Experten: Så matar du fåglarna på bästa sätt

Niklas Aronsson och en hackspett som äter fågelmat.
Den viktigaste perioden är senvintern, skippa talgbollar och ha inte dåligt samvete om du tar en paus. Fågelexperten och författaren Niklas Aronsson tipsar oss om hur du bäst matar fåglarna på vintern!
Annons

Niklas Aronsson är författare till boken Mata fåglar och redaktör för föreningen Birdlife Sveriges medlemstidning Vår fågelvärld. Här ger han svar på de tio vanligaste frågorna vi har när det gäller att mata de fåglarna under vintern.

Mata fåglar året runt

1. Är det viktigt att börja mata tidigt?

– Man kan mata fåglarna när som helst under året, det finns ingen olämplig tid och du kommer alltid att få fåglar till dina matare. Men en bra tid att börja mata är i november, då har höstens mängder av feta insekter börjat sina. Och viktigaste tiden är senvintern, i mars, när naturens förråd tryter och växter och insekter inte vaknat till liv än.

2. Om man börjar tidigt på hösten, är det risk att fåglarna inte flyttar?

– Det är en myt att man genom matning lockar flyttfåglar att stanna. Fåglarnas beteende sitter i genetiken och de kommer att flytta ändå.

Annons
Fågelexperten och författaren Niklas Aronsson.
Niklas Aronsson har skrivit boken Mata fåglar. Foto: IBL

3. Måste man mata hela vintern bara för att man börjat?

– Nej det bra att sluta eller ta en paus. Ha inte dåligt samvete! Fåglarna är inte beroende av att vi matar dem, det är i första hand ett nöje för oss människor. Och fåglarna är opportunister, de tar den mat som finns och där det är enkelt att komma åt den. De turnerar runt och det är inte alltid samma fåglar vid din matare.

Mata fåglar i bostadsområde

4. Vad beror det på om fåglarna inte vill komma till våra matare?

– Placeringen är viktig. Blåmesar och talgoxar är inte så skygga, men för att locka andra arter bör mataren inte sättas på en öppen gräsmatta och inte för nära huset. Yttre gränsen av trädgården är bra, minst tio meter från där människor rör sig, och helst i närheten av ett buskage.
Men det är många olika faktorer som påverkar om fåglarna kommer eller inte. Det kan vara grannarnas aktiviteter, väderleken eller i hur stor utsträckning fåglarna hittar mat i naturen. Det går i perioder så misströsta inte!
Gör inte din fågelmatare till en mätare för hur fåglarna har det i Sverige – läget är faktiskt riktigt bra. Bara de senaste 20 åren har vanliga arter ökat med inte mindre än sju miljoner par.

5. Kan man locka fler olika fåglar genom att ha olika sorters mat?

– Hur du distribuerar maten har större betydelse. De flesta fåglar gillar att äta på marken, matar du där kommer du att boosta antalet. Men då utsätter du samtidigt fåglarna för katter. Ett säkrare sätt är att sätta upp flera fågelmatare på lämpliga ställen runt om på tomten.

En koltrast äter bär om vintern.
Matning har gynnat en del arter, särskilt koltrast och rödhake. Utan matning hade vi haft färre av dem. Foto: IBL

6. Är det någon typ av matare som är särskilt bra, eller någon man bör undvika?

– Bäst är fröhus, eller rör som man häller maten i, med pinnar att sitta på. Grund regeln är att fåglarna inte ska kunna gå i maten, på så vis undviker man spridning av den dödliga parasiten gulknopp. Gulknopp angriper bara fåglar, medan salmonella, som kan spridas till människor, är ovanlig. Ta dock för vana att alltid tvätta händerna efter att du har rört vid fågelmataren. Gör rent mataren någon gång under och efter säsongen.

Mata fåglar med bröd?

7. Ska man undvika någon sorts mat?

– Ge inte möglig mat. Det finns ett gift i möglet som inte är bra för fåglarna. Så skippa gammalt bröd och använd aldrig överblivna jordnötter från förra årets matningar. Kolla också att överblivna solrosfrön är fräscha.

8. Höga kadmiumhalter har diskuterats, nackdelar med importerad fågelmat och om ekologiskt är bättre. Hur ska vi tänka när vi köper?

– Fåglar lever väldigt kort tid, bara 1–3 år, och risken att de skadas av maten är relativt liten. Det finns andra anledningar att välja ekologiskt framställd mat, men dessvärre kan det bli hur mycket dyrt för dem som köper stora mängder fågelmat varje år.

En rödhake äter ur en matautomat på vintern.
Rödhaken är en flitig besökare. Foto: IBL

9. Är det någon poäng med att göra egen mat?

– Ja, absolut! Många gör egna ”fettbomber” med energirikt innehåll. Man smälter fett – smör, margarin och/eller kokosfett och blandar exempelvis i russin, nötter och dadlar. Smeten hälls i formar och får stelna innan den färdiga fågelmaten hängs ut. Det finns många recept och metoder på nätet.

10. Behöver vi sätta ut vatten till fåglarna?

– Nej, fåglar har väldigt litet behov av att dricka. De svettas inte och spillningen är koncentrerad. De får all nödvändig vätska genom maten.

Så väljer du maten

Ja, tack!

Solrosfrön, skalade eller oskalade, och jordnötter. Det äter nästan alla arter. Köp sådana som är till för fåglar.
Fett av något slag. Hemgjorda ”fettbomber” av talg, ister, smör eller liknande.

Nej, tack!

Talgbollar. De är inte tillverkade för våra temperaturer och fryser snabbt vilket gör att fåglarna inte kan äta dem.
Vildfågelfrö med havre eller liknande. Det lockar inte så många.

Av Anni Jähde

Läs också:

Mer trädgårdsinnehåll från allas.se:

Dela på:

Annons

Laddar