Så får Ann-Sofie stor skörd – bästa grönsakerna att satsa på

En yta på några hundra kvadratmeter förser hela familjen Nordin med grönsaker stora delar av året. I köksträdgården hos Ann-Sofie i byn Kilen utanför Leksand väller det över av färger och former.
På spaljéer klättrar purpurfärgade störbönor, väldoftande luktärter och krispiga sockerärter i en lekfull blandning. Här finns ett bönehus fyllt med bönor, en rosa cykel i pumpaodlingen och ett stort inbjudande insektshotell.
Här odlar jag
Namn: Ann-Sofie Nordin.
Familj: Maken Daniel, barnen Theo, 14, och Jennifer, 12, samt 2 hästar, 4 katter och höns.
Odlingszon: 5 på gränsen till 6.
Köksträdgårdens storlek: 200–300 kvm.
Läge: En höjd runt hagar och skog.
Jordmån: Lerig men Ann-Sofie förbättrar jorden i upphöjda bäddar.
Instagram: fialottasparadis
Börja med lättodlat
För att komma igång med grönsaksodling förespråkar Ann-Sofie att man ska börja med att hålla sig till ett par lättodlade grödor. Både för att lära sig att förstå hur allt fungerar och för att det är roligt att lyckas. Potatis, bönor och ärtor brukar funka för det mesta och squash är också pålitligt.
När man går omkring i hennes köksträdgård inser man att hon nog hållit på ett tag, för här handlar det inte om sparsmakad odling med få utvalda sorter. Snarare tvärtom. I växthuset hänger gurkorna som girlanger i taket, ståtlig högrest majs fyller en av bäddarna och många sorters lök trängs tillsammans. I år skördade hon över åttahundra vitlökar och tjugofem kilo bondbönor.
– Riktigt så mycket vitlök och bondbönor äter vi inte på ett år, men jag sparar utsäde nästa år och säljer en del av överskottet när jag har öppen trädgård, berättar Ann-Sofie.
Ann-Sofie tipsar
- Begränsa dig – både vad det gäller mängden sorter och antalet odlingsråd som finns att följa.
- Välj ut några enkla grödor som till exempel potatis och sockerärtor. Läs om olika odlingssätt och justera dem efter dina förutsättningar och odlingsplatser.
- Odling handlar mycket om att våga testa och våga göra fel.
- Odla på höjden om du har ont om plats.
- Odla på upphöjda bäddar. Jorden värms upp tidigare på våren och en lucker mylla är inte lika kall som en tung lerjord.
– Idag är hela köksträdgården en enda stor kompost. Jag har byggt upp bäddarna på höjden med hjälp av hästskit från hagarna och fyllt på med massor av organiskt material. Dessutom låter jag aldrig jorden vara bar, utan täcker den med växtdelar och hö. Äntligen har jag en lucker, mullrik och fukthållande jord, berättar Ann-Sofie.
Ta vara på det du har
Andra saker som är viktiga, förutom att ha en bra jord, när man ska komma igång att odla är att glädjas åt det som man lyckas med och inte fokusera på misslyckanden. Det är lätt att man fastnar i det som inte gick bra och så tappar man modet. Att det ska vara billigt och enkelt är andra saker som Ann-Sofie förespråkar. Det kan handla om att använda sig av det som finns på platsen, ta eget frö och spara utsäde från till exempel potatis och vitlök. Har man inga hästar och höns som skapar närproducerad gödsel, kan man göra eget gödningsmedel av nässlor, guldvatten av urin eller täcka odlingsbäddarna med gräsklipp.
Ann-Sofie har verkligen lyckats med konststycket att få ut stor skörd på liten yta. Och svaret på det är att utnyttja ett begränsat utrymme maximalt. Några av hennes knep är att odla tätt och på höjden.
– Det går ofta bra att så och plantera tätare än vad som står på frö- och lökpåsar. De angivna måtten är satta utifrån att grönsakerna ska skördas med maskin, säger Ann-Sofie.
Att plantera lök i kluster och bygga portaler och spaljéer där bönor och ärtor kan klättra är andra knep att ta till. Även pumpa och squash kan växa vertikalt. Det gör också att köksträdgården känns ännu frodigare när det bildas gröna rum att vandra genom.
Odla det goda
Många går i tankar om att bli självförsörjande, men det kräver mycket arbete. Ett första steg kan ju vara att odla potatis och sallad som räcker under sommaren och vitlök är en bra gröda att odla så det räcker hela vintern. Den sätts dessutom sent på hösten och det är en fröjd att se den spira redan tidigt på året.
– Odla bara sådant du och din familj gillar att äta, då känns det meningsfullt och blir roligt på riktigt, säger Ann-Sofie.
Gör ditt eget gödsel
Det finns flera enkla sätt att tillverkan eget gödselmedel.
Guldvatten – En del urin blandas med nio delar vatten.
Nässelvatten – Fyll en hink med nässlor, fyll på med vatten så att det täcker nässlorna. Låt stå några dagar och rör gärna om då och då. Efter tre dagar kan man börja använda vattnet. Blanda en del nässelvatten med nio delar vatten.
Gräsklipp – Samla upp gräs när du klipper gräsmattan och lägg ett lager på odlingsbädden. Fyll på hela säsongen.
Hästgödsel – Har man inte egna hästar kan man alltid fråga i närmaste stall efter hästgödsel. Det brukar vara lätt att få tag på, speciellt på våren när hästägare rensar sina hagar. Man kan även fråga i ett stall eller hos en bonde om de har kasserat hö som är otjänligt som foder. Mögligt hö ska inte ges till djur, men funkar bra till odling eftersom nedbrytningen redan är igång.
Tips på bra nybörjargrödor – topp 6
- Vitlök – Lätt att lyckas med och få mycket skörd av eftersom en klyfta blir till en hel lök.
- Potatis – Trivs i de flesta jordar och ger i regel alltid bra skörd trots svajigt väder. Bra, mättande basgröda som kan varieras i oändlighet.
- Sockerärtor – Milda och krispiga trädgårdssnack som brukar gå hem hos både barn och vuxna.
- Mangold – Lättodlad bladgrönsak, tre plantor kan lätt försörja en hel familj.
- Örtkryddor – Odla gärna mycket! Passar bra i kruka så det räcker att ha en balkong för att kunna odla. Matlagningen blir mycket roligare och godare med färska örtkryddor. OBS! Mynta sprider sig galet om den får fäste och nästan är omöjligt att utrota. Plantera i krukor istället för direkt i landet/pallkragen
- Squash/zucchini – Lättodlade men kräver sin yta. 1–2 plantor räcker om man inte vill förse hela grannskapet med squash.
Det finns flera enkla sätt att tillverkan eget gödselmedel.
Guldvatten – En del urin blandas med nio delar vatten.
Nässelvatten – Fyll en hink med nässlor, fyll på med vatten så att det täcker nässlorna. Låt stå några dagar och rör gärna om då och då. Efter tre dagar kan man börja använda vattnet. Blanda en del nässelvatten med nio delar vatten.
Gräsklipp – Samla upp gräs när du klipper gräsmattan och lägg ett lager på odlingsbädden. Fyll på hela säsongen.
Hästgödsel – Har man inte egna hästar kan man alltid fråga i närmaste stall efter hästgödsel. Det brukar vara lätt att få tag på, speciellt på våren när hästägare rensar sina hagar. Man kan även fråga i ett stall eller hos en bonde om de har kasserat hö som är otjänligt som foder. Mögligt hö ska inte ges till djur, men funkar bra till odling eftersom nedbrytningen redan är igång.