Kungliga smycken på SVT: Kronprinsessan Victoria om sina favoritsmycken
De glittrar, gnistrar och glimmar. När det är fest på slottet förgyller de kungliga smyckena tillställningen. Men de bär också på en spännande historia om kärlek och politik.
I dokumentären Kungliga smycken berättar drottning Silvia, kronprinsessan Victoria och prinsessan Christina själva om dyrgriparna prydda med diamanter, briljanter och ädelstenar.
Under Nobelfester, stadsbesök och bröllop har de sina givna platser. De kungliga smyckena – som bär på en lång och spännande historia. I SVT:s dokumentär Kungliga smycken får vi en inblick i denna.
– Smyckena säger så mycket, de är en skatt, ett kulturarv. De står för så mycket som Sverige har stått för och kontakterna med olika länder, säger drottning Silvia i dokumentären Kungliga smycken.
De är inte bara blingbling. Det är historia och tradition
– De är inte bara blingbling. Det är historia och tradition. Vi bär smyckena med stolthet och glädje, säger prinsessan Christina.
Här får du veta mer om sex diadem som tillhör kungligheternas favoriter:
Kamédiademet – används flitigt på bröllop
Kamédiademet är familjen Bernadottes bröllopsdiadem. Kronprinsessan Victoria och drottning Silvia har båda burit det. Även två av kungens systrar använde kamédiademet när de gifte sig.
När kung Carl XVI Gustaf skulle gifta sig med Silvia Sommerlath 1976 föreslog han att hon skulle bära kamédiademet som brudkrona.
– För mig var det skönt att veta att både prinsessan Birgitta och prinsessan Desirée burit kaméerna. Det var som ett bra omen för mig. På något sätt blev det ju ett bröllopsdiadem, berättar Silvia i SVT-dokumentären Kungliga smycken och tillägger att det kändes som ett gott omen att även äldsta dottern valde att bära kamédiademet när hon gifte sig 2010.
– Jag har bara burit det en gång, på mitt bröllop. Det är väldigt vackert och kräver sin plats och sitt tillfälle, tillägger Victoria.
Diademet pryds av stora kaméer, pärlor och briljanter. Det är tillverkat i Paris av den tidens skickligaste kamékonstnärer och kejsar Napoleon gav det till sin fru Joséphine i början på 1800-talet. Till Sverige kom kaméerna med hennes sondotter drottning Josefina, gift med kung Oscar I, som ärvde det. Diademet vandrade vidare i familjen Bernadotte och när kungens föräldrar, Sibylla och Gustaf Adolf gifte sig 1932, fick bruden det i gåva av prins Eugen.
Silvia har även använt diademet vid flera Nobelfester.
Leuchtenbergska diademet – Silvias Nobelfavorit
Nio djupblå safirer gnistrar i det Leuchtenbergska diademet. Drottning Josefina ärvde det av sin mamma Augusta Amalia, hertiginna av Leuchtenberg i Tyskland, därav namnet. Det är enbart Silvia som bär det storslagna safirdiademet och det är något av en personlig favorit som förgyllt 15 Nobelfester.
– Det är underbart, förklarar hon.
– En del diadem är för mamma men inte för mig. De stora drottninglika diademen ska jag inte bära i dag, säger Victoria som vill hålla på traditionerna.
Prinsessan Sibyllas diadem
– Jag har många minnen kring det här smycket eftersom min mamma brukade bära det, säger prinsessan Christina i SVT-dokumentären om det sirligt eleganta briljantdiademet från tidigt 1900-tal.
Det följde med i engelska prinsessan Margaretas smyckeskrin när hon gifte sig med prins Gustaf Adolf 1905, kungens farfar och kung Gustaf VI Adolf 1950-73.
Diademet tillverkades av den engelske hovjuveleraren Garrard & Co och var en gåva från hennes föräldrar, hertigparet av Connaught.
Sibylla var Margaretas svärdotter och eftersom hon var förtjust i diademet och använde det ofta kom det att kallas prinsessan Sibyllas diadem.
Christina berättar att hon och hennes systrar övertalade Silva att använda diademet på galan kvällen före bröllopet.
– Vi sa; ”Du måste ha det här på dig. Vår mamma måste få vara med när Carl Gustaf äntligen gifter sig!”, berättar prinsessan Christina, som själv bar det som brudkrona när hon stod brud 1974.
– Mamma hade varit borta i två år då och jag ville ha något som påminde om henne.
Prinsessan Madeleine använde Sibyllas diadem vid storasyster Victorias vigsel 2010.
Karl Johan-diademet – bärs ofta av Victoria och Madeleine
Karl Johan-diademet är ett exempel på kungligt återbruk i flera led! Drottning Lovisa Ulrika, mor till Gustav III, lät tillverka diamantknapparna och bar dem smycken i håret. Den förste Bernadotten Karl XIV Johan såg till att de fästes på Erik XIV:s kungakrona från 1560 när han själv kröntes till kung 1818. Den gamla kungakronan restaurerades i början på 1900-talet och knapparna omarbetades till ett halsband till kronprinsessan Margareta.
På 1970-talet fick sedan diamantknapparna pryda ett diadem, som först bars av prinsessan Lilian.
Kröningsdiademet eller Brasilianska diademet
En tung pjäs på tre kilo som glittrar av massor av briljanter. Det har tillhört kejsarinnan av Amelia av Brasilien och skickades sedan tvärs över jordklotet när hennes syster svenska drottning Josefina fick ärva det. Silvia bar det på det första officiella porträttet och även när Victoria gifte sig 2010. Det är ett diadem för speciella tillfällen:
– Det är tungt och dessutom rör det på sig. Så det är svårt att fixera. Jag bär det bara vid oerhört speciella tillfällen och aldrig utomlands.
Stråldiademet – kronprinsessans diadem
Detta diamantdiadem kom till Sverige med Victoria av Baden, som var gift med Gustaf V. Hon bar det som ett halsband under deras vigsel i Karlsruhe 1881, sedan gjordes det om till diadem. Designen ska vara inspirerad av rysk folklore och det finns liknande smycken i andra europeiska kungahus. Enligt Victorias testamente ska diademet i första hand bäras av landets kronprinsessa. Vår nutida Victoria är mycket förtjust i stråldiademet.
– Det är vackert, stilrent och lättburet.
Här på Victoria under en bankett på Stockholms slott vid det sydkoreanska statsbesöket 2019.
Då sänds Kungliga smycken i SVT
SVT-dokumentären Kungliga smycken består av två avsnitt som visas på torsdag 2/4 kl 20.00 och på torsdag 9/4 kl 20.00 på SVT1. Programmen finns även på SVT Play.
Foto: Rikard Collsiö/SVT, TT
