Höstens vackraste träd – 10 färgstarka val
Lönnarnas förvandling är häftig. En frostnatt, sedan sätter de igång att skifta färg. Ju kallare höst, desto mera sprakande blir föreställningen. Särskilt får de japanska lönnarna, Acer palmatum, fantastiska höstfärger.
De har ju också den fördelen att de får plats i en modern villaträdgård, till skillnad från den vanliga lönnen, Acer platanoides, som ofta planterades som vårträd förr i tiden. Vad gäller tålighet tar dock den inhemska lönnen hem priset.
Den växer vilt upp till Dalarna och Värmland och klarar alltså zon 5, medan de japanska lönnarna är känsliga skönheter. Men med rätt förutsättningar – ett gott mikroklimat i skyddat läge och med en sur och väldränerad jord – blir de självklara favoriter i en trädgård upp till zon 3-4.
Så lyckas du med träd och buskar – några grundregler
- Luckra jorden i en vid cirkel runt planteringsställe, cirka en meter åt sidorna.
- Vattna vid nyetablering och vid extrem torka även senare.
- Håll ogräset borta runt stam och rötter, till exempel genom marktäckning (då torkar ju heller inte jorden ut så lätt).
- Gödsla med förmultnad kogödsel, kompostjord eller benmjöl.
- Ge nyplanterade träd ett bra stöd under rotningstiden, det första året. Placera käppen i den vanligaste vindriktningen, så att trädet blåser bort från stödet, 10 - 20 centimeter från stammen. Bind fast med breda band.
- Skydda mot gnagare!
Ullungrönn en bubblare i svenska trädgårdar
Med sitt frodiga bladverk ger Ullungrönnen, Sorbus ulleungensis, ett exotiskt intryck även sommartid. Men när dagarna blir kortare och kylan kommer exploderar den i en otrolig höstfärg. De stora, droppformade, brandgula rönnbären gör sitt till.
Detta medelstora träd är anspråkslöst vad gäller både läge och jordmån även om det är känsligt för dålig dränering. Till fördelarna hör att ullungrönnen är mycket vindtålig. Den är härdig upp till zon 4. Ullungrönnen syns allt oftare i plantskolorna och vi vågar oss på att utnämna den till en bubblare i svenska trädgårdar. Men tyvärr är det inte bara trädgårdsägare som faller för dess charm och utstrålning. Även rådjur, harar och kaniner har den som favorit. Ett gnagskydd runt stammen de första åren efter plantering är därför ett måste.
Platanen – bark att beundra
Vi vet. Vi borde inte tipsa om platanen, Platanus x acerifolia. Det är ett stads- och parkträd, för stor och ståtlig för en vanlig villaträdgård. Och känslig är den också, kan möjligen överleva i zon 2.
Men den har ju sådana roliga, taggiga små bollar till kottar! Lägg där till den vackraste, brokiga barn man kan tänka sig!
Det är just för barkens skull vi ändå väljer att trots allt ta med den i guiden över vackra höstträd och buskar för trädgården. När allting falnar framträder platanens flagnande, brokiga bark än tydligare. Det finns dessutom en klon med större härdighet än den som växer längs esplanaderna i Grekland och Spanien. Stockholmsplatanen upptäcktes i vår huvudstad på 1980-talet och finns nu i handeln. Den är härdig upp till zon 4.
Andra träd med fascinerande bark – och dessutom härdiga upp till zon 4 – är kopparlönnen, Acer griseum, och den amerikanska strimlönnen, Acer pensylvanicum, samt näverhäggen, Prunus maackii.
Oväntad färgfest hos spirean
Spirean är lätt att älska om försommaren, när svallet av vita blommor får trädgården att nästan svämma över. Sällan tänker man på att denna buske är lika vacker om hösten, då det skira bladverket går över i mustigt guldgult.
Det finns en uppsjö av sorter och varianter av denna klassiska prydnadsbuske. Björkspirean, Spiraea betulifolia, är den som får allra vackrast höstfärg. Att spirean har blivit så populär överallt i landet beror säkert på att den är härdig upp till zon 7 och därtill mycket lättskött. Den förgrenar sig rikligt och skjuter ofta rotskott, vilket gör den till en tät och marktäckande buske. Dessutom klarar grenarna mycket snö utan att knäckas. Det enda man behöver tänka på är att ge den en rejäl rotblöta om grenar börjar hänga.
Blåbärsbuskarnas vackra färger på hösten
Amerikanska blåbär, Vaccinium corymbosum, är förstås mest kända för sina goda bär, men värda att satsa på även för den höstliga bieffekten – en vacker, röd färg.
Varför inte plantera amerikanska blåbär som en liten häck i trädgården!
Se också: Plantera blåbärsbuskar – så lyckas du!
Dock är de mindre härdiga än sina kanadensiska kusiner, Vaccinium angustifolium. Hybridsorterna i Angustifolium-gruppen med sortnamn som 'Emil' och 'Putte' går bra att odla upp till zon 5. Även bladverket på svenska blåbär, Vaccinium myrtillus, går från gulorange till purpurrött när kylan kommer. Blåbär är en surjordsväxt. Plantera gärna buskarna i rhododendronjord eller torv och täck med bark. De trivs i lätt vandrande skugga.
Aronian ger bärglädje på hösten
Svartaronia, Aronia melanocarpa, är en trevlig växt på alla sätt: lättodlad, med ätliga bär och en lysande orangeröd höstfärg.
En extra poäng är dess härdighet. Busken frodas och trivs minst upp till zon 5 och brukar klara även zon 6 bra. De glänsande, blåsvarta bären bidrar till höstprakten. Även om du vill koka saft, sylt, marmelad eller gelé på bären – och det vill du, så goda och nyttiga som de är! – bör du låta klasarna hänga kvar länge på buskarna. Precis som med slånbär tar nämligen en frostknäpp udden av bärens kärva och sträva karaktär.
Aronian kan planteras fristående eller som häck, hållas strikt klippt eller få bre ut sig fritt. Den är anpassningsbar även vad gäller sol, skugga och jordmån. Till och med tung lerjord går bra men blanda gärna med lite mull vid planteringen.
Bergskörsbäret har som en färgburk över kronan på hösten
Bergskörsbäret, Prunus sargentii, har en charmig egenskap, det rodnar uppifrån och ner som om man hällt en färgburk över kronan.
Den glansiga, brunröda barken gör det hela ännu bättre. Så är det med många av prydnadskörsbären; stammen är lika anslående som blomningen, bären och bladverket. Som fullvuxet blir trädet sju till nio meter högt och vid planteringen bör man tänka på att kronan blir nästan lika bred. Men gissa om den är praktfull när bladen skiftar till karminrött om hösten!
Bergskörsbäret trivs i kraftig jord i ett varmt och skyddad läge och klarar zon 1-5.
Pepparkaksdoft i höstträdgården
Knallgula, hjärtformade blad och pepparkaksdoft i luften, kan det bli bättre? Katsuran, Ceridiphyllum japonicum, bjuder på bådadera och de kommer samtidigt om hösten. Ibland hör man faktiskt namnet kakträd, brödträd eller pepparkaksträd i stället för katsura.
Katsuran gillar en lite fuktig och mullrik jord. Ju lägre pH, desto distinktare höstfärg – så undvik att kalka! Den ska klara upp till zon 4 men är frostkänslig under våren, så placera den inte i ett läge där den riskerar att vakna för tidigt. Då fryser de späda bladen lätt bort. Det flerstammiga, buskliknande trädet kan bli ganska stort men stannar under svenska växtförhållanden oftast på under tio meters höjd.
Benveden är en riktig höstkaramell
Benveden, Euonymus europaeus, blir en riktig liten höstkaramell i din trädgård. Inte nog med att bladverket sprakar i nästan overkligt cerise, de lustiga fröställningarna i rosa och orange hänger dessutom kvar som små lyktor på kvistarna långt efter att bladen fallit.
I södra Sverige växer benveden vilt i skogsbryn och under träden i lösskogar. I trädgården kan man gärna placera busken lite soligare – det tål den och får då en än mer intensiv höstfärg. Allra starkast lyser vingbenveden, Euonymus alatus. Den har dessutom den fördelen att den, till skillnad från den vanliga benveden, inte så lätt drabbas av spinnmal, som kan äta busken helt kal och väva in den i ett läskigt, spöklikt nät.
Benved är en tålig växt, som klarar de flesta jordar och lägen upp till zon 5. Däremot tycker den inte om torka. Under högsommaren är det bra att vattna sin benvedsbuske.
Himalayabjörken: Grafisk i november
En bark så kritvit att man bli bländad – vad kan stå bättre mot novembers grafitgrå himmel?
Precis som andra björkar får förstås himalayabjörkens löv en förrädisk kantarellgul ton under hösten. Men det är ändå den snövita stammen som får den att kvala in i vår höstguide. Att barken kan bli så kritvit beror på att stammen på himalayabjörken, Betula utilis, var. jaquemontii, varje år flagnar av så att ny, fräsch näver blottas.
Himalayabjörken bli måttligt stor, 8-15 meter hög, och klarar sig upp till zon 3 eller möjligen 4. Den finns både som enstammig- och flerstammig. Bäst effekt får man om himalayabjörken planteras mot en mörk bakgrund, vare sig det är en husvägg eller ett plank struket i svart slamfärg eller ett buskage med städsegröna växter.
