Här blommar Emelies balkong på 12 kvadrat

Knep för att lyckas med en liten trädgård

Det är eftermiddag i Landskrona. Solen sprider sitt varma sken över hus och grönska. Här och där släntrar folk hem efter arbets­dagen och njuter av den ­friska luften som avlöst en kort intensiv regnskur.

På Emelies balkong i söderläge glänser några regndroppar kvar i bladgrönskan, annars har det mesta redan hunnit torka upp denna ljumna sommardag.

– Jag ska bara in och ­hämta en trasa till det blöta, skrattar Emelie.

Emelie kommer snabbt ut och torkar upp resterna av regnet. Lika kvickt kilar hon in igen och hämtar fler saker som hon räddat undan skuren, men som hon vill ha ute på balkongen.

Extra uteplats

Hennes balkong är som en grön oas, ett paradis som många gärna skulle vilja ha hemma hos sig själva.

– Jag hade sådan tur som fick den här lägenheten. Damen som bott här hade haft en handikapphiss, därför är balkongen lite utbyggd och det känns som en terrass här uppe och uteplats där nere, ­berättar Emelie.

Emelie visar runt och i stället för en traditionell, smal balkong breder en lummig täppa i två etage ut sig. Den övre en utbyggd terrass som bjuder in till stämning, kompletterad av grönskan av ­perenner och sommarblommor på markplan. Sanner­ligen en oas i det omgivande lägenhetsområdet.

– Eftersom jag själv har jobbat med skötsel i bostadsområden är det viktigt att min plats inte stör övrig skötsel och hantering, det är jag noga med.

Mormors blommor

Emelie har alltid haft ett intresse för blommor, tidigt väckt hos mormor och morfar.

– De hade en magnifik magnolia, men rabatterna var 70-talsklassiska med mycket bar jord, minns Emelie.

– Jag plockade ofta blommor i mormors trädgård. Morfar månade i stället om sin gräsmatta, som han var noga med. Han sa alltid att den skulle klippas ofta för att bli tät och fin.

Emelie var bara en ung tjej när hon fick praktikplats på ett växtföretag 2012 och kände direkt att hon hamnat på rätt plats. Hon jobbade hårt för att lära sig allt och bli fast anställd. Önskan slog in och Emelie blev kvar där i åtta-
nio år.

– Det blev min utbildning. Jag fick resa runt och se olika sorters odlingar och verkligen lära mig växterna.

Hon har också arbetat som trädgårdsmästare med att sköta grönytor och säsongsväxter samt planerat rabatter. Efter att hon gick in i väggen 2019 har hon numera eget företag som erbjuder trädgårdsskötsel och har workshops med buketter, kransar, blomstergrupper och andra arrangemang.

Sålla bland favoriter

Äger man en stor trädgård är det lätt att ösa på med massor av växter och låta allt få ta plats. Har man en begränsad yta gäller det däremot att sålla hårt bland favoriterna.

Utmaningen för Emelie har också varit att ­kombinera perenner och ­sommarblommor på ett snyggt sätt. När hon börjar fundera på vilka som är hennes favoriter kommer en ström av ­kandidater.

– Dahlior gillar jag, de med färg. Jag har inga vita eftersom jag gillar det varma. När dahliorna tas upp till hösten åker tulpanerna ner. Till våren när tulpanerna får komma upp är det dags för dahliorna igen, de växlar på ett smidigt sätt.

– Och så gillar jag rosenskäror. Eterneller har också blivit en favorit. De kan man ha först i rabatten, sedan inne – det gäller ju att också tänka på miljön, ler hon.

Om hon har en kund som vill ha en äng kanske hon behöver läsa in sig på det, och kan då upptäcka något nytt som lockar. Framför allt gäller det att rätt växt på rätt plats, fastslår Emelie.

– Astilbe tycker jag är jättefina! De har jag upptäckt nyligen och är bra både till snitt och fyller ut fint i rabatten. Rosor är också vackra – allt går i vågor. – Min stil är att jag velat bryta mot normen. Jag är bohemisk, och färgerna ska funka tillsammans, det får inte bli för fint. Jag gillar färg och vill dessutom försöka få in lite mer rödbladigt. Det finns visst en ros som heter ’Emelie’ och har en rosa, aprikos färg – den måste jag ju ha!

Tänker i nivåer

Emelie berättar att hon inte har haft någon plan från ­början utan allt har fått växa fram successivt. Nyligen har hon planterat en kaprifol och en pipranka som ska få ­klättra uppåt. Och så planerar hon att jämna till gräsmattan och lägga till kantsten.

– Jag försöker tänka i alla nivåer, som taklökarna här som har etablerat sig fint, liksom backtimjan undertill, visar Emelie.

– Det bästa med min täppa är att här kan jag gå ut och njuta och plocka buketter. Det ger mig ett inre lugn och jag kan kanalisera min energi när jag tar hand om mina växter och strukturerar rabatterna och mina arrangemang.

Emelie andas ut och sveper med blicken över krukor och grönskan. Här kan hon ­sänka axlarna och slappna av – för att i nästa stund spritta till av energi och glädje.

– Mycket av det jag har här är experimentellt! Jag vill ­gärna testa saker och lära mig ­mycket! Samtidigt försöker jag hålla det enkelt för att inte krångla till det för mig. Jag kan ju inte ha allt här utan försöker vara ­selektiv, skrattar Emelie.

Luftar krukväxterna

Morgon- och kvällskaffet dricks helst på balkongen. ­Tidigt på året njuter hon det i sällskap av vårens tulpaner och värmande infravärme.

– Juni är den riktiga starten för min balkong. Då lyfter jag ut krukväxterna och luftar dem. Bladkaktus behöver det för att få den rikliga blomningen, förklarar Emelie.

Mot väggen strävar ett blåregn uppåt och breder ut sina sirliga rankor.

– Det är mitt purpurblåregn, Wisteria brachybotrys, som har extra långa klasar och doftar särskilt mycket. Jag såg att det hade en början till uppstamning och fortsatte med det. Och ju hårdare man beskär, desto mer blomning blir det! Det är min favoritväxt på ­balkongen.

– Ingen plats är för liten för att plantera på. Och så finns det ju krukor!

I krukorna runt oss bland blommande kompositioner frodas smultron, hallon, tomater, kapkrusbär och jordgubbsmynta.

– Jag är ingen grönsaks­odlare. Perenner, buskar och sommarblommor är det som gäller för mig, säger Emelie och pekar stolt på sin ­grönska.

Byter sticklingar

På gården där Emelie och dottern Bella bor samsas både barn och äldre. Då och då passerar andra boende på väg hem. Katten JumJum svassar runt och får både klappar och vänliga ord.

– Ja, vi trivs bra här. Jag och Tuula, som bor på tredje våningen, ger varandra sticklingar då och då, berättar Emelie.

Tillsammans med Bella har Emelie många fina stunder på balkongen när de båda pysslar eller tar en fika ihop.

– Bella vill också gärna odla, och i bästa fall kommer intresset att växa. Det är så mysigt att vi göra detta ­tillsammans.

Egentligen är Emelies stora dröm att bli blomsterbonde.

– Jag önskar mig en stor trädgård för att kunna ha massor av blommor! Och så vill jag ha ett takträd. Det är en dröm, att spaljera upp ett silverpäron, Pyrus salicifolia. Kanske blir det mitt nästa projekt, säger Emelie.