Vissa gödsel passar bättre till vissa växter, medan andra gödselsorter fungerar till ett bredare urval av växter och odlingar.
– Man får känna sig fram och lära sig se på växter när de behöver tillskott av något, men våga prova! Generellt kan man säga att man ska ge mer kväve under tillväxt och mindre kväve och mer fosfor och kalium under mognad/blomning. Men man ska inte glömma alla mikronäringsämnen som växter också behöver. En bra tumregel är att växter bör få en blandad kost, precis som vi människor gillar, säger Filip johansson.
Han ger också exempel på gödseltyper efter säsong.
– Kogödsel på våren (allroundgödsel som tar längre tid att tas upp av växter), lite hönsgödsel på försommaren (mycket kväve för tillväxt) och lite tång eller gräsklipp på sensommaren (mer balanserat).
– Olika gödsel tas även upp olika snabbt av växterna. Kogödsel är mer som havregrynsgröt, gör växten mätt längre. Guldvatten är som en chokladkaka, pigg snabbt men behöver snart mer för att orka. Men vi hobbyodlare behöver inte optimera allt som yrkesodlare, våga prova och reflektera då och då, så löser det sig.
Här guidar Filip Johansson dig i hur du gör ditt eget gödsel.
Här är 7 olika typer av gödsel – och detta passar gödslet till:
Det finns många typer av gödsel på marknaden. Vissa köper du i trädgårdsbutiker. En hel del sorter går faktiskt också att hitta helt gratis.
Hästgårdar och stranden – här hittar du gödsel utan att spendera en krona.
Gödsel för bärbuskar och fruktträd
Benmjöl
Benmjöl är rikt på fosfor och räknas som ett långsamverkande gödselmedel. Det brukar därför blandas i jorden. Passar fleråriga växter bäst, till exempel unga bärbuskar och fruktträd. Används även traditionellt vid plantering av vårblommande lökväxter.
Höstgödsel
Höstgödsel kan man ge till växter tidig höst för att de ska klara övervintring bättre. Gynnar även blom- och fruktsättning. Innehåller inget, eller bara små mängder, kväve för att inte riskera att växter sätter fart och skjuter nya skott.
Gödsel till växter som behöver snabb näring
Blodmjöl
Blodmjöl är kväverikt och snabbverkande. Låg kol/kväve-kvot innebär att kvävet fort mineraliseras och blir tillgängligt för växterna. Går att göra flytande gödning av. Rör ut 5 gram blodmjöl i 1 liter vatten. Rör om kontinuerligt så att blodmjölet inte sedimenterar i botten. Bra att använda till plantor i tillväxt som snabbt behöver näring, exempelvis kål, sallat och spenat.
Gödsel för gräsmattan
Hönsgödsel, pelleterat
Hönsgödsel är ett allsidigt gödselmedel. Och pelleterat har bättre långsiktig effekt än färsk hönsgödsel. Använd till gräsmattan, för att pigga upp en trött kompost, till grönsaksland och övriga odlingar där mullhalten är god. Går även att göra flytande näring av. Tillsätt en näve pelleterat hönsgödsel till1 liter vatten, spä sedan ytterligare innan användning. Bra till sommarblommor.
Gödsel som passar många odlingar och växter
Kogödsel
Beroende på fabrikat innehåller kogödsel olika mängd av just gödsel, allt från 40 till 80 procent. Resten är bland annat torv och sand. Ger en allsidig näringstillförsel med alla viktiga näringsämnen. Ger även jorden en god struktur och ökar mullhalten. Använd till all slags odling och jordförbättring.
Mineralgödsel/Konstgödsel/NPK
Mineralgödsel, konstgödsel och NPK är tre olika namn för samma sak. Det säljs antingen i små spannar eller stora säckar. Innehåller främst kväve, fosfor och kväve. Beroende på fabrikat kan det vara mer eller mindre allsidigt. Är dock industriellt framställt och lämpar sig inte för ekologisk odling. Går att använda till alla slags växter, men viktigt att ej överdosera. Håll koll på framför allt mängden kväve. Upprepad användning av mineralgödsel kan leda till att mullhalten i jorden minskar. Glöm inte att även lägga på kompost eller kogödsel.
Naturgödsel/Trädgårdsgödsel
Naturgödsel och trädgårdsgödsel är svårbedömda produkter. Ibland torv med stor andel NPK, ibland en blandning av kogödsel och NPK. Och i några fall även med pelleterat hönsgödsel. För det mesta ger det en allsidig gödning och fungerar till trädgårdens alla växter. Läs på påsen för information.